OM NEGRERNAS BEHANDLING I DE
FRANSKA KOLONIERNA.
Vi omnämnde i tisdagsbladet ett tal af hr
Ledru-Rollin i franska deputeradekammaren,
rörande sleffrågan, hvilket väckt den största
sensation, och vi meddela här ur detta tal nå-
gra lika märkvärdiga som hemska facta, till
belysning af det okristliga barbari, hvarmed de
svarta, i trots af lagar och författningar, ännu
behandlas af ob:rmhertiga husbönder.
Hr Ledru-Rollin yttrade sig först rörande
presterskapets sätt att uppfylla sina skyldighe-
ter. Medlemmarne af koloniernas presterskap,,
sade han, utgå vanligtvis ur Helge-Ands-se-
minariet. Nå väl, hvad lär man dem i Helge-
Ands-seminariet? Man lir dem att slafvarne
äro en helig sak, en laglig, naturlig egendom;
också ser man prester som hålla slafvar och
offentligen låta piska dem, och i kyrkorna pla-
c ra de på ena sidan de svarta och de hvita
på den andra:
Detta är icke allt; prestern2 bafva tidnin-
gar, hvaruti de skrifva och förfåkta sina dok-
triner, och när man vill svara på deras artik-
lar, äro tidningarnas spalter stängda för slaf-
varnes försvarare.
Det är sålunda styrkt att presterne äro fi-
endtliga emot lagen af år 1843 och att de, un-
der intrycket af dessa känslor, söka hämma
verkställigheten af denna lag.
Talaren sökte derefter ådagalägga huruledes
äfven tjenstemännen gjort sig skyldiga till elu-
derande af lagen. En artikel stadgade ati barn
skulle vara inbegripna i köpet om mödrarne,
då dessa friköptes; denna fråga hade admini-
strationen förklarat tvistig och bland 744 per-
soner, som friköptes på Guad-loupe och Mar-
tinique, hade 468 blifvit friköpt:, oaktadt de
förut voro fria. Det inträffar fall, yttrade ta-
laren, då de rättvisaste reklamationer icke kunna
vinna gehör.
Såsom ett prof på den omenskliga behand-
ling slafvarne måste undergå, ville talaren an-
föra några facta af besraffningar i följd af dom-
stols beslut. ; å
En gammal qvinna hade blifvit bunden till
händer och fötter, ch erhöll tjugunio slag a!
slafpiskan. Hennes blod sprutade — hvarpå?
på hennes egea sons händer, hvilken yngling
man tvungit a!t hårdare bnda modren under
afstraffningen.
Ett annat exempel: En poliskommissarie
slår en qvi m fjorton dagar efter en barnsäng,
så att. hon döend- måste åter intaga singen.
Ett ann:t: En förvaltare dödar en slat. Hus-
bonden frågar icke efter saken i sig sjelf, utan
enda t efter sin materiella förlust och han hål-
Jer inne på förvaltarens lön den dödade slaf-