det understöd, England gifvit Drottningen, be-
svor H, M. att åtminstone låta menskligt be-
handla fångarne. Men i stället för svar, lät hon
ta dem ned i ett trångt rum på ett krigs-
skepp, och sände dem i bojor till det mes!
ohelsoszmma klimat och fängelse, på Afrikan-
ska kusten. ;
H. M. hade då segrat, till en stor deli följd
af Englands intervention; och, såsom vanlig
då hon segrat,-v:sade hon sig ytterst despotisk
och grym -emot sina undersåtare, och förolim-
pande emot sin En;zelske bundsförvandt. :Se-
gern är dock ick2 lånaglifvad i Portugal. De
liberale it:surgenterne, slagae på höjderne norr
om Lissabon, ech drifae från Tajo, togo sin
tilllykt bakom Douro, der de åt:r hemtade nya
krafter, och tillräcklig styrka att trotsa Drott-
ningens befälhafvare, Saldanhas försök, och
trötta ut honom, oaktadt hans ressurser. För
alt tvinga honom att draga sig tillbaka till
Lissabon, har juntan i Oporto afsändt en expe-
dition till södra Portugal — en gammal ofta
begagnad rörelse, hvarigenom hvarje parti, sam
är understödt af den stora massan af folket,
alltid kan betvinga hufvudstaden.
För andra gången inom några få månader
har Drottningen blifvit bragt till det yttersta,
och, såsom vanligt då hon befinner sig i en
dylik ställning, anropar hon nu England om
bjelp. Det är dock icke någon diplomatisk
hjelp, som nu anlitas, emedan den ej skulle
göra tillfyllest, Insurgenterne hafva redan haft
tillräckligt af diplomatiska underhandlingar, och
skulle sannolikt icke lyssna till några ytterli-
gare försök, att narra eller uppehålla dem. H.
M; har derföre sett sig nödsakad att bedja de
Briltiske sjöofficerare, dem hon för en vecka
sedan knappt ville bevärdiga med en blick, att
de måtte med väpnad hand intervenera, och
skydda henne. Ett löfte har i anledning häraf
biiivit gifvet om skydd till en viss grad, ehuru
vi ej, sisom Times berättat, tro att amiralen
lofvat landsätta trupper för att försvara Drott-
ningen; ty detta vore att gilla hennes anta-
gande af den diktatoriska myndigheten och af
det beslut, hon geacm en proklamation för-
kunnat, att vilja regera utan Cortes och grund-
lag. Ett sådant steg å vår sida skulle natur-
ligtvis hafva till följd, att vapnen föllo ur de
konstitutionelle Portugisernes händer. Det skulle
vara slut med deras mod och uthållighet. Det
är omöjligt för dem, att tillkämpa sig friheten,
om Englands trupper gripa till vapen emot
dem. Och de bl:fve nödsakade att underkasta
sig en Drottnings mildhet, som ofelbart skull:
Jåta transpörtera dem till Angola eller någon
Afrikansk ödemark — mera grym än Ferdinand
VIL, som, då han skickade de Spanske liberale
till kolonierna i Afrika, