de, fast de äro af samma race och jemngoda i imtellektuelt.-shänseende. Så mycket svårare måste denna -sammansmältning vara mellan 2 så i fysiskt hänseendeolika racer som amerikanåre och negrer, af hvilka de sednare, funn: i vildt tillstånd, öfverförda till erika att förrätta de lägsta arbeten, ännu till 94 äro i denn: samma ställning. Tid erfordras:vatt byggas på den lagda grunden (s. 209).L.; berättar, att ej en gång i kyrkorna. jemnlikhetslagens gör: sis gällände, ty de hvita kommunicera först och derefter de färgade. . I en episkopalkyrka NewXork var, ordningen: och heltdeiv i gudsJensten ett ögonblick i fara att störas; emedan några hvita händelsevis blifvit glömda, så att de kommo till åltaret. efter de färg.de kommunikanterna. — Efter en liten förvirring :bl!ef:o våra känslor likväl lättade, då presten fortfor och visade sitt beslut att ej tilåta någotafbrott genom denha händelse, (s.s 214). Ing vet ej om det är lir P:s mening att berätta samma händelse då tan refererar : )I! New York ippstod en gång ett litet upplopp, då några hvita, söm komilit? indg I sent, ä em iepiskopalkyrka gingo fram Gli altaret, sedan. negrerna,.xedan tagit nattvarden,; ty då.skulle hr.P. säga två osanningar: A:o att de hvita kommit försentp, men ändå fordrat alt. negrerna; skulle--hå!va väntat-tills de sett, att inga flera hvita skulle komina; 2:o att ett litet upplopp uppstod, ty satt öfversätta a slight confusion (en liten förvirring) med ett ditet upplopp: röjer.cen ieke så Hiten kobfusion; så vida ej hr P., som man ibländ skulle hafva ånledning. tro, eger, ett lexikon af den: beskaffenhet, alt de främmande orden deri få hvilken men nz som önskös. Dock, måhända alltär enskild-underrättelse från någon svart. Lyell-omtalar 1842 års penningkris 1 Peonsylvanien, Hvilken likväl snart h fdes genöm inom Förenta Staterna gjorda lån; och lägger bufvudskälet till denna uti den massa främlingar, som der på så kort tid fått medborgarerätt, att de ej bunnit blifva införl fade: amerikanare, men likvil lågo öfver vid röstningar för statens styrelse och derigenom gjorde! sina fördomar gällande framför det allmänna. Ibland dessa framstodo tydligast Tyskarne, hvilka omtalas såsom angloamerikanarnes Bootier, fli iga och sparsamma, motsittande sig spekulationer, men bestämdt saknande vanan att identifiera sig med styrelsens handlingar; hvilket ensamt gifver elektorerna uhder ett representativt system en rätt känsla af. ansvarighet. Del jemförde, de publikasföretagen med stockrullning, eller .då -samtliga äldre nybyggare åt en nykommen bygger ett hus ar stockar och der-:! före vänta en annan tjenst tillbaka. De många fremlingarne fingo genorå bristande Tegister: stundom. tillfälle att sunder Zförklädnad rösta)! flera gånger. -.Intet är lättare än att göra enl så, REAS5låEKdE målhing af! farorna af allmän tfösträtt, att manskulle kura bringas till atti förtvifla som, republiken-:.-, Men. om wvi närl 1 ( mare betrakta nyare händelser och gifva: akt på hvad-som föregår 1. Förenta Staterna, så få ,vi skäl se deras tillstånd i ett vida olika och långt mer glädjande Jjus, (s.:232). -Hverje utlänning, som förhestadt omfattar den tarke, a!t en verkligt allmän rösträtt i Förenta Siapterna omöjligt kon. stå tillsammans: med-ord ning, laglydnad; egendömssikerhet, hög civilisåtionsgrad och den mest oangripliga allmänna pkredit; behöfver blött göra sig bekant med det pnärvarande tillståndet i Nya Englands stater, särdeles Massachusetts, och han skall! blifva pöfvertygad, att beskyllningen är oriktig.n En lika demokratisk IköfStitätion! Sykes ej vara lika lämplig -för vissa bland staterna; der folkmassan mindre framskridit i kunskaper och rikeiom, der!allMänna opinionens. och sympatiens kraft är bämmad, och fria meddelandet af tantar hindras genom olikheter i r:ceoeh språk sidd. 234,,.355)4 . I en liten nyengelskistad i Paconiskå bergen, på ett värds shus, der jag tar ade metl värden, inkom,.i källarrommet, .en immerman; som just: slutat sitt da Sarbete, och; rågade hvad föreläsning. skulle Dållas. På afto1en. Svaret -var :,hr.N.skall lära. öfver Medelidens astronomi. Han frågade då om den-var ;ratis, och fick svaret nej, emedan priset var 15 cent. (Ouikring 4 tdr res), hvakpå han sade tt han skulle komma -och derför gick hem It kläda sig. Det ger stor kredit till det naionela -uppfostringssystemet i NyEngland;att wopar af arbetsklasseri af beggE könen, sedan lagens Ymödorssäro slut; söka rekreation ixatt yssna till dylika föredrag, (s. 250). De-mest mtyckta förbdragningsämmen säro: Måttlighet, renologi, . Amerikanska revolutionens historia, Cinås närvarande , tillstånd . och förnhistörda, kesor i Palwstina, Meteorologi..m.. an. Besymerligt nog har ej, hr. Palmblad i sitt efetat: med ev enda Ord vidrött Eytlise På b3 idor framställda åsigter om engelska och äme ikänska universiteterna, en sak; som. eljest dOrdt-ligga en professor, ytterst nära. så myer et mer, som man, i vårt land äfven börjat önka sprida litet. mera dager? uti dessa förbistingens Mörkas hvalfi Kanske var det just etta Vidrörande, som skulle undvikas, men? ned -hr-Palmbladstalang-att kunna referera vad ban vill; börde detta äfven fallit sig lätt. ns. vill lemna en kort framställning afodet Bärkligaste ERIC Kapi vol. faf Lyells resa. Pröktiga skänker och donationer både genom östamenten och under lifstiden till.undervisngsverken är dlt-drag ut Förenta Staternas vare historia. I Massachusetts blott..gafs tm