Noner lifnärde sig af nämnde jordfrukt. När såle-
des potatesskörden slår felt, är halfva folkmängden.
utan lifsuppehälle. Så vidt jag kunnat inhemta af
engelska tidskrifter, så anser man orsaken till detta
faktum bero på jordens öfverdrifna parcellering,
och att årsräntan derå uttages på förhand. Och
att detta är orsaken till det ekonomiska tillstånd
hos Irlands jordbrukande befolkning, derom äro me-
ningarne icke delade. Engelska parlamentet har
flera gånger under de sista 20 åren tillsatt serskilda
kommitteer att undersöka förhållandet och de hafva
alla enhälligt förklarat, att i allmänhet och syn-
nerligast de år, då potatesskörden slår felt, är den
jordbrukande befolkningens i Irland belägenhet sämre
än deras, som i England anses för utfattige.
En värd talare har sagt, att det icke är värdt
att sätta några bommar för den fattiges rätt aut
köpa jord. I det fallet torde man få anse att så-
som corollarium deraf borde följa, att 4827 års
författning om jordafsöndring borde upphöra, och
såledet intet minimum finnas i fråga om hemmans-
klyfning.
Hvad åter den omtalda rätten keträffar, så är det
sant att en sådan rätt finnes, nemligen såsom natur-
rätt. Men det är samhällets rätt också att tillse,
huruvida icke något slags band må läggas på indi-
videns rätt i detta afseende. Dock äfven med an-
tagande af den naturliga rätten, så måste man
också säga att det finnes ingen rätt utan motsva-
rande pligt. Rätt utan pligt är ett nonsens. År
det den fattiges rätt att i detta afseende få handla
och vandla efter godtycke, så är det också hansj
pligt och ingen annans, att försörja sig och sin
familj.
F. d. riksdagsfullmäktigen Anders Bengtsson från.
Jönköpings län anförde erfarenheten om förhållan-
det inom sin ort. Talaren ansåg att hemmansklyf-
ning der ingalunda verkat menligt hvarken i mo-
raliskt eller ekonomiskt hänseende. Den har der-
städes sällan missbrukats, och merendels visat sig;
välgörande Talaren sade sig känna bönder, ja, till!
och med possessionatar, som haft trakter af oländig;
mark, den de icke sjelfva kunnat bruka, som de:
då upplåtit åt fattigt folk. De hafva ansett den.
till brukning upplåtna jorden som ett kapital, hvil-;
ket de utlånat åt andra, som icke haft råd att
sjelfva köpa sig jord. Dessa hafva småningom ge-
nom idoghet och flit odlat upp åt sig små vackra
lägenheter, som ofta äro bättre bebyggda än de,
som tillhöra mången bland allmogen, som har större
jordbruk, men saknar förmåga att rätt sköta sin
jord. Talaren var derföre af den åsigt att om 4827)
års författning om hemmansklyfning fortfar att gälla,
skall den verka ganska lyckliga resultater. För öf-
rigt förenade sig talaren i hvad så väl lagman
Röök skriftligen som förste expeditionssekreteraren
Richert muntligen anfört.
Herr E. Nonnen: Denna fråga bar blifvit betrak-
tad ur synpunkten af rätt och orätt samt i afseende
på jordstyckningens moraliska verkan. Jag ber att
få vidröra en annan sida af saken.
Man anser vanligen svenska klimatet och jordens
beskaffenhet lägga stora hinder i vägen för jordbru-
kets förbättrande. Under ett 20-årigt vistande i
Sverige har jag lärt känna förhållandet så väl rö-
rande klimatets som jordens beskaffenhet, och här-
utinnan icke funnit några oöfvervinneliga svårighe-
ter för jordens kultur och bördighet. Jag vågar så-
ledes påstå, att den tid snart skall inträffa, då Sve-
rige föder till och med en tredubbelt större folk-
mängd än den närvarande, då nemligen åkerbruket
nått den fullkomlighet, dit detsamma bör komma;
att denna tid icke torde vara långt aflägsen, derföre
är detta så talrikt besökta möte oss en borgen.
Det system, som blifvit följdt i vårt landtbruk, är
detsamma, som blifvit följdt i många andra länder
i början af detta sekel, såsom Tyskland, England,
Trland och flerestädes. I dessa länder har- till våra
tider utsugningssystemet varit det rådande, och detta
har gått mycket långt, isynnerhet i Tyskland. Or-
saken dertill är klar och tydlig. Så länge man tvin-
gar jorden att ständigt bära sädesskördar, så länge
bryr man sig icke om att vinnlägga sig om boskaps-
skötselns uppdrifvande, hvadan jorden icke får nå-
got tillbaka af hvad den lemnat. I Sverige har man
lyckligtvis varit i den ställning, att misstaget tidi-
gare uppdagats än i andra länder, Vi hafva andra!
länders erfarenhet att stödja oss vid och ha varit i
tillfälle att iakttaga hvad verkan ett ordnadt jord-!
bruk har på befolkningens tillstånd. Svenska folkets:
omtalta fattigdom har icke afhållit en mängd per-
soner att resa ut och i främmande länder inhemta
för oss ganska gagneliga resultater och lärdomar.
Dock kunna vi icke i vårt svenska jordbruk obetin-:
gadt införa hvad man annorstädes brukar, utan vi
måste modifiera allt efter våra lokala förhållanden. :
Det enda möjliga sättet att kunna ställa svenska l
landtbruket på en grundlig fot, är att befrämja en li
allmän uppodling af jorden: således kommer jag url
praktiska synpunkter till. alldeles samma resultater,
som hr förste expeditionssekreteraren Richert, hvil-
ken betraktat frågan ur en almännare moralisk syn-:
punkt. Men hvilket arbete jag än må vilja företaga,
så fordras dertill att jag har skickliga och tänkande :
arbetare. I detta afseende ha vi såsom jordbrukare ;
ett ganska svårt problem att lösa. Men må vi för-
ena oss med hvarandra att söka bilda dugliga arbe-(:
tare; må vi hafva aktning för arbetarens rätt. — Vi!
;
1
(
i
l
E
måste söka bilda skickliga arbetsre och rättskaffne
medborgare. Och hvad bidrager mera i detta afse-
ende till menniskans förädling och bildning, än möj-
ligheten att genom sin flit kunna förvärfva sig egande-
rätt till jord; och skulle vi väl vilja förneka arbe-
taren möjligheten att genom idoghet och flit kunna
förvärfva sig ett eget hem, cen egen jordtorfva?!
Försynen har gifvit jorden åt menniskorna för att
odla den. Den har icke gifvit den rike större rätt c