SICH ICI.5 UPPINdERSdINTUTLe
Hr Engstrand hade odlat trifolium medium först
ängscirkulation, och funnit resultatet deraf så för-
delaktigt, att han äfven begynt odia den i åkercir-
kulation; skörden hade varit så gifvande, att han
imnade fortsätta härmed, och vore fullt öfvertygad
att denna method kunde rekommenderas, och att
hvar och en som försökte den skulle finna sin för
del derrvid.
Diskussionen öfver 24 och 22 punkterne var nu
lutad och de begge följande föredrogos. 25:dje
ounkten lyder:
Hvilken erfarenhet har man af kalkens använ-
lande på åker och har den åsigten bekräftat sig,
att kalk hufvudsakligen är verksam i den mån som
organiska ämnen finnas i den jord på hvilken han
användes ?
Den 24:de: Hvad erfarenhet har man om an-
vändande af de olika sorterna mergel och har man
här något exempel, att mergling visat sig skadlig
för rotfrukter, som man på åtskilliga ställen i Tysk-r
and trott sig finna? d
n
u
EE ja AV - OA pa JK 65
- mm ff) hh je 0 ARA -
Hr sekreteraren uppläste utdrag ur svar på denna
fråga, inkomne från grefve von Salza, hvilken
på grund af en lång praktik funnit, att kalk kundela
användas med lika fördel bränd eller lutad; att dens
ej egentligen vore att anse såsom gödningsämne,ll:
atan såsom torkningsämne för dungjord; att den li-s
kaledes vore mycket lämplig i kompost, der denn
snart förvandlade de hopade ämnena till tjenlign
gödning. : Vv
Baron Kuylenstjerna hade inlemnat ett svar aflå
hufvudsakligen enahanda innehåll, och den anony-
me författaren hade likaledes besvarat denna frågalt
ungefär på lika sätt. I
Hr Howing hide på en kulle låtit uppföra dy-S
jord, blandad med kalk, och deri utsatt potates.l!l
Första året hade den vuxit betydligt på stjelken,!a
men icke på rotknölarna, hvilka sutto mycket glest. !n
Andra året, deremot, hade den gifvit 18:de kor-k
net. Med mergelgödning hade han äfven gjort för-!s
sök, och detta hade utfallit så väl, att den råg,v
som varit dermed gödslad, vore så tjock, att mank
möjligen måste få slå den grön, då den andra rå-!t
gen vore svag. Äfven angående gödsling af mergells
på klöfver omnämndes ett lyckligt resultat. r
Grefve Beckfriis hade likaledes gjort försök, att!l
gödsla med mergel, och deraf funnit mycket lyck-r
ligt resultat. Han hade gödslat !; af 600 tunn-lr
land hvarje år, och hvarje år syntes äfven liksom o
en rand, der merglingen slutade. Likaledes hadelr
S
d
han på samma sätt begagnat mergel på en annan
egendom af 400 tunnland, och med samma fram-
ång.
ij Grefve Lewenhaupt anförde, såsom exempel, denlt
verkan han sett af kalkgödning på baron Anckar-g
svärds egendom Breven i Nerike; likväl användesla
kalken der i förening med dyjord och kompost.lr
En mager sandjord hade på detta sätt gifvit ym-s
niga skördar. N
Hr Björk. Vilkoret för merglings användande it
var, efter talarens erfarenhet, att kalken bör förde-f
las mycket väl. Kalkens verkan på sand är nyttigs
derigenom, att den tillåter omvexling af flera sädes- i
arter. I England har man äfyen funnit den likalc
användbar vid det der så utbredda vexelbruket medle
rotfrukter. Imedlertid har kalken äfven någon gångs
befunnits menlig på vissa jordmåner; men man hade ll
icke bestämdt utrönt ännu, hos hvilka denna skil-c
nad äger rum, eller orsakerna till densamma. E
Hr Hedengren hade, i anledning af uppgifter ilf
Skottska landthushållningsskrifter, användt kalk, ment
alltid der gödsel samma år användts — 435 tunnor kalk It
på tunnlandet — och deraf rönt mycket förmånliga f
verkningar. Med endast hälften så mycket vanlig 1
gödsel och denna kalktillsats, hade samma afkast-
ning vunnits, som annars af en dubbel mängd göd-1
sel utan kalk. I Skottland hyser man allmänt denir
från erfarenhet härledda öfvertygelsen, att kalk er-!s
fordras, för att utveckla gödselns verksamhet, och
att en ansenlig del af gödseln icke utöfvar någon
verkan utan denna tillsats.
