———— OO ERROR RER RR Det hette i staden, att professorn ämnade fara, för att bese ett litet men utvaldt bibliotek, efter en gammal afli-! den prest, ur hvilket, såsom han sjelf sade, han ämnade urplocka de bästa auktorerna; innan bokauktionatorn Vigelius eller bokhandlaren Svederus hunno slå vantarna ; på dem. Tag drängen med dig, min söta gubbel sade professor skan, då han satte sig i slädan. Har du kommit under fund med; att jag är för gammal, min gumma, efter du tror, att jag inte kan sköta mig sjelf? frågade han skrattande. En half timme derefter höll ban utanför Wäsströms förstugudörr i Nontuna. Något förundrad öfver besöket, skyndade Gustaf att med utmärkt aktning emottaga professorn. I förstugan möttes han af Albertina, som vid åsynen af den främmande stigit upp ifrån sin spinnrock, och i största hast påknutit ett rent förkläde. Hon öppnade salsdörren och bad honom stiga in. pVasserra! ropade professorn, det är frun, kan jag förstå. Herr Wäsström, han har ju riktigt fått sig en liten Cypris! Man kunde vara frestad att vid sjelfva Styx svära på, att hon nyss vore stigen ur hafvets böljor, så ung och vacker är hon! Huru gammal är hon, min lilla fru ? Jag blir sjutton år i nästa månad. Gustaf märkte med förundran, att professorn runkade på hufvudet-och att hans ögon fuktades. Imedlertid infördes han i förmaket. Gustaf gick att hemta pipor och tobak, och, så fort professorn tagit plats i soffan och fått sin pipa tänd, gick Albertina ut och lemnade herrarna ensamma. Gustaf insåg tydligt, att en mer än vanlig anledning till besök fört Svedelius dit, och att denne hade något att säga, men var förlägen buru han skulle börja. sHerr Wäsströmp, yttrade han omsider och sedan han dragit några dugtiga bloss; har aldrig -salig far talt om mig såsom en af hans yngre bekantskaper vid: akademien? ? Jo, herr professor, många gånger! Och j2g vill påminna mig hafva nämnt det,: då jag som student hade äran göra min kur hos.herr professorn.