STORBRITANNIEN. m
Man ville veta att parlamentet skul!e groro-lh:
eras d. 45 i denna månad, och upplösas föl-l m
ande dagen. st
För öfr:gt ingenting af intresse i parlaments-b
örbandlingarne. Underhuset var numera i all-Ib
nänhet så glest besatt, att det ej kunde fatta
ågra beslut, hvariill fordras minst 40 leja-li
nöter. n
Drottningen i Portugal hade i ett egenhän-!,y
ligt bref till hertigen af Palmelia, som förl.
värvarande vistas i Londoa, inbjudit honom att
ter vända till Portugal, och att der åter inträdalk
sina förra värdigheter cch hederstitlar.
- TYSKLAND.
Landtdagen i Berlin, från hvilken bufvudstad
le sednaste underrättelserne äro af d. 24 Juni,l!
roddes ailmänt komma att slutas någon af dels
följande dagarne i midsommarsveckan. Hvarln
och en längtade hem till sitt, och sedan de bådod
kamrarne numera fattat sina beslut i de mes: l
vigliga sakerna, hade intresset hos represen-f
tanterne för förbandlingarne börjat att märkli-d
sen förslappas. Andra kammaren hade beslu-is
tit, att icke vidare företaga någon af de mångaln
petitionerne till behandling, sedan den skiljt sigö
vid dem, som stodo på föredragningslistan, —Ir
alit i afsigt att befordra landidagens hemförlof--
vande. Maa var naturligtvis ytterst spänd påjå
huru regeriogens svar skulla utfalla i konstitu-.
tionsfrågorna, hvaröfver man visste att kons -:l-
jen höll långa öfverliggningar. På högsta or:
skall råda mycken misstimning öfver händel
serna vid landtdagen. Det oaktadt trodde msn
sig dock med säkerhet veta, att landtdsgens
sammanträde på bestämda tider skulle af krj-2
ran bevijas. Deremot trodde man, att reg:-jl
ringen skulle yrka på v.l af led.möter till de-
putationen för statsskuldsväsendet, och att op
positionen i dena punkten skulle gifva eft ri!
Hvartdera partiet skulle söka alt i denna de-4
I
på
-
putatlion insätta sina kand dater, och man hörde
redan nämnas hvilka hvertdera partiet Upp-s
ställt. Hvilketdera som segrar får man sr. S
Första kammaren har ej antagit and:a kam-t
mareas förslag, att hos konungen petitioneraj:
om den förändring i reglementet för landtda-!
gens förhandlingar, att alla petitioner och be-!.
svär, som förekomma i endera kammaren, må-l;
ste erbålla 27 af rösterna, för sig, ifall deskolal!
anses bifsllna. Andra kammaren hade begärt.
att enkel pluralitet måtte anses tillräcklg.l:
Detta förkastades af första kammaren just 1:
följd af bristand2 ?4 pluralitet, ehuru 37 leda-.
möter röstade för andra kammarens förslag!
och 20 emot detsamma. Deremot hade förste:
kammaren genom ena modifikation så tillvide!
biträdt andra kammarens förslag om utvidgning
S
l
1
af ständernas petitionsritt, att i stället för or-
dalagen att petitioner skulle kunna ingifvas til:
regeriogen äfven rörande andra än inre ange-
lägenheter,, sattes i stället, att landidagen skulle
kunna petitionera i alla ämn.n, som rörde hela!
statens eller särskilta provinsers ,interessen.j
Härunder kan naturligtvis äfven subsumeras
förhållanden, som röra den utrikes politiken.
Prinsen af Preussen var den, som föreslog dennö
förändrade ordställning.
Andra kammarens b:slut att hos regeringeni
begära att hvar och en, som bekände sig tili
kristna religionen, skulle kunna väljas till stän-
derledamot; har ej blifvit biträdt af första kam-
maren, hvars många Romerskt-katholska leda-
möter synes hafva hyst en stor fruktan au
möjligen kunna komma att sitta tillsammans;
på landtdagen med Tysk-katholiker. Ett amea-
dement af grefve von Arnim antogs i stället
art man borde hos konungen anhålla att hanl:
ville låta förelägga nästkommande landtdag för-
slag till-en lag, som reglerade dissidenternes!
rätiigheter i afseende på valbarhet till repre-
sentanter.
För andra kammarens behandling af grund-
lagsfrågorna sedan de dit återkommit med en
och annan modifikation från första kammaren,
skole vi i morgon närmare redogöra. På för-
hand kunne vi dock nämna att de fleste af för-
sta kammarens modifikationer blifvit antagna
med stor majuii et, med undantag a den punts-i
ten, att konungen vid e:t krigs utbrott skul!e
kunaa upptaga lån utan landtdagens hörande.
Detta afslogs med 300 röster emot 146.
SCHW EIZ.
Enligt en skrifvelse härifrån -f den 20 Juni,
såg det mera krigiskt ut i Schweiz nu, än i nå-
gon föregående tid. Ju närmre Edsförbunds-
dagens öppnande nalkades, ju större rörlighet
visade sig i det politiska lifvet, och iår ojemn-
förligt mer än någonsin, sedan Bern nu är för-
ort och på allvar ärnar till afgörande fram-
ställa frågan om framtida enighet eller söndrin j
iSchweiz. De redan kända instruktionerna för
en mängd Kantoners representanter vid för-
bundsdag-n b-båda en stor och öfvervägande;
majoritet för en gh ten och för dess nödvändiga
vilkor: upplösningen af de katolska kantonernas
separatförbund samt förvisningen ur Schweiz af
detsammas anstiftare, jesuiterna. Men å andra
sidan anses det I.ka otvifvelaktigt a!t de sepa-
ratförbundna kantonerna icke ärna åtlyda eds-
förbundsdagens beslut, u!an i nödfall sätta sig
deremot med våld. Bekant är att separatför-
bundet länge förberedt sig härtill; och att det
nu, då afgöradets stund nalkas, icke är overk-
samt, utan begagnar alla medel det kan till sin
upprätthållelse, förstås af sig sjelf. I kanton
Luzern, förbundets hufvudort och jesuiternas;
högqvarter, var man redan i full fart med land-
stormens organisering och skydde intet offer
till systemets betryggande med väpnad hand.
Utan dröjsmål skulle exemplet följas af alla de
öfriga separatförbundna kantonerna.
ITALIEN.
En offentlig demonstration emot österrikiska
väldet har åter egt rum bland italienarne. Den
09 Ma; Bradoec mad månsa höstidlisheter i L:-