——A AA A ———— LALLLAALAA LA AA tt
på näsan åt dess gammalmodiga form; ty vid den tiden
började man här och derbos de förmögrare varseblifva
små raka byråer af måhogny med hvita marmorskifvor;
men söta mor sade alltid tröstånde:
Söta Charlotte, du får ej stöta gamman! Så fort du
gjort ditt val bland dina förnäma friare, så ger nog söta
far dig både den och andra moderna möbler. till bröllops-
utstyrsel, derom kan du vara öfvertygad.,
Och Charlotte var öfvertygad. D.1 var henne;ej obe-
kant, att detta kalas i dag gafs endas! för hennes skull,
och att föräldrärnes, i synnerhet modi:ns hela diktarn: och
traktan gick ut på att ådagalägga den rika infattning, som
skulle komma att omgifva deras dotter, hvilken, lik en
auktionspersedel, utställdes till beskådning, att på kredit
inköpas af den förnämaste.
Derföre rådgjordes nu. med hårfrisörskor och fruntim-
mersskräddare ) om bästa medlen att upphöja Charlottes
behag.
Ännu bade ej det största och vigtigaste af modeverldens;
alla fredsbrott inträffat i hufvudstaden. Ännu hofverade
styfkjortlar och panierer; icke ens den stickade sidenstub-
ben var ännu af det yngre och elegantare slägtet aflagd.
Vid modrens inträde satt Charlotte i en underklädning
af hvitt bomullstyg och insvept i sin puderkappa. Håirfri-
sörskan stod bakom henne och lade sista handen vid hen-
nes chevelure.
Kors bevara mig skrek fru fabrikörskan, hvad ma-
an Björkström i dag klädt dig bra! Hvad denna frisur
är dig, mitt söta barn !
Ja, är det inte sannt; söta fru, att: det klär lilla mani
seli? Och se chignongen och -lockarne fodan .. på det här
viset kan jag bäst visa mamsells långa hår.
) Före 4800-talet sydde högst sällan något fruntimmer sina egna
kläder. Sömmerskor funnos ej heller, utan i stället ett lofigt
:fruntimmersskräddareembete.