sidan tillstå, alt han icke heller kunde begripa, ic hvarföre, Frankrike lade en så stor vigt vid bi-)n behållandet af en minister i Grekland, om hvilf ken påstås, att den representerar fransyska in-: tressen. Men om fransyska regeringen ser enlc fördel deri, och fransyska nationen betraktar ! det såsom en triumf, att grekiske premier-: ministern är hufvudman för det så kailadej Fransyska partiet, så kunde talaren blott säga, : att så snart denne minister uppfyller de phgter, som honom åligga emot England, så skall!l det icke falla någon menniska här i landet in,!! att af afundsjuka emot Frankrike låta förleda( sig till störande af ett förhållande, vid hvilket i ingen har något intresse, och som i och för sig ! hvarken kan vara farligt för Englands ellerli Europas intressen. Allt hvad engelska rege-! ringen önskade var, att Grekland målte blifval: väl styrdt, och hvad tanka den ock kunde hysa ! om den ene eller andre grekiske statsmannen l! och det system, han följde, så skulle den al-i:s drig tillåta sig ett diktatoriskt ingripande i lan-!t dets angelägenheter. Men den med uppeffrin-!s gar förenade andel, som England tagit i Grek-4 lands befrielse, berättigade engelska regeringen! till enträgna föreställningar i landets eget in-j: tresse, och liksom talaren var öfvertygad, attl!i de utmärkte män, af hvilka det s. k. engelskapartiet består, om de sutte vid statsrodret, skulle tillbakavisa hvarje fordran, som stridde emot Greklands bästa, så hoppades han att dessa på rätt och billighet grundade fordringar äfven hos det nu herrskande partiet skulle finna villigt gehör. Detta Lord Palmerstons tal fann allmänt bif.ll i Huset, och män af de mest olika partinyanser, såsom Sir Robert Inglis, Sir J. Hau-l! mer, Dr Bowring, Hrr Borthwick och Hume, förklarade sitt fullkomliga gillande af den politik, Lord Palmerston följt i afseende på Grek-, j — land, och af de åsigter han nu uttalat. TYSKLAND. I Neisse, Lauenburg, Guesen, samt Eger Plan, Pilsen och Klattan i Böhmen, hafva varit mer och mindre våldsamma uppträden, i följd af dyrheten på lifsmedel. A-.ven i Siuttgart, der våldsamheterne stigit till en sådan höjd, att kavalleri måst göra choque på folkhoparre och infanteriet storma uppförda barrikader. En bagares hus hade blifvit. plundradt. En af orostiltarne hade : blifvit dödad cch några sårade. : Af militären hade 5 bbfvit svårt sårade, och 41 mindre farligt. Konungen och kronprinsen bade varit ute till hist, och sökt lugna folket.l Detta tumult hade tilldragit sig d.3 om aftonen. Följande dagen hade lugnet väl ej varit stördt, men trupperne böllos i beredskap ikasernerna, och kanoner hade blifvit efterskickade från Ludwigsburg. ITALIEN. En dubbel jubelfest i Rom. Det af kerdinal Gizzi den 49 April utfärdade cirkuläret till samtliga provinsernes styresmän, om den åt Kyr-! kostaten tillämnade nya senaten, rikstörsamlingen, representationen (eller hvad det skall kallas)offen:liggjordes på en vig:ig romersk märkelsedag, den 26 April, och mottogs i Rom med ytterlig glädje. Det är i en hierarkisk stat redan ett ofantligt framsteg, att andra personer än prester kallas altyttra sig öfver landets gemensamma angelägenheter. Urkundens vigt fördrar dess anförande osfkortadt; den bar följande iydelse: : Under den allvarliga omsorgen för öfversteprestembetet, underlåter Hans Helighet, vår herrskare, icke att med faderligt sinne öfvertänka hvilka förbättringar som påkallas inom statsförvaltningens särskilda grenar. Huru mycket den helige fadren redan gjort för uppnåendet af detta vigtiga ändamål, derom behöfver jag icke här erinra. Ala förnuftiga, hvilka samhällets väl ligger om hbjertat (och de utgöra det ansenliga flertalet ibland undersåtarne) erkänna det, och tacka den välviljande öch storsinnade landsfadern derför. I förtröstan till Herrans bistånd, ärnar H. H. äfven på det redan begynta viset fortfara att leda samhällets angelägenheter till det bättre, inom de af hans ädla sinne utmärkta billiga gränsor, med den för ett sådant företag nödiga mognad i beslut. Ni finner ett nytt prof på dessa den hel. faderns afsigter i det er härmedelst gjorda meddelande. Med önskan att på det möjligast tillfredsställande sätt ordna statsförvaltningens gång, vill H. H. välja från hvar särskild provins och kalla till Rom en man, som, utmärkt genom samhällsställning, fastighetsbesittning och insigter, äfven lifvas af tillgifvenhet för den påfliga styrelsen och åtnjuter sina medborgares förtroende. Den hel. fadren vill begagna sådana män, under fastställande af sättet för deras biträde, vid den offentliga förI valtningen, vid en bättre anordning af kommunialförfattningen och för andra dylika angelägenheter. De personer, som nu och framdeles af H. H. utses för detta ändamål, komma att beständigt vistas i hufvudstaden, minst två år. Ni inser lätt huru vigtigt det är att välja sådana män, som fullkomligt motsvara påfvens afsigter; ingenting annat bör lifva dem, än kärleken till det allmänna bästa; intet annat mål, än fäderneslandets väl, må de föresätta sig. Ni äger att uppgifva två eller tre män af sådan be skaffenhet Inom er provins, på det att den hel. fajdern må ibland dem välja den tjenligaste. Ert upp lysta nit, er skarpsynthet, er verksamhet, såväl som de af er redan aflagda prof på den omsorg hvarImed ni gått den hel. faderns välviljande bemödaniden till mötes, förvissa mig om att ni äfven skall ef terkomma vår furstes befallningar i denna angelägenhet, då frågan är om en åtgärd, af hvilken så i betydande förmåner kunna uppvexa för staten oeh ;hvar provins. j Rom den 49 April 4847. Kan ; Kardinal Gizzin . Cirkuläret kungjordes i Rom den 23 April, jubeldagen, på 27:te århundradet, efter Roms grundläggning. Knappt spridde sig ryktet härvom, innan man beslöt att off.ntligen betyga 1 Pius IX sin glädje. Med telegrafisk hastighet -Iförkunnades öfverallt att en saml ng skulle äga slrum vid aftonringningen på Piazza del Popolo N (bFolkets torg,) hvarifrån ett fackeltåg skulle bet gifva sig till Q-irinalpalatset, och at en deputaa tan ectkuölla för den helice fadren nitrvycka folk ata