ceras modellen af ett konsthjul på afdelningen kraft
uppfångare, underafdelningen vattenkraft, grupper
bjul och tillsamman med alla möjliga andra syste:
matiskt ordnade vattenhjul. Koppling och förbind
ningar olika maschindelar emellan höra till sin ser-
skilda afdelning. Modellen af konstreglan ställe
man på samma afdelning, men olika underafdelning
med remtrissan, kugghjulet 0. s. v. Teknologen vi-
sar hela den rika tillgången på medel, dem snillet
eller slumpen uppfunnit till vinnande af ett och
samma ändamål: han ger öfversigter och gör elc-
ven mäktig att i hvarje fall utfinna de bästa utvä-
gar. Med ett ord: der bergsskolan har en. stor.
komplikerad och vidlyftig modell, som visar bygg-
naden och sättet för frambringande af ett bestämdt
tekniskt och således sam muansa t ändamål, der ha
teknologiska institutet 4. 6 och kanske 20 model
ler, som visa sättet aut frambringa de 4, 6 eller 2
teknologiska, och således enkla ändamål, hvaraf de
enda tekniska ändamålet var sammansatt. Det är
helt naturligt, att samma system och meted, hvar-
efter sjelfva undervisningen meddelas (om hvilken
mera är nämndt i M 49 af denna tidning), samma
måste äfven följas vid bildning och gruppering a!
de samlingar, hvilka ju äro ämnade att åskådliggöra
lärarnes föredrag.
På lärarelöner kan icke heller göras någon bespa-
ring, utan aldeles tvärtom. be 2 ordin. lärarne be-
höfva i hufvudstaden större löner än i Falun och
derjemte hushyresersättning, med tillsammans kan-
ske 4000 rdr bko. När de, skiljda från bergslager-
na, bo i hufvudstaden, bli de, trotts alla omotive-
rade kategoriska uppgifter eller försäkringar, så små-
ningom allt mindre praktiskt sinnade och bergser-
farne och behöfva derföre al tmera biträde af extra
lärare för undervisningen vid passande grufvor, hyt-
tor och verkstäder, — hvilket professor Å. också sy-
nes antyda, då han såsom föremål för extra lärare-
undervisning uppräknar: markscheideri, grufbrytning,
olika metallers behandling och utsmältning, masmä-
steri, smide och skogshushållning.
Hvad blir nu den pekuniära vinsten af fire-
ningen? Jo, på betjening 200 rdr, på mineralsam-
ling 30, på biblioteket på sin höjd 600 och på in-
strumenter 400 eller tillsammans omkring 1060 rdr
årligen, Detta vore i sig sjelft föga; men en ren
förlust uppstår, när man besinnar, att genom sko-
lans flyttning från Falun förloras 1200 rdr St. Kop-
parbergs afradskassamedel, utom förhöjda löner. Iuru
skola di genom sanumanslierdet medel erhållas
för upprättandet af nya lärostolar ?
Hvad blir sedan den tetristka och litterära vin-
sten af föreningen? Joen bestämd förlust för bergs-
skolan, i fall föreståndaren blir en teknolog och för
institutet ifall han blir en bergskarl; eller, snarare,
en probabel förlust för bägge anstalterna, om han
nu eller framdeles icke är eller icke kan fullt verka
hvarken som bergskarl eller teknolog. — Itvad man
än må tro eller förespegla sig: föreningen blir dock
en amalgamering! Hvad blir för skillnad mellan
en bergsskolelärares förhållande till föreståndaren el--
ler styrelsen och t. ex. lärarens i mekanisk tekro-
logi? Jo de äro bägge lika mycket och lika litet,
eller rättare, de äro bägge i allting beroende af
styrelsen och hv arandra i synnerhet sedan man
medgifvit smärre kurser af bergsskolans lärare åt
institutets elever, och tvärtom. Hvad blir skillna-
den mellan institutets och bergsskolans elever? Jo
att de förra bli bättre lottade än de sednare, eme-
dan distributionen af deras lektionstimmar följer en
bestämd plan och aldrig går utom de rätta förermå-
len för deras undervisningskurs i dess helhet; men
bergselevernas deremot blir ett osammanhängande
lappverk af tillfälligtvis behöfliga lektioner, olika för
olika egande förkunskaper; — allt sedan prof. Å.
medgifvit, att bergselevens undervisning i bergshand-
teringens egentliga föremål må inskränkas och hin-
dras genom begagnande af dit icke hörande lektio-
ner i ritning, deskriptif geometri, fysik, matema-
tik, civil byggnadskonst, väg- och vattenbyggnads-
konst, handelsvettenskap m:; fl. kunskapsarter, för
hvilkas bibringande bergsskolan alldeles icke blifvit
inrättad. )
Herrar kommitterade ha sagt, att institutet icke
borde bibringa sådana kunskaper, dem al!a männi-
skor böra ega, antingen de ämna sig till näringarna
eller icke. Jag säger, att likadant är förhållandet
med bergsskolan. Om en bruksbetjent vill besöka
bergsskolan, men saknar de förkunskaper, utan hvilka
han ej kan med nytta följa med i bergsundervisnin-
gen, låt honom då först inhemta dessa förkunska-
per vid teknologiska institutet, bergselementarskolan
i Fiipstad, eller till och med vid en realskola, eller
uti en i sjelfva bergslagen och bredvid bergsskolan
för obetydlig kostnad lätt inrättad förberedningskurs,
eller slutligen hvar han helst behagar och kan få
sin undervisning. Endast undantagsvis och om plats
finnes, må det tillåtas en oförberedd att medfölja
undervisningen, såvidt det låter sig göra utan gifven
förlust eller hinder för det hela. Man kunde till
och med fordra, att det teknologiska inst. i vårt
land, der bergshandteringen är den andra hufvud-
näringen, borde kunna lemna de elever, som bereda
sig för inträde vid bergsskolan, serskildt tillfälle att,
såsom hrr kommitterade uttrycka sig, något full-
ständigare utbilda sig i dertill nödiga läroämnen.
Teknologiska Institutet skulle snarare kunna för-
enas med universitet och deraf utgöra cen tekno!o-
gist: fakultet, i fall det nyttiga förslaget om uni-
versiteternas flyttning till hufvudstaden en gång blefve
en verklighet; snarare detta än att låta påhänga sig
en eller annan applikationsskola med deras tunga och
heterogena attiraljer. . Det teknologiska institutet,
denna allmänna förberedande lärarinna för ala kon-
ster och yrken, bör ligga i hufvudstaden, hvilken,
såsom herrar kommitterade säga, är medelpunkten
för praktisk bildning: ? allmänhel; men jag påstår
med herr ,;R—n—, att, hvad bildningen i bergs-
mannayrket serskildt beträffar, den icke visat sig
vara störst i hufvudstaden, utan i ett par af bergs-
lagerna. — Det bestrides dessutom aldrig, att ju en
tillämpningsskola för ett enskildt yrke har sin bästa
plats midt ibland samma yttre vilkor, som utgöra
lifsluften för yrket sjelft. Ingen ifrågasätter, att ett
lahdtbruksinstitut skall läggas i en stad celler en
handtverksskola på landet. Ingen påstår, att skogs-
institutet ligger väl på Kongl. Djurgården, 0. s. Vv.
Hvarföre då påstå, att Bergsskolan bör öfyerge sin
) Man skall med godt skäl kunna fråga, hvarföre
man icke tillika påstått, att bergseleven under sin
9-åriga kurs också borde genomgå ett landtbruks-
institut? Sådant vore för de flesta bruksegare