SICH ICI.5 UPPINdERSdINTUTLe Hr Engstrand hade odlat trifolium medium först ängscirkulation, och funnit resultatet deraf så fördelaktigt, att han äfven begynt odia den i åkercirkulation; skörden hade varit så gifvande, att han imnade fortsätta härmed, och vore fullt öfvertygad att denna method kunde rekommenderas, och att hvar och en som försökte den skulle finna sin för del derrvid. Diskussionen öfver 24 och 22 punkterne var nu lutad och de begge följande föredrogos. 25:dje ounkten lyder: Hvilken erfarenhet har man af kalkens använlande på åker och har den åsigten bekräftat sig, att kalk hufvudsakligen är verksam i den mån som organiska ämnen finnas i den jord på hvilken han användes ? Den 24:de: Hvad erfarenhet har man om användande af de olika sorterna mergel och har man här något exempel, att mergling visat sig skadlig för rotfrukter, som man på åtskilliga ställen i Tysk-r and trott sig finna? d n u EE ja AV OA pa JK 65 mm ff) hh je 0 ARA Hr sekreteraren uppläste utdrag ur svar på denna fråga, inkomne från grefve von Salza, hvilken på grund af en lång praktik funnit, att kalk kundela användas med lika fördel bränd eller lutad; att dens ej egentligen vore att anse såsom gödningsämne,ll: atan såsom torkningsämne för dungjord; att den li-s kaledes vore mycket lämplig i kompost, der denn snart förvandlade de hopade ämnena till tjenlign gödning. : Vv Baron Kuylenstjerna hade inlemnat ett svar aflå hufvudsakligen enahanda innehåll, och den anonyme författaren hade likaledes besvarat denna frågalt ungefär på lika sätt. I Hr Howing hide på en kulle låtit uppföra dy-S jord, blandad med kalk, och deri utsatt potates.l!l Första året hade den vuxit betydligt på stjelken,!a men icke på rotknölarna, hvilka sutto mycket glest. !n Andra året, deremot, hade den gifvit 18:de kor-k net. Med mergelgödning hade han äfven gjort för-!s sök, och detta hade utfallit så väl, att den råg,v som varit dermed gödslad, vore så tjock, att mank möjligen måste få slå den grön, då den andra rå-!t gen vore svag. Äfven angående gödsling af mergells på klöfver omnämndes ett lyckligt resultat. r Grefve Beckfriis hade likaledes gjort försök, att!l gödsla med mergel, och deraf funnit mycket lyck-r ligt resultat. Han hade gödslat !; af 600 tunn-lr land hvarje år, och hvarje år syntes äfven liksom o en rand, der merglingen slutade. Likaledes hadelr S d han på samma sätt begagnat mergel på en annan egendom af 400 tunnland, och med samma framång. ij Grefve Lewenhaupt anförde, såsom exempel, denlt verkan han sett af kalkgödning på baron Anckar-g svärds egendom Breven i Nerike; likväl användesla kalken der i förening med dyjord och kompost.lr En mager sandjord hade på detta sätt gifvit ym-s niga skördar. N Hr Björk. Vilkoret för merglings användande it var, efter talarens erfarenhet, att kalken bör förde-f las mycket väl. Kalkens verkan på sand är nyttigs derigenom, att den tillåter omvexling af flera sädesi arter. I England har man äfyen funnit den likalc användbar vid det der så utbredda vexelbruket medle rotfrukter. Imedlertid har kalken äfven någon gångs befunnits menlig på vissa jordmåner; men man hade ll icke bestämdt utrönt ännu, hos hvilka denna skil-c nad äger rum, eller orsakerna till densamma. E Hr Hedengren hade, i anledning af uppgifter ilf Skottska landthushållningsskrifter, användt kalk, ment alltid der gödsel samma år användts — 435 tunnor kalk It på tunnlandet — och deraf rönt