Hr Moberg. Vid efterforskning af orsaken till
de olika verkningar, man anmärkt af mergling,
torde en skilnad böra göras emellan kalkens olika
beskaffenhet. I naturen förekommer kalken vanli-
gast på två särskilda sätt: såsom flodlägrig, och
bland skiffer i form af kalkbållar. Talaren om-
nämnde försök, som blifvit anställda med begge sla-
gen. Dervid gaf den förre icke några förmånliga
resultater; hvaremot 20 till och med 50 tunnor af
den sednare blifvit använda på tunnlandet, och lem-
nat ganska goda skördar. Den flodlägriga kalken
synes egentligen vara menlig genom sin halt af
talk, och denna förmodan tycks bekräftad deraf, att
den med sådan kalk merglade. åkerjorden har efter
några års förlopp, eller sedan talken afsöndrats ifrån
kalken, visat samma fruktbarhet, som om åkerfälten
då blifvit merglade med mera brukbar kalk.
Hr Hecdengren hade vid sina kalkningsförsök icke
användt flodlägrig kalk, utan orstenskalk.
Baron Hamilton hade på sin svagaste jordmån,
jäs-lera, användt osläckt kalk till stor myckenbet,
och med god framgång. Kalken verkade till ökad
fruktbarhet, icke blott för nästa skörd, utan äfven
för flera kommande; några tunnland af baronens åker,
som för 20 år sedan blifvit kalkade, voro ännu en
tredjedel fruktbarare, än de andra åkrarne. På ett
åkerland, som blifvit upptaget, der hvarken gräs el-
ler träd förut vuxit, hade första skörden slagit felt,
men sedan kalk blifvit använd, hade man på denna
åker erhållit goda skördar.
I ordningen följde 25 frågan:
Har man gjort några försök med användandet af
Guano, Gips, Rapsmjöl, Sockerskum , Hornspån och
Benmjöl samt Ben, behandlade med svafvelsyra, så-
som gödningsmedel, och hvilka resultater hafva häraf
vunnits ?
Grefve von Saltza hade härpå afgifvit ett nekande li
svar: ifrågarande gödningsämnen vore alltför dyra,
och förtjente ingen uppmärksamhet. i
Hr major von Schantz medgaf visserligen, attl
dessa gödningsämnen voro dyra, men ansåg dem l
dock böra försökas. Han hade sjelf gjort sina rön l:
med benmjöl, ehuru i liten skala, och funnit det
ganska kraftigt; det skulle vara intressant att få I
höra deras erfarenhet, som försökt detta gödnings-
sätt i stort.
Hr Howing hade ingen egen erfarenhet i äm-
net, men ville, till vederläggande af den fördom,
som vore rådande emot ifrågakomne gödningssätt,
nämna, att en af hr H:s grannar begagnat benmjöl
till gödning i öfver trettio års tid; talaren kände ej
de. närmare resultaterna af detta gödningssätt, men
tog för gifvet att hans granne såsom gammal och
förståndig landtbrukare icke ännu skulle fortfara
dermed, om han ej funnit det öfverensstämmande
med sin fördel.
Hr Roos anförde ett dylikt exempel.
Hr Arrhenius meddelade, att man här i landet ej
lyckats anskaffa så mycket benmjöl, som efterfrå-
Igats; det säljes till 492 skillingar banko lispundet.
I England anses ifrågavarande gödningsämne såsom
Jen conditio sine qua non för åkerbruket; och man
Thade på flera ställen i Sverge gjort samma erfaren-
Ira Ta. nal vitsordats de fruktbärands vericnim-!
4 -n br ba
m— — ——— — -.-XFS——