sidan tillstå, alt han icke heller kunde begripa, ic
hvarföre, Frankrike lade en så stor vigt vid bi-)n
behållandet af en minister i Grekland, om hvil- f
ken påstås, att den representerar fransyska in-:
tressen. Men om fransyska regeringen ser enlc
fördel deri, och fransyska nationen betraktar !
det såsom en triumf, att grekiske premier-:
ministern är hufvudman för det så kailadej
Fransyska partiet, så kunde talaren blott säga, :
att så snart denne minister uppfyller de phg-
ter, som honom åligga emot England, så skall!l
det icke falla någon menniska här i landet in,!!
att af afundsjuka emot Frankrike låta förleda(
sig till störande af ett förhållande, vid hvilket i
ingen har något intresse, och som i och för sig !
hvarken kan vara farligt för Englands ellerli
Europas intressen. Allt hvad engelska rege-!
ringen önskade var, att Grekland målte blifval:
väl styrdt, och hvad tanka den ock kunde hysa !
om den ene eller andre grekiske statsmannen l!
och det system, han följde, så skulle den al-i:s
drig tillåta sig ett diktatoriskt ingripande i lan-!t
dets angelägenheter. Men den med uppeffrin-!s
gar förenade andel, som England tagit i Grek-4
lands befrielse, berättigade engelska regeringen!
till enträgna föreställningar i landets eget in-j:
tresse, och liksom talaren var öfvertygad, attl!i
de utmärkte män, af hvilka det s. k. engelska-
partiet består, om de sutte vid statsrodret,
skulle tillbakavisa hvarje fordran, som stridde
emot Greklands bästa, så hoppades han att dessa
på rätt och billighet grundade fordringar äfven
hos det nu herrskande partiet skulle finna vil-
ligt gehör.
Detta Lord Palmerstons tal fann allmänt bi-
f.ll i Huset, och män af de mest olika parti-
nyanser, såsom Sir Robert Inglis, Sir J. Hau-l!
mer, Dr Bowring, Hrr Borthwick och Hume,
förklarade sitt fullkomliga gillande af den po-
litik, Lord Palmerston följt i afseende på Grek-,
j
—
land, och af de åsigter han nu uttalat.
TYSKLAND.
I Neisse, Lauenburg, Guesen, samt Eger Plan,
Pilsen och Klattan i Böhmen, hafva varit mer
och mindre våldsamma uppträden, i följd af
dyrheten på lifsmedel. A-.ven i Siuttgart, der
våldsamheterne stigit till en sådan höjd, att
kavalleri måst göra choque på folkhoparre och
infanteriet storma uppförda barrikader. En ba-
gares hus hade blifvit. plundradt. En af oro-
stiltarne hade : blifvit dödad cch några sårade. :
Af militären hade 5 bbfvit svårt sårade, och
41 mindre farligt. Konungen och kronprinsen
bade varit ute till hist, och sökt lugna folket.l
Detta tumult hade tilldragit sig d.3 om afto-
nen. Följande dagen hade lugnet väl ej varit
stördt, men trupperne böllos i beredskap ika-
sernerna, och kanoner hade blifvit efterskickade
från Ludwigsburg.
ITALIEN.
En dubbel jubelfest i Rom. Det af kerdinal
Gizzi den 49 April utfärdade cirkuläret till
samtliga provinsernes styresmän, om den åt Kyr-!
kostaten tillämnade nya senaten, rikstörsamlin-
gen, representationen (eller hvad det skall kal-
las)offen:liggjordes på en vig:ig romersk märkelse-
dag, den 26 April, och mottogs i Rom med yt-
terlig glädje. Det är i en hierarkisk stat re-
dan ett ofantligt framsteg, att andra personer
än prester kallas altyttra sig öfver landets ge-
mensamma angelägenheter. Urkundens vigt för-
drar dess anförande osfkortadt; den bar följande
iydelse: :
Under den allvarliga omsorgen för öfversteprest-
embetet, underlåter Hans Helighet, vår herrskare,
icke att med faderligt sinne öfvertänka hvilka för-
bättringar som påkallas inom statsförvaltningens sär-
skilda grenar. Huru mycket den helige fadren re-
dan gjort för uppnåendet af detta vigtiga ändamål,
derom behöfver jag icke här erinra. Ala förnufti-
ga, hvilka samhällets väl ligger om hbjertat (och de
utgöra det ansenliga flertalet ibland undersåtarne)
erkänna det, och tacka den välviljande öch storsin-
nade landsfadern derför. I förtröstan till Herrans
bistånd, ärnar H. H. äfven på det redan begynta
viset fortfara att leda samhällets angelägenheter till
det bättre, inom de af hans ädla sinne utmärkta
billiga gränsor, med den för ett sådant företag nö-
diga mognad i beslut. Ni finner ett nytt prof på
dessa den hel. faderns afsigter i det er härmedelst
gjorda meddelande. Med önskan att på det möjli-
gast tillfredsställande sätt ordna statsförvaltningens
gång, vill H. H. välja från hvar särskild provins
och kalla till Rom en man, som, utmärkt genom
samhällsställning, fastighetsbesittning och insigter,
äfven lifvas af tillgifvenhet för den påfliga styrelsen
och åtnjuter sina medborgares förtroende. Den hel.
fadren vill begagna sådana män, under fastställande
af sättet för deras biträde, vid den offentliga för-
I valtningen, vid en bättre anordning af kommunial-
författningen och för andra dylika angelägenheter.
De personer, som nu och framdeles af H. H. utses
för detta ändamål, komma att beständigt vistas i
hufvudstaden, minst två år. Ni inser lätt huru vig-
tigt det är att välja sådana män, som fullkomligt
motsvara påfvens afsigter; ingenting annat bör lifva
dem, än kärleken till det allmänna bästa; intet an-
nat mål, än fäderneslandets väl, må de föresätta sig.
Ni äger att uppgifva två eller tre män af sådan be-
skaffenhet Inom er provins, på det att den hel. fa-
jdern må ibland dem välja den tjenligaste. Ert upp-
lysta nit, er skarpsynthet, er verksamhet, såväl som
de af er redan aflagda prof på den omsorg hvar-
Imed ni gått den hel. faderns välviljande bemödan-
iden till mötes, förvissa mig om att ni äfven skall ef-
terkomma vår furstes befallningar i denna angelä-
- genhet, då frågan är om en åtgärd, af hvilken så
i betydande förmåner kunna uppvexa för staten oeh
;hvar provins. j
Rom den 49 April 4847. Kan
; Kardinal Gizzin
. Cirkuläret kungjordes i Rom den 23 April,
jubeldagen, på 27:te århundradet, efter Roms
grundläggning. Knappt spridde sig ryktet här-
vom, innan man beslöt att off.ntligen betyga
1 Pius IX sin glädje. Med telegrafisk hastighet
-Iförkunnades öfverallt att en saml ng skulle äga
slrum vid aftonringningen på Piazza del Popolo
N (bFolkets torg,) hvarifrån ett fackeltåg skulle be-
t gifva sig till Q-irinalpalatset, och at en deputa-
a tan ectkuölla för den helice fadren nitrvycka folk ata