öfverflödig; men det finnes dock en stor mängd
andra landtbrukets vänner, som det kan in-
tressera att få en kort öfversigt af denna väl
uppfattade berättelse.
Man miste vid åsynen af de digra förbänd-
lingar denna bok innefattar, upptagande sam-
manlagdt 374 sidor i stor oktaf, medgifva att
landtbruk-mötet, på de fem dagar det var till-
sammans, icke försummade sin tid, helst om
dervid tillika tazes i betrak!ande att deruti bör
inberäknas ett besök vid exposition:n på expe-
rimentalfältet samt större middagar alla dagar.
Detta skönjes ännu bättre åf innehållsförteck-
ningen, som upptiger fem allmänna och tre
sekt:onssammankomster, öfver hvilka utförlig
redogörelse nu finnes i handlingarna.
Ibland de öfverlöggningar, som angingo landi-
brukets ekonomi, och hvilka egentligen afhand-
lades i sektionerna, anmärke vi såsom de vwvig-
tigaste följande: Angående crfarenheten om
verkningarna af alfvens uppluckring. Om verk-
ningarna af täckta dikens anläsgning eller i Eng-
land såkallad thorough drzaining. Om sättet
att medelst serskiida redskap blott uppluckra
jorden, i stället för det vanliga vårbruket. Om
bästa sättet vid odlingen af kärr och mossar —
en serdeles intressant diskussion. Om det för-
delaktigaste sättet att odla potstes. — I sek-
tionen för boskapsskötseln: Om de åtgärder
som fordras att bibehålla och förädla goda landt-
brukshästar. Om hästars utfodring. Om det
bästa siltet att eppdraga goda mjölkkor. Om
inflytandet af varma stallar. Om serskilda ut-
fodringsmedel för gödning och för mjöikpro-
duktion, m. m. — I sektionen för binäringar:
Hvika fördelar kunna hemtas af potatisens an-
vändande till dricka; stärkelse, sirup 0. d. i
stället för till bränvin? Om machiner för te-
geltillverknirg. Om den s. k. Magerska spinn-
methoden.
Om också icke alla dessa frågor, bland hvilka
många äro hufvudfrågor för land:brukaren, kun-
nat till full visshet utredas, hvilket är omöj-
ligt, di Here deribla:d till mer eller mindre
grad alltid komma att utgöra fortfarande pro-
blemer för den ratienella landthusbållningen,
och bero af tusen okta lvukala, klimatiska och
andra maturförhållanden, så visar sig nytian af
landtbruksmötet redan deruti, att en jemfirelse
mellan de öfver dessa serskilda ämnen vid till-
fället yttrade åsigter måste äga stort intresse
för hvarje landtman, hvilken icke är Lkgiitig
för sir egenfördel, enär bland dei öfverl.ga-
ningen deltagande ledamöterne förekomma åt-
skillsge af våra fö näm.te Isndthushållare, ock!
deras yttrade erfarenhet fö jaktligen imnnefsttar
det bästa man shärstädes: skan bafva att tillså.
Men utom d-ssa rent ekonomiska frågor, fö-
rrekommo äfven flere andra, hvilka icke blott
äro el vigt för den privata hushåliningen. utan
äfven af största inflytande i statslifvet. Afton-
bladet gaf under sj Ifva landtbruksmötet nägra
mygket sammandragna notiser derom, under
löft. att återkomma dertll framdeles när hand-
lingarna blefvo tilg ngliga. Vi anse oss följ-
aktligen nu äfven böra in -extenso meddea
tvänne af dessa öfverlägeningar, af hvilka den
ena redan ofia varit föremsl för tvister i tid-
ningarna, nemligen om verkan af jordens sön-
derstyckning. Den andra bandlade om stäng-
selskyldigheten och föranleddes uf ett förslag
till förändring i dagstiftningen härom, en frågu,
hvars maktpåliggande cgenskap bäst utredes ge-
nom Ainhemtande at de afg:fne yttranderna.
Vi upptaga således här nedan den
Första frågan: ;
Har man bestämd erfarenhet, att jordens allt
för långt drifna styckning verket menl.gt på
den mindre landtbrukarens sedliga och ckono-
miska tillstånd ?
Lagman G. von Röök hade skriftligen inlem-
nat följ.nde svar: -
Genom den lånza erfarenhet jag har, som
öfver 30 år varit härads: öfding eller så kallad
underdomare på landet uti en folknik och bör-;
dig ort i Linköpings län, eler emellan Linkö-:
pings och Norrköpings städer (min domsaga li
sträcker sig i söder emot Calmare län, sam
är således bestående af så väl siätt- som skog -
bygd), har jag funnit, a!t de persuner eller hus-
håll, som haft tilfälle förvärlva sig smärre jord-
rymder på hemmansöger och bebo egna hus,
hafva varit och äro domsagans mest fredliga
och arbetsamma innevårare. De besitta sna
lögenheter . merendels såsom förpantade på 301-
a 50 år från andra hemmar, dels med och des):
utan ärlig peeningeskatt eller bestämda arbets-)d
-
t
mL m-m- mm a
— —— An
skyldigheter; och då innehafvarne ej erlägga
andra kronoutskylder än vanliga mantalspen-
ningar, elier ock gärningsören, om de äro sku-)n
makare, skräddare, gelbgjutare, snickare, ellerl!o
andra handtverkemön, så lefva d ssa personerin
lugna, säkra och fiedliga och hafva merendelsid
bättre utkowst än hemmeansägare och hemmans-1s)
brukare, hvilka onereras af betunsande krono-
itskylder och andra besvär. — De förenämnde ls
små jordbrukarne, sem icke äro har dtverkare,si
använda sin tid att sköta deras jord till största!s
möjliga fruktbarhet och derewmellan förtjena deln
Nn ganska säker utkomst med dazsvesksarbetelg
208 andra samt genom betingsarbeten, och ilv
lnänbet antaver man heldre sådana personer IS
n drängar och kommande och gående, som llä
nmäla sig till arbetsförtjenst och äro minst)b
jåli liga. — Man har gemenligen ansett jordens ll
tyckaing i små delar vara skadlig. — Man barjsi
ill och med förfö jt sådane anstalter och tad-!i
at de persorer, som hafva befrämjat dylik ljo
ordstyckning; men efter min öfvertygelse ärjb
etla ett stort misstag, ty det är lättsre förlie
ersoner som äga 2 å 300 rdr att för dennalb:
umma köpa eller förpasta jord; än inköpa hvadloc
120 kallar hemmansdelar och sätta sig i skul la:
er, som icke kunna godtgöras, utan måste de uj
RR TA TE ond ANNE nr Sail EST ESESEjng Et ET NTE