de, fast de äro af samma race och jemngoda i
imtellektuelt.-shänseende. Så mycket svårare
måste denna -sammansmältning vara mellan 2
så i fysiskt hänseende- olika racer som ameri-
kanåre och negrer, af hvilka de sednare, funn:
i vildt tillstånd, öfverförda till erika att för-
rätta de lägsta arbeten, ännu till 94 äro i denn:
samma ställning. Tid erfordras:vatt byggas på
den lagda grunden (s. 209).- L.; berättar, att ej
en gång i kyrkorna. jemnlikhetslagens gör: sis
gällände, ty de hvita kommunicera först och
derefter de färgade. . I en episkopalkyrka
NewXork var, ordningen: och heltdeiv i guds-
Jensten ett ögonblick i fara att störas; emedan
några hvita händelsevis blifvit glömda, så att
de kommo till åltaret. efter de färg.de kommu-
nikanterna. — Efter en liten förvirring :bl!ef:o
våra känslor likväl lättade, då presten fortfor
och visade sitt beslut att ej tilåta någotafbrott
genom - denha händelse, (s.s 214). Ing vet ej
om det är lir P:s mening att berätta samma
händelse då tan refererar : )I! New York ipp-
stod en gång ett litet upplopp, då några hvita,
söm komilit? indg I sent, ä em iepiskopalkyrka
gingo fram Gli altaret, sedan. negrerna,.xedan
tagit nattvarden,; ty då.skulle hr.P. säga två
osanningar: A:o att de hvita kommit försentp,
men ändå fordrat alt. negrerna; skulle--hå!va
väntat-tills de sett, att inga flera hvita skulle
komina; 2:o att ett litet upplopp uppstod, ty
satt öfversätta a slight confusion (en liten för-
virring) med ett ditet upplopp: röjer.cen ieke
så Hiten kobfusion; så vida ej hr P., som man
ibländ skulle hafva ånledning. tro, eger, ett le-
xikon af den: beskaffenhet, alt de främmande
orden deri få hvilken men nz som önskös. Dock,
måhända alltär enskild-underrättelse från nå-
gon svart. Lyell-omtalar 1842 års penningkris
1 Peonsylvanien, Hvilken likväl snart h fdes ge-
nöm inom Förenta Staterna gjorda lån; och
lägger bufvudskälet till denna uti den massa
främlingar, som der på så kort tid fått med-
borgarerätt, att de ej bunnit blifva införl fade:
amerikanare, men likvil lågo öfver vid röstnin-
gar för statens styrelse och derigenom gjorde!
sina fördomar gällande framför det allmänna.
Ibland dessa framstodo tydligast Tyskarne, hvil-
ka omtalas såsom angloamerikanarnes Bootier,
fli iga och sparsamma, motsittande sig spekula-
tioner, men bestämdt saknande vanan att iden-
tifiera sig med styrelsens handlingar; hvilket
ensamt gifver elektorerna uhder ett representa-
tivt system en rätt känsla af. ansvarighet. Del
jemförde, de publikasföretagen med stockrull-
ning, eller .då -samtliga äldre nybyggare åt en
nykommen bygger ett hus ar stockar och der-:!
före vänta en annan tjenst tillbaka. De många
fremlingarne fingo genorå bristande Tegister:
stundom. tillfälle att sunder Zförklädnad rösta)!
flera gånger. -.Intet är lättare än att göra enl
så, REAS5låEKdE målhing af! farorna af allmän
tfösträtt, att manskulle kura bringas till atti
förtvifla som, republiken-:.-, Men. om wvi när-
l
1
(
mare betrakta nyare händelser och gifva: akt
på hvad-som föregår 1. Förenta Staterna, så få
,vi skäl se deras tillstånd i ett vida olika och
långt mer glädjande Jjus, (s.:232). -Hverje
utlänning, som förhestadt omfattar den tarke,
a!t en verkligt allmän rösträtt i Förenta Sia-
pterna omöjligt kon. stå tillsammans: med-ord
ning, laglydnad; egendömssikerhet, hög civili-
såtionsgrad och den mest oangripliga allmänna
pkredit; behöfver blött göra sig bekant med det
pnärvarande tillståndet i Nya Englands stater,
särdeles Massachusetts, och han skall! blifva
pöfvertygad, att beskyllningen är oriktig.n En
lika demokratisk IköfStitätion! Sykes ej vara lika
lämplig -för vissa bland staterna; der folkmas-
san mindre framskridit i kunskaper och rike-
iom, der!allMänna opinionens. och sympatiens
kraft är bämmad, och fria meddelandet af tan-
tar hindras genom olikheter i r:ceoeh språk
sidd. 234,,.355)4 . I en liten nyengelskistad i
Paconiskå bergen, på ett värds shus, der jag tar
ade metl värden, inkom,.i källarrommet, .en
immerman; som just: slutat sitt da Sarbete, och;
rågade hvad föreläsning. skulle Dållas. På afto-
1en. Svaret -var :,hr.N.skall lära. öfver Medel-
idens astronomi. Han frågade då om den-var
;ratis, och fick svaret nej, emedan priset var
15 cent. (Ouikring 4 tdr res), hvakpå han sade
tt han skulle komma -och derför gick hem
It kläda sig. Det ger stor kredit till det na-
ionela -uppfostringssystemet i NyEngland;- att
wopar af arbetsklasseri af beggE könen, sedan
lagens Ymödorssäro slut; söka rekreation ixatt
yssna till dylika föredrag, (s. 250). De-mest
mtyckta förbdragningsämmen säro: Måttlighet,
renologi, . Amerikanska revolutionens historia,
Cinås närvarande , tillstånd . och förnhistörda,
kesor i Palwstina, Meteorologi..m.. an.
Besymerligt nog har ej, hr. Palmblad i sitt
efetat: med ev enda Ord vidrött Eytlise På b3
idor framställda åsigter om engelska och äme
ikänska universiteterna, en sak; som. eljest
dOrdt-ligga en professor, ytterst nära. så myer
et mer, som man, i vårt land äfven börjat ön-
ka sprida litet. mera dager? uti dessa förbist-
ingens Mörkas hvalfi Kanske var det just
etta Vidrörande, som skulle undvikas, men?
ned -hr-Palmblads- talang-att kunna referera
vad ban vill; börde detta äfven fallit sig lätt.
ns. vill lemna en kort framställning afodet
Bärkligaste ERIC Kapi vol. faf Lyells resa.
Pröktiga skänker och donationer både genom
östamenten och under lifstiden till.undervis-
ngsverken är dlt-drag ut Förenta Staternas
vare historia. I Massachusetts blott..gafs tm-