ceras modellen af ett konsthjul på afdelningen kraft uppfångare, underafdelningen vattenkraft, grupper bjul och tillsamman med alla möjliga andra syste: matiskt ordnade vattenhjul. Koppling och förbind ningar olika maschindelar emellan höra till sin serskilda afdelning. Modellen af konstreglan ställe man på samma afdelning, men olika underafdelning med remtrissan, kugghjulet 0. s. v. Teknologen visar hela den rika tillgången på medel, dem snillet eller slumpen uppfunnit till vinnande af ett och samma ändamål: han ger öfversigter och gör elcven mäktig att i hvarje fall utfinna de bästa utvägar. Med ett ord: der bergsskolan har en. stor. komplikerad och vidlyftig modell, som visar byggnaden och sättet för frambringande af ett bestämdt tekniskt och således sam muansa t ändamål, der ha teknologiska institutet 4. 6 och kanske 20 model ler, som visa sättet aut frambringa de 4, 6 eller 2 teknologiska, och således enkla ändamål, hvaraf de enda tekniska ändamålet var sammansatt. Det är helt naturligt, att samma system och meted, hvarefter sjelfva undervisningen meddelas (om hvilken mera är nämndt i M 49 af denna tidning), samma måste äfven följas vid bildning och gruppering a! de samlingar, hvilka ju äro ämnade att åskådliggöra lärarnes föredrag. På lärarelöner kan icke heller göras någon besparing, utan aldeles tvärtom. be 2 ordin. lärarne behöfva i hufvudstaden större löner än i Falun och derjemte hushyresersättning, med tillsammans kanske 4000 rdr bko. När de, skiljda från bergslagerna, bo i hufvudstaden, bli de, trotts alla omotiverade kategoriska uppgifter eller försäkringar, så småningom allt mindre praktiskt sinnade och bergserfarne och behöfva derföre al tmera biträde af extra lärare för undervisningen vid passande grufvor, hyttor och verkstäder, — hvilket professor Å. också synes antyda, då han såsom föremål för extra lärareundervisning uppräknar: markscheideri, grufbrytning, olika metallers behandling och utsmältning, masmästeri, smide och skogshushållning. Hvad blir nu den pekuniära vinsten af fireningen? Jo, på betjening 200 rdr, på mineralsamling 30, på biblioteket på sin höjd 600 och på instrumenter 400 eller tillsammans omkring 1060 rdr årligen, Detta vore i sig sjelft föga; men en ren förlust uppstår, när man besinnar, att genom skolans flyttning från Falun förloras 1200 rdr St. Kopparbergs afradskassamedel, utom förhöjda löner. Iuru skola di genom sanumanslierdet medel erhållas för upprättandet af nya lärostolar ? Hvad blir sedan den tetristka och litterära vinsten af föreningen? Joen bestämd förlust för bergsskolan, i fall föreståndaren blir en teknolog och för institutet ifall han blir en bergskarl; eller, snarare, en probabel förlust för bägge anstalterna, om han nu eller framdeles icke är eller icke kan fullt verka hvarken som bergskarl eller teknolog. — Itvad man än må tro eller förespegla sig: föreningen blir dock en amalgamering! Hvad blir för skillnad mellan en bergsskolelärares förhållande till föreståndaren el-ler styrelsen och t. ex. lärarens i mekanisk tekrologi? Jo de äro bägge lika mycket och lika litet, eller rättare, de äro bägge i allting beroende af styrelsen och hv arandra i synnerhet sedan man medgifvit smärre kurser af bergsskolans lärare åt institutets elever, och tvärtom. Hvad blir skillnaden mellan institutets och bergsskolans elever? Jo att de förra bli bättre lottade än de sednare, emedan distributionen af deras lektionstimmar följer en bestämd plan och aldrig går utom de rätta förermålen för deras undervisningskurs i dess helhet; men bergselevernas deremot blir ett osammanhängande lappverk af tillfälligtvis behöfliga lektioner, olika för olika egande förkunskaper; — allt sedan prof. Å. medgifvit, att bergselevens undervisning i bergshandteringens egentliga föremål må inskränkas och hindras genom begagnande af dit icke hörande lektioner i ritning, deskriptif geometri, fysik, matematik, civil byggnadskonst, vägoch vattenbyggnadskonst, handelsvettenskap m:; fl. kunskapsarter, för hvilkas bibringande bergsskolan alldeles icke blifvit inrättad. ) Herrar kommitterade ha sagt, att institutet icke borde bibringa sådana kunskaper, dem al!a människor böra ega, antingen de ämna sig till näringarna eller icke. Jag säger, att likadant är förhållandet med bergsskolan. Om en bruksbetjent vill besöka bergsskolan, men saknar de förkunskaper, utan hvilka han ej kan med nytta följa med i bergsundervisningen, låt honom då först inhemta dessa förkunskaper vid teknologiska institutet, bergselementarskolan i Fiipstad, eller till och med vid en realskola, eller uti en i sjelfva bergslagen och bredvid bergsskolan för obetydlig kostnad lätt inrättad förberedningskurs, eller slutligen hvar han helst behagar och kan få sin undervisning. Endast undantagsvis och om plats finnes, må det tillåtas en oförberedd att medfölja undervisningen, såvidt det låter sig göra utan gifven förlust eller hinder för det hela. Man kunde till och med fordra, att det teknologiska inst. i vårt land, der bergshandteringen är den andra hufvudnäringen, borde kunna lemna de elever, som bereda sig för inträde vid bergsskolan, serskildt tillfälle att, såsom hrr kommitterade uttrycka sig, något fullständigare utbilda sig i dertill nödiga läroämnen. Teknologiska Institutet skulle snarare kunna förenas med universitet och deraf utgöra cen tekno!ogist: fakultet, i fall det nyttiga förslaget om universiteternas flyttning till hufvudstaden en gång blefve en verklighet; snarare detta än att låta påhänga sig en eller annan applikationsskola med deras tunga och heterogena attiraljer. . Det teknologiska institutet, denna allmänna förberedande lärarinna för ala konster och yrken, bör ligga i hufvudstaden, hvilken, såsom herrar kommitterade säga, är medelpunkten för praktisk bildning: ? allmänhel; men jag påstår med herr ,;R—n—, att, hvad bildningen i bergsmannayrket serskildt beträffar, den icke visat sig vara störst i hufvudstaden, utan i ett par af bergslagerna. — Det bestrides dessutom aldrig, att ju en tillämpningsskola för ett enskildt yrke har sin bästa plats midt ibland samma yttre vilkor, som utgöra lifsluften för yrket sjelft. Ingen ifrågasätter, att ett lahdtbruksinstitut skall läggas i en stad celler en handtverksskola på landet. Ingen påstår, att skogsinstitutet ligger väl på Kongl. Djurgården, 0. s. Vv. Hvarföre då påstå, att Bergsskolan bör öfyerge sin ) Man skall med godt skäl kunna fråga, hvarföre man icke tillika påstått, att bergseleven under sin 9-åriga kurs också borde genomgå ett landtbruksinstitut? Sådant vore för de flesta bruksegare