I
sar. Det vore långt ifrån sällskapets afsigt att.
uppmuntra brottet eller brottslingen, och om:
någon så missförstode föreningens goda afsig-l:
ter, vore det ett oundvikligt ondt, hvarifrån in-i
et godt är befriadt.
Val till sällskapets direktion företogs deref-l
.er, och resultatet deraf är redan omnämndt.
m— 54,
LITTERATUR.
Märkvärdigheter rörande Skånska adeln. Åf
J. C. Barfod. Ugifne efter författarens
kandskrift.
I sednare hälften af förra seklet lefde och!
vistades dels i Skåne, dels i Stockholm, en
vis; sekre!erare J. C. G. Barfod, af en Norskl
slägt, som omkring år 4640 inkom till Sverge,
och sedan varit bosatt här i landet. Denne
Barfod hade studerat vid Lunds akademi, och
der lagt grund till en bildning, som izom det
historiska facket synes hafva hört till de mera
vidsträckta för den tiden. Han korresponde-
rade med Gjörwell, och lirer äfven hafva bi-
trädt honom vid författandet och ugifsandet
al hans ;Historiska extrakter, och några an-
dra at hans skrifter. Dessutom arbetade han
någon tid i Extra-Posten. Denne Barfod,
som särdeles intresserade sig för sin fäderne-
provins Skånes topografi och historia, var per-
sonligen b-kant inom en stor del af de skån-
ska adelsfamiljerna under sednare hälften of
1700-talet, och stod äfven i nära förhållanden
till personer af flere andra samhålisklasser inom
nämnde provins på den tiden. Han bade så-
ledes ganska goda tilifällen att öka den grund-
I:ga kännedom, han egde om Sksånes äldre hi-
storia ur danska och skånska källor, med hvad
som hörde till dsgens historia inom den sam-
hällsklass, som då var den mest betydande i
nämnde landskap, nemligen adeln. Ien följd af
bref (72 st.) till bibliothekarien C. G. Gjörwell,
skrifna från Skåne under tiden emelian d. 2
Dec. 4787 och d. 25 Mars 4794, bar br Bar-
od meddåelat lefnadstekningar af en mängd no-
tabla personer inom adeln i Skåne, dels i äl-
dre, dels i nyare tider, och anfört en mängd
biografiska anckdoter, till ena stor del hittuls
obekanta för den störro allmänheten, om per-
sener flörnämligast tillhörande sednare tider.
Dessa bref, hvika utgjort ea del af Gjörwells
historiska samlingar, inköpta för satens räk-
ning år 4841 och införlfvade med Kongl bib-
Hothekets här i Sockholm, är det, som nn
blifvit utgifna under ofyvanstående tivt
Genom klimat ceh naturbeskoffenhet ett af
de inest gynnade l.ndskap i Sverge, bar Skåne,
genom sin geoarafiska belägenhet och såsom 1
tiera sekler gränsprovins emellan Sverg och
Danmark, varit skådeplatsen för mångfaldiga
och vexlande upptriden i de båda ländernas
historia. Dess rika naturförmåner föllo tidigt
de andlige på läppen, och den mängd kloster,
som, vanligen 2niagde på de fruktbarasie och
för naturskönhet mest utmärkta ställen, fordom
funnits i denna provins, och af hvilka boräm-
ningen ännu qvarstår i många exendomars namn,
vittna att den hierarki, som i den mäktige er-
kebiskopen i Lund hade sitt öfverhufvud, ge-
nom sina institutioner tidigt fattade rot i Skå-
nes fruktbara jord. Den vexte der i jemn
bredd med aristokiaiex, som uppförde dessa
präktiga befistade gårdar och slott, af hvilka
många ännu qvarstå och vitlna om deras fordne
,rundläggares rikedom och prakt. Det är tl
en närmare bekantskap med dessa adliga mag-
nater och deras efterkommande ända ned tll
våra dagar, som vi införas genom närvarande
arbete. Det är visserligen icke författadt efter
någon sträng! systematisk plan, men innebål-
ler icko destomindre värdelulla och r:ka ma-
terialier till Skånes och dess adels historia,
hvilka på samma gång utgöra en ganska in-
tressant och underhållande läsning genom den
mängd anekdoter, i al:mänhet väl berättade,
hvarmed förfaltaren förstått att ge individuell
pregel och liflighet åt personer och händelser.
Af ännu lefvande ätter i Skåne finna vi här
underrättelser om Trolle, Thott, Ramel; Ro-
sencrantz, Barnekow, Gyllenstjerna, Silfver-
sköld, Staöl von Holstein, Berg von Linde och
Lagerbring, och aiutslockuade ätter om Lycke,
Krabbe, Grubbe, Ulfeld, Holck, Urne, Skram,
Ged, Waleckendorff, Below, Willert och Skram.
Eu par afdelningar i arbetet äro egnade åt
skildringen af Skånes tillstånd i allmänhet vid
tidpunkten af Malmö recess 1662, och advlns
enski!dt straxt före och efter freden i Roceskild
4658. De fyra sista brefven handla uteslutande
om den på sin tid för sina qvicka infällen och
sitt originella våsen bekante fältmarskalken
grefve Gustaf David Ifamilton, och i samman-
Hang dermed om några af de fordne innehaf.
varne af Barsebecks gård, hvilken egdes al be
mälde filtmarskalk, och ännu är i bans af
kowlingars händer.
I det stora galleri af mer och mindre märk
liga personer, hr Barfod här öppnat för Oss
träffa vi många vackra, ädla karakterer, många
som genom sin originalitet eller besynnerlig
bet fängsla och underhålla uppmärksamheten
Värdefulla bidrag till sedernes och lefoadssät
tets skildring bland de högre klasserna finn.
man här, och i synnerhet lemna ett par tek
ningsr af personer från medlet af förra sekle
en lefvande bild af andan och lefnadssättet ho:
adeln i Skåne på den tiden. Man ser hos de
bättre af dem en viss gammaldags fromhet oct
godmodighet, parad med stark sjelfkänsla, ej:
mycket af personlig öfverlägsenhet, hbvilser
blott torde funnits hos ganska få, som fast
mera af deras betydenhet i samhället tenon