Fälväbeln myste på mun och lofvade utföra allt till nå-
dig grefvens synnerliga belåtenhet.
Det var ock en af de förbannelser, som vidlidde denna
olyckliga tid, att en hög herre knappt hann föreslå ett
brott, innaa tjogtals medbjelpare voro färdiga att utföra
det, och dessa i alla afseenden lägre naturer lade grymhet
dertill, såsom peppar på laxen.
Grönstedt var redan i dörren, men kallades tillbaka.
Hör på! Du måste noga utforska och göra mig be-
sked för, hvem den der bokhbållaren Berg egentligen är.
och hvad roll han spelat och spelar i kommersrådets hus
Det sednare har jag till hälften reda på, det förra intet,
Skall ske, nådig grefvel,
Nådig grefven såg länge efter den bortgångne.
På sätt och vis,, mumlade han, gör det mig ondt om
pojken ...han kunde så gerna råka i satans egna klor, som
i min fältväbels ... Mais... qui peut Faider?... hela arf
vet blir mitt!
: SJUTTONDE KAPITLET.
Morgonen derefter sågs fältväbel Grönstedt komma från
banan och gå ner åt Stora Vattugränd der grefven bodde
Det var tidigt... klockan slog just 6. Grefvens lake
hade nyss gått att väcka kammartjenaren, till hvilken Grön-
stedt nu inträdde.
Kommer herrn från banan?, frågade kammartjenaren
gäspande. Har det varit någon afstraffning nu igen?
Ja visst, för fan i våld, har det varit det!
Jag tror, de springa gatlopp hvar dag! sade lakejen.
Dj-—n heller!, svarade fältväbeln. Nog går det an
medan sommarn varar, men se om vintern ....
Hvarför om vintern mer än om sommarn? återtog lakejen
Fältväbeln bligade på honom och svarade torrt:
Om vintern är det kallt, då behöfs ved... om som:
marn består vår herre den....
Nå så vill jag sjunka på stället, om jag begriper et
ord af allt det derl!n
Nr. EFältväbeln såg på honom med stora ögon. Kammar
tjenaren utbrast i gapskratt. .
Din dumma åsna!s skrek han slutligen; abegriper dt
då inte, att om vintern fryser man, men inte om som-
marn. När man fryser, vill man elda, när man vill elda
måste man ha ved, och... hvar fan skall gardeskarlen fi
den ifrån? Då måste han ju antingen stjäla ved i staden
eller ge sig af utåt landet och plundra gärdesgårdar oct
dylikt, -han kan komma öfver. Dervid bär ban sig .dum
åt, blir gripen och... får springa gatlopp.