mycket förmånliga f verkningar. Med endast hälften så mycket vanlig 1 gödsel och denna kalktillsats, hade samma afkastning vunnits, som annars af en dubbel mängd göd-1 sel utan kalk. I Skottland hyser man allmänt denir från erfarenhet härledda öfvertygelsen, att kalk er-!s fordras, för att utveckla gödselns verksamhet, och att en ansenlig del af gödseln icke utöfvar någon verkan utan denna tillsats. Hr Moberg. Vid efterforskning af orsaken till de olika verkningar, man anmärkt af mergling, torde en skilnad böra göras emellan kalkens olika beskaffenhet. I naturen förekommer kalken vanligast på två särskilda sätt: såsom flodlägrig, och bland skiffer i form af kalkbållar. Talaren omnämnde försök, som blifvit anställda med begge slagen. Dervid gaf den förre icke några förmånliga resultater; hvaremot 20 till och med 50 tunnor af den sednare blifvit använda på tunnlandet, och lemnat ganska goda skördar. Den flodlägriga kalken synes egentligen vara menlig genom sin halt af talk, och denna förmodan tycks bekräftad deraf, att den med sådan kalk merglade. åkerjorden har efter några års förlopp, eller sedan talken afsöndrats ifrån kalken, visat samma fruktbarhet, som om åkerfälten då blifvit merglade med mera brukbar kalk. Hr Hecdengren hade vid sina kalkningsförsök icke användt flodlägrig kalk, utan orstenskalk. Baron Hamilton hade på sin svagaste jordmån, jäs-lera, användt osläckt kalk till stor myckenbet, och med god framgång. Kalken verkade till ökad fruktbarhet, icke blott för nästa skörd, utan äfven för flera kommande; några tunnland af baronens åker, som för 20 år sedan blifvit kalkade, voro ännu en tredjedel fruktbarare, än de andra åkrarne. På ett åkerland, som blifvit upptaget, der hvarken gräs eller träd förut vuxit, hade första skörden slagit felt, men sedan kalk blifvit använd, hade man på denna åker erhållit goda skördar. I ordningen följde 25 frågan: Har man gjort några försök med användandet af Guano, Gips, Rapsmjöl, Sockerskum , Hornspån och Benmjöl samt Ben, behandlade med svafvelsyra, såsom gödningsmedel, och hvilka resultater hafva häraf vunnits ? Grefve von Saltza hade härpå afgifvit ett nekande li svar: ifrågarande gödningsämnen vore alltför dyra, och förtjente ingen uppmärksamhet. i Hr major von Schantz medgaf visserligen, attl dessa gödningsämnen voro dyra, men ansåg dem l dock böra försökas. Han hade sjelf gjort sina rön l: med benmjöl, ehuru i liten skala, och funnit det ganska kraftigt; det skulle vara intressant att få I höra deras erfarenhet, som försökt detta gödningssätt i stort. Hr Howing hade ingen egen erfarenhet i ämnet, men ville, till vederläggande af den fördom, som vore rådande emot ifrågakomne gödningssätt, nämna, att en af hr H:s grannar begagnat benmjöl till gödning i öfver trettio års tid; talaren kände ej de. närmare resultaterna af detta gödningssätt, men tog för gifvet att hans granne såsom gammal och förståndig landtbrukare icke ännu skulle fortfara dermed, om han ej funnit det öfverensstämmande med sin fördel. Hr Roos anförde ett dylikt exempel. Hr Arrhenius meddelade, att man här i landet ej lyckats anskaffa så mycket benmjöl, som efterfråIgats; det säljes till 492 skillingar banko lispundet. I England anses ifrågavarande gödningsämne såsom Jen conditio sine qua non för åkerbruket; och man Thade på flera ställen i Sverge gjort samma erfarenIra Ta. nal vitsordats de fruktbärands vericnim-! 4 -n br ba m— — ——— — -.-XFS——