och mindre del af denna summa skulle kunna
konfiskeras för tryckfrihetsförbrytelse, och då
måste inom 414 dagar ny borgen för det be-
lopp, som blifvit konfiskeradt, anskaffas, annars
får tidningen ej vidare utgifvas. Hvar och en
särskild stat skulle kunna, inom sitt gebit, för-
bjuda hvilken inom en annan förbundsstat ut-
kommen bok, den behagade, och dessutom finge
ej någon i främmande Tländer tryckt bok infö-
ras utan föregående tillåtelse afregeringen. Det
var att förmoda, att då Preussen företog sig att
lagstifta i detta ämne, skulle det blifva i dra-
konisk anda, och att man ej släppte censuren,
utan att i rikt mått hafva tagit sin ersättning.
Konnngen i Bäjern skall nu, i aseende på
det nya lagverk, som är under arbete i Bäjern,
hafva antagit grundsatsen af lag-kipningens skil-
jande från administrationen.
SCHWEIZ.
I Förorten (Bern) höllos-d. 28 Möj de för
hela Eisförbundet så vigtiga valen till Ordfö-
rande för Regeringsrådet och såluada äfven för
Landtdagen i år; dertull ut-ågs von Ochsen-
bein, den bekante chefen för friskarorna, med
99 röster; jemte honom erhöll chefen för ka-
tolska partiet i Jura, hr von Stockmar, 4 rö-
ster. I samma anda utföllo valen till sände-
bud vid landtdagen, till ordförande och vice
ordförande i Stora Rådet, o. s. v.
Den 24 Maj antogs den nya grundlagen i
Geneve, med 5541 röster emot 3486. Hän-
delsen firades: med kanonsalvor, jubelrop och
festmåltider först i Geneve och snart derefter
i Waadt.
ITALIEN.
Den 49 Maj hölls den högdtidliga själamessan
öfver OConnel i kyrkan della Vigne i Genua.
Alla utländska konsuler, med undantag af Eng-
lands, bevistade den; nordamerikanske konsuln
var till och med i embetsdrägt. OConnels bal-
samerade lik skulle stå qvar några dagar i kyr-
kan på sin med vaxljus eklärerade estrad, innen
det inskeppades till Irland.
Kronprinsen af Bäjern had2 anländt till Nea-
pel från Athen och enkedrottningen Christina
af Spanien från Marseille.
RYSSY AND.
Från Wien upprepas med denna posten ett
rykte, som vi i förra postens tidningar sågo
nämndt från ett annat håll, nemligen att kejsar
Nicolaus skulle ämna att låta alla till Siberien
förvista polackar få komma hem och återfå
sina konfiskerade egendomar. Skulle detta rykte
vara sannt, så miste en stor förändring höfva
föregått i sinnelaget emot polackarne, måhända
verkad af kejsarens sjukdom, som kan hafva
mildrat hans vrede emot dessa olycklige. Vi
minnas att här i Sverg2 Johan HI lät frigifva
en hop fängslade personer under sin sista sjuk-
dom.
En rysk armecorps har fått befallning att
sätta sig i marsch till Pruth.
TURKIET.
Den skarpa not, hvarigenom Ryssland un-
derstödjer England i Turkiets -anspråk på upp-
rättelse af Grekland, har nu blifvit känd, ehuru
vissa tyska blad vilja framkasta tvifvel emot
dess ägthet. Den har följande lydelse:
H. M. Kejsaren af Ryssland har med leds-
nad erfarit den förolämpning, som vederfors
Portens representant på hofbalen i Athen d.
235 Januari Han gillar br Mussurus uppfö-
rande och finner hr Kolettis förhållande klan-
dervärdt. Kejsaren anser grekiska kabinettet
hafva bordt skynda att genom en uppriktig
förklaring gifva Porten den åstundade upp-
rättelsen, och det hade icke boerdt förvirra sa-
ken på ett för Konung Ottos värdighet be-
klagansvärdt sätt, hvarigenom Konungen upp-
trädt som anklagare hos Hans Maj:t Sultanen
mot dennes representant, hvilken dock endast
hade efterkommit Portens befallningar: Kej-
saren finner, att grekiska kabinettet icke hand-
lat klokt, då det sökt rättfärdiga förolämpnin-
gen genom hänvisning på hr Mussurus förut-
gående uppförande; emedan detta förutgående,
långt ifrån att kunna tjena till ursägt för hän-
delsen d. 23 Januari, snarare gör den ännu
mera klandervärd; helst det är Grekland, som
ålltid gifvit Turkiet orsak till klagan. Hans
Maj:t finner likaledes att hr Kolettis skulle
gjort bättre, om han i stället för att försvåra
Greklands förhållande till utrikes makter, hade
bemödat sig att genom en bättre förvaltning
bota sitt fäåderneslands onda. Kejsaren gillar
fullkomligt de steg, som hans representanter
i Turkiet och i Grekland vidtagit i detta hän-
seende, och antyder hr von Ustinoff att förmå
(presser,) grekiska kabinettet utan dröjsmål
lemna Porten den upprättelse den fordrar,
såsom enda medlet att förekomma att icke
söndringen måtte genom grekiska kabinettets
förhållande blifva ohjelplig.
Kolettis säges hafva lemnat samma svar på
den ryska noten, som på den engelska, och i
hvilket, bland annat, förklaras att Grekland
är ett sjelfständigt rike, och i följd deraf be-
rättigadt att ensamt befatta sig med sina inre
angelägenheter, i hvilka utländska makter ej
ega någon rätt att inblanda sigp.
— Till Kongl. Maj:ts samtlige befallnings-
hafvande har, enligt hvad D. A. i dag berättar,
chefen för civil-deaartementet aflåtit följande