STORBRITANNIEN. m Man ville veta att parlamentet skul!e groro-lh: eras d. 45 i denna månad, och upplösas föl-l m ande dagen. st För öfr:gt ingenting af intresse i parlaments-b örbandlingarne. Underhuset var numera i all-Ib nänhet så glest besatt, att det ej kunde fatta ågra beslut, hvariill fordras minst 40 leja-li nöter. n Drottningen i Portugal hade i ett egenhän-!,y ligt bref till hertigen af Palmelia, som förl. värvarande vistas i Londoa, inbjudit honom att ter vända till Portugal, och att der åter inträdalk sina förra värdigheter cch hederstitlar. TYSKLAND. Landtdagen i Berlin, från hvilken bufvudstad le sednaste underrättelserne äro af d. 24 Juni,l! roddes ailmänt komma att slutas någon af dels följande dagarne i midsommarsveckan. Hvarln och en längtade hem till sitt, och sedan de bådod kamrarne numera fattat sina beslut i de mes: l vigliga sakerna, hade intresset hos represen-f tanterne för förbandlingarne börjat att märkli-d sen förslappas. Andra kammaren hade beslu-is tit, att icke vidare företaga någon af de mångaln petitionerne till behandling, sedan den skiljt sigö vid dem, som stodo på föredragningslistan, —Ir alit i afsigt att befordra landidagens hemförlof-vande. Maa var naturligtvis ytterst spänd påjå huru regeriogens svar skulla utfalla i konstitu-. tionsfrågorna, hvaröfver man visste att kons -:ljen höll långa öfverliggningar. På högsta or: skall råda mycken misstimning öfver händel serna vid landtdagen. Det oaktadt trodde msn sig dock med säkerhet veta, att landtdsgens sammanträde på bestämda tider skulle af krj-2 ran bevijas. Deremot trodde man, att reg:-jl ringen skulle yrka på v.l af led.möter till deputationen för statsskuldsväsendet, och att op positionen i dena punkten skulle gifva eft ri! Hvartdera partiet skulle söka alt i denna de-4 I på putatlion insätta sina kand dater, och man hörde redan nämnas hvilka hvertdera partiet Upp-s ställt. Hvilketdera som segrar får man sr. S Första kammaren har ej antagit and:a kam-t mareas förslag, att hos konungen petitioneraj: om den förändring i reglementet för landtda-! gens förhandlingar, att alla petitioner och be-!. svär, som förekomma i endera kammaren, må-l; ste erbålla 27 af rösterna, för sig, ifall deskolal! anses bifsllna. Andra kammaren hade begärt. att enkel pluralitet måtte anses tillräcklg.l: Detta förkastades af första kammaren just 1: följd af bristand2 ?4 pluralitet, ehuru 37 leda-. möter röstade för andra kammarens förslag! och 20 emot detsamma. Deremot hade förste: kammaren genom ena modifikation så tillvide! biträdt andra kammarens förslag om utvidgning S l 1 af ständernas petitionsritt, att i stället för ordalagen att petitioner skulle kunna ingifvas til: regeriogen äfven rörande andra än inre angelägenheter,, sattes i stället, att landidagen skulle kunna petitionera i alla ämn.n, som rörde hela! statens eller särskilta provinsers ,interessen.j Härunder kan naturligtvis äfven subsumeras förhållanden, som röra den utrikes politiken. Prinsen af Preussen var den, som föreslog dennö förändrade ordställning. Andra kammarens b:slut att hos regeringeni begära att hvar och en, som bekände sig tili kristna religionen, skulle kunna väljas till ständerledamot; har ej blifvit biträdt af första kammaren, hvars många Romerskt-katholska ledamöter synes hafva hyst en stor fruktan au möjligen kunna komma att sitta tillsammans; på landtdagen med Tysk-katholiker. Ett ameadement af grefve von Arnim antogs i stället art man borde hos konungen anhålla att hanl: ville låta förelägga nästkommande landtdag förslag till-en lag, som reglerade dissidenternes! rätiigheter i afseende på valbarhet till representanter. För andra kammarens behandling af grundlagsfrågorna sedan de dit återkommit med en och annan modifikation från första kammaren, skole vi i morgon närmare redogöra. På förhand kunne vi dock nämna att de fleste af första kammarens modifikationer blifvit antagna med stor majuii et, med undantag a den punts-i ten, att konungen vid e:t krigs utbrott skul!e kunaa upptaga lån utan landtdagens hörande. Detta afslogs med 300 röster emot 146. SCHW EIZ. Enligt en skrifvelse härifrån -f den 20 Juni, såg det mera krigiskt ut i Schweiz nu, än i någon föregående tid. Ju närmre Edsförbundsdagens öppnande nalkades, ju större rörlighet visade sig i det politiska lifvet, och iår ojemnförligt mer än någonsin, sedan Bern nu är förort och på allvar ärnar till afgörande framställa frågan om framtida enighet eller söndrin j iSchweiz. De redan kända instruktionerna för en mängd Kantoners representanter vid förbundsdag-n b-båda en stor och öfvervägande; majoritet för en gh ten och för dess nödvändiga vilkor: upplösningen af de katolska kantonernas separatförbund samt förvisningen ur Schweiz af detsammas anstiftare, jesuiterna. Men å andra sidan anses det I.ka otvifvelaktigt a!t de separatförbundna kantonerna icke ärna åtlyda edsförbundsdagens beslut, u!an i nödfall sätta sig deremot med våld. Bekant är att separatförbundet länge förberedt sig härtill; och att det nu, då afgöradets stund nalkas, icke är overksamt, utan begagnar alla medel det kan till sin upprätthållelse, förstås af sig sjelf. I kanton Luzern, förbundets hufvudort och jesuiternas; högqvarter, var man redan i full fart med landstormens organisering och skydde intet offer till systemets betryggande med väpnad hand. Utan dröjsmål skulle exemplet följas af alla de öfriga separatförbundna kantonerna. ITALIEN. En offentlig demonstration emot österrikiska väldet har åter egt rum bland italienarne. Den 09 Ma; Bradoec mad månsa höstidlisheter i L: