vår Cand., påstå, att detta visar en hög grad af bildning), en förmåga att Suppfaltå snillet att pkunnäa skatta dess värde? m. m. Och när shillet märker huru det ofta i societeten står till, hvarföre det egentligen ditkallades, och hvilka krafter der mest anlitas, så må man finna skäl idess egenhet att draga sig tillbaka-derifrån: — Har läsaren i det föregående funnit vår Cand. alltför mycket fallen för smicker, missförstånd, uppsåtliga eller ej, falska citater, inconsequenser m. fl. befängdheter,. så får. han riu se honom i ett mästersprång å la Pajazzo kasta sig in på banan, för att, innan han afträder, framställa vill åskådning höjden af sin konst, sin förmåga och sitt vett. Imedlertid,, — fortfar han, — utom dessa trenne framstående utbrytningar (lejon, sångare, snililen) ur Studentkorpsen, säger förf. ått äfven Studenter ur hopen hafva tillträde: till societerna. Nå yäl! kan förf. fordra något mera? Hela korpsen hafva vi ju då samlad på salongernas tiljor? — I glädjeruset öfver denna förmenta upptäckt utbrister han: . Man måste medgifva :förf. en stor förtjenst, så mycket större, ju mera konstlad (!) vår tid i allmänhet är, den nemligen, att vara oändligen (!) naiv (d. v. s. enligt en gammal definition från 17(månne ej 18-?) hundratalet: att vara enfalduger, och dock likvväl icke veta therom!).n — Och upprepar han så ånyo med behöriga tillägg sin upptäckt, och kastar i förbifarten några speord åt inrättning för vanvårdade barns uppfostran; vår tids filantropiska sträfvanden), oborstade Studenter, m. m,. tills han, med en ötverdrift, som slår öfver till en bitter ironi, afslutar sin tirad med det vitsord, att den bildade (!) delen af Upsala innevånare -göker göra allt (?!!) förynglingarnes. yttre (!) försfining ), och att locka dem från värdshusens orgier in i ett. lif, som lyfter (!) deras sinnen till högre -syften, och ädlare tidsfördrif. — Hvad man i Upsala, såväl inom studentkretsar som annorstädes, skall -skrattaeller le, i mån af bildningsgrad, förstås! åt detta vår Candidats roliga infall. Men den, som förut visat sig ega en så god tanka om sin beskedliga allmänhet, kän nog våga försöket att ge den till lifs af både små och stora osanningar. I 4 (Slutet följer.) ;) Att klädeshandlare och isynnerhet vissa skräddare i Upsala lemna för yttre förfining) alltför mycket fallne studenter en ekonomiskt och moraliskt förstörande kredit,-är bekant. De oinskränkt kreditgifvande äro således egenteligen de ende; som kunna sanningsenligt sägas göra allt för ynglingarnes yttre förfining. —