FORHANDLINGAR I ENGELSKA UNDER
HUSET, RÖRANDE DE PORTUGISISKA
ANGELÄGENHETERNA.
YT (Slut från onsdagsbl.)
Ur en annan ledam5ts af Underhuset, hr Os-
borne, tal meddela vi följande utdraz, som ger
en temligen tydlig id om hvad Donna Mörias
factotum, Cabral, är för en karl.
All hofvets diktan och traktan — yttrade hr Os-
:borne — sedan 14846 har varit utländsk intervention,
såsom de Huset förelagda papper klarligen visa. - Sal-
danha beklagade sig en gång för hr Southern, att
det fanns en Miguelitisk insurrektion, och sade att
han hadecerhåilit-en proklamation, utfärdad af Don
Miguel, med uppmaning till folket att understödja
hans anspråk på throren. Låt mig få se denna
- proklamation — svarade hr Southern. Åh — sade
Saldanha — jag blef så uppbragt, då jag läste den,
att jag ref den i stycken,. (Hör, hör, och skratt.)
Hr Southern trodde alls icke på historien om den
Miguelitiska insurrektionen, utan tillskref alla de
svårigheter, i hvilka regeringen invecklat sig, åt
Cabrals förvaltning. Hurudan var nu denna förvait-
ning beskaffad? Costa Cabral började sin politiska
bana såsom fanatiskt liberal; men i likhet med flere
patrioter inom detta Hus hade han sedermera blif-
vit omvänd till en vän af hofvet, och ifrig förfäk-
tare af den absoluta monarkiska principen. (Hör!
hör!) Man hade ett par exempel af samma sort på
motsatta sidan af Huset. (Hör! hör och döje.) Det
lyckades Costa Cabral, att genom en intrig öfverän-
dakasta 1838 års karta, emedan paragrafer funnos
deri, som hindrade honom ifrån att utföra sina pla-
ner. Enligt nämnde karta kunde icke Drottningens
gemål utnämnas till högste befälhafvare för krigs-
makten, hvilket sades gå Droitningen mycket till
sinnes. Cabral gjorde hofvet till viljes och skaffade
det af med 4838 års karta, i stältet för hvilken den
af 1826 infördes. Sedan detta lyckats honom, var
hans nästa göromål att låta utnämna sin bror Jose
Cabral till justitieminister, en person, som Don Pe-
dro genom ett dekret förklarat ovärdig att bekläda
något embete i riket. Derefter började han pålägga
skatter, utan: att dertill inhemta Cortes samtycke,
att kastacfolk i fängelse utan rättegång, och att
byta om alla befälhafvare i armeen. Vid alla till-
fällen och nästan i hvarenda punkt våldförde han
den karta, som han sjelf satt i stället för den af
4838. Slutligen tillgrep han ett beskattningssätt,
som vid alla tillfällen och i alla länder framkallat
motstånd ifrån folkets sida. Han ålade tvenne af-
gifter, den ena på salt, den andra på begrafningar.
Den sednare blef isynnerhet förhatlig för folket. För
ett intyg att en person var död måste Betalas 10 sh.
sterling (10 rår rgs!!), och ingen prest tilläts be-
grafva ett lik utan att en dylik attest förevistes.
Ett uppror utbröt i en provins i följd deraf att ett
lik måst lemnas obegrafvet, för det att en dylik at-
test ej blifvit utlöst. Soldaterna uppbådades; men
följden blef att Cabralska ministeren måste åfskedas,
och hertigen af Palmella fick uppdrag att bilda ett
nytt kabinett. Denne hertig är en statsman, som
för skarpsinnighet-och rättskaffenhet sällan haft sin
like i detta eller något annat land. (Hör!) Han
ingick i ministeren och man hade sagt talaren att
han uppgjort en plan till en förbättrad sammansätt-
ning af Cortes och hela förvaltningen. Den 6 Ok-
tober (1846) lät Drottningen kalla Palmella till slot-
tet, och befallte honom awt ingifva sin afskedssökan;
han tvekade, och antyddes då att anse sig såsom
fånge; och sedan han en natt varit qvarhållen på
slottet, samtyckte han att kontrasignera dekretet om
sitt förafskedande. Under tiden hade Konungen be-
gifvit sig till de särskilta barackerna, bållit tal till
trupperna, och der han ansåg det nödvändigt afsatt
befälhafvarne och förordnat sina kreatur att öfver-
taga deras platser. En depeche afgick derpå till
grefve Das Antas, med anbud af markistitel och
andra värdigheter, i fall han ville träda på kontra-
revolutionens sida. Till evärdlig heder för honom
vägrade Das Antas. Men då sedermera Cabralister-
na förafskedades i följd af folkresningen, såg mar
Drottningen, långt ifrån att afskeda Cabral med onåd
såsom han förtjent, upphöja honom till grefve a
Thomar och skicka honom såsom ambassadör til
Madrid, hvarest han sammansmidt hela planen on
utländsk intervention och satt en evinnerlig fläck p
det Brittiska namnet. Hr Southern har sagt, at
hela denna plan kom från spanska gränsen, och har
omtalar en summa af 60,000 sterling, som Cabra
skickat för att tillvägabringa en kontrarevolution
Lissabon. I denna stund, sade talaren, regerar Ca
bral i Portugal, och jag påstår att han regerar äf
ven här i landet. (Åh, åh, och höga rop.) Jo
mina herrar, det förhåller sig så. Ehuru välsinnat
den ädle torden (Palmerston) än är, och talaren med
gaf att hans afsigter voro goda, så kunde han doc
ibland fångas på krok, och i Costa Cabrals eller Lud
vig Filips händer var han blott ett barn i ledband
Talaren hade ingått i dessa detaljer för att visa
att Cabral varit närmaste orsaken till interventionei
i Portugal, och tillvägabragt den genom sina stämp
lingar.
Premierministern lord John Russell var de
af ministrarne, som hufvudsakligen uppträdd
till försvar för regeringens handlingssätt. Har
tal var af ansenlig vidlyftighet, och vi sakn
a a Alla dot 2 r holh: tt: mMeN