gelska opii-fartyg, mördat. besättningarne och röfvat laddningarne, hvilka värderades till 36,000 sterling. ITALTEN. r Spanske infanten Don Enrique hade kommit till Rom i första veckan: af April, för ett ovanligt ändamål Han fordrar ingenting. mindre än påfvens välsignelse för sin förening med Donna Elena de -Castellar, hvilken anländt i sällskap med infan!en och sin far. Flera bis skopar, som han anmodat om vigsel, hafva vägrat, emedan förbindelsen ären mesallians, som strider emot konungaslägtens önskan; och de hafva förklarat sig obefogade dertill. Men påfven, såsom kyrkans öfverhufvud, kan enligt katolska kyrkans stadgar icke vägra, om de begze förlofvade knäböja för honom och med hög röst säga: Helige fader, vi äro man och hustru. — Spanska sändebudet hade inga instruktioner för denna händelse; men man väntade ait Pius IX skall göra infanten föreställningar mot det tillärnade steget, och att infanten skulle lyssna till hans råd. Ett bref från. Romj,: infördt i de sista franska tidningarne, innehåller följande kuriösa fakta: Man må icke föreställa sig, att det tillbakaskridande partiet helt och hållet förlorat modet; det fortfar att icke fästa något afseende vid de känslor romerska folket så energiskt uttryckt; och upphör icke att arbeta i mörkret, för att resa upp hinder för styrelsen eller till och med framkälla ett borgerligt krig, om så behöfs. Man kan icke betvifla att det finnes konspiratörer äfven inom den högre administrationen. Inom statsexpeditionerna har man drifvit djerfheten så långt, att man till guvernörer. na i provinsen expedierat depescher och instruktioner i en tillbakaskridande anda, och man har haft den otroliga djerfheten, att på falska depescher efterapa kardinal Gizzis namn. Dessa nedrigheter hafva blifvit upptäckta i Pesaro af kardinal Ferrewi af följande anledning. En prest hade predikat i provinsen Urbino och Pesaro i de mest smädande. uttryck emot hans helighet påfven. För att rädda presten undan folkets raseri, förklarade legaten, att den brottslige prestmannen vore rubbad till sina sinnen, och han blef innesluten i ett dårhus. Några dagar derefter ankom en depesch, som bar kardinal Gizzis efterapade namn, af innehåll att man skulle sätta presten i frihet. Man kan göra sig ett begrepp om den förvåning som en dylik order väckte, undertecknad med ett så vördnadsvärdt namn, som Gizzis, så mycket mer som Ferretti trodde att han skulle sätta lugnet i provinsen i fara, om han släppte lös den ursinnige prestmannen; han trodde äfven att han borde, innan -han efterkom ordern, göra en förfrågan hos hans helighet, och begära nya instruktioner, och han bilade vid denna skrifvelse till påfven det bref han erhållit genom statssekreteriatet. Den helige Tadren, förvånad att Gizzi i en så allvarsam sak! kunnat handla, utan, att fråga honom till råds, sände genast bud efter honom. Sålunda gjordes denna upptäckt. Det var då som kardinal Gizzi inlade sin afskedsansökan, men den antogs icke. TImedlertid försäkras att kardinal Gizzi förklarat sig icke kunna fortsätta i sin funktion, om icke rersonalen inom den högre administrationen blefve modifierad. Det var den mest tvingande reform. Alla: byråer i statsexpeditionerna och ännu andra öro uppfyllda af Lambruschinis kreatur, d. v. s. med Österrikes verktyg. Den helige fadren bör icke länge kunna tåla en opposition så oefterrättlig hos personer, som drifva otacksamheten så långt. Också motser man exemplariska åtgärder. De i statssekreteriatet anställda I prelaterna monsignori Corboli-Buffi,, Mensoni, San;tucci och Frasinelli fingo:ock till en början genast afsked, och Gizzi stådnar numera qvar. SCHWEIZ. Medan man i Bern arbetar på införandet af fängelsestraff i stället för kroppsstraff, har poI lisdomaren Amman, i Luzern, låtit i Wächter der Urschweiz införa ett försvar för sitt tortyrloch prygelsystem, och vädjar formligen till allI männa tänkesättet i detta hänssende.: En god del af den fornåldriga straffrättegången — yttrar han — måste åter bringas tll. heder, istället för den opraktiska nyhetssjukans -påbitt — Han berömmer :sig af att medelst: spöslag hafva framkollat bekännelser, och anmärker, Iskämtande på sitt vis, att han icke erinrar sig så noga om spöna voro sammanbundna med snören eller bandrosory. — Att han låtit en anklagad sitta oförhörd i arrest 34 dygn, har skett, säger han, för att icke inkommodera honomp). — Humaniteten lider af väderleksskiften, tillägger han, o. s. v. — Då ingen tidning i Luzern vågar yttra sig i annat interesse än jesuitpsertiets, så har naturligtvis allmänna tänkesättet der icke någon organ, i fall det, som sannolikt är, afskyr de:sa åsigter hos en ransakare och domare, och hr Amman äfventyrar alltså ingen vederläggning. I ett tyskt blad, som anför det ofvannärmnda, betviflas deremot att LuIzerns styrelse skördar bifall för anställändet och bibehållandet af en sådan polisdomare. I Schwyz berättar Katolische Zeitung, att en privat litteratör med många talanger och betydlig förmögenhet öfvergått till katolska läran, a va ae En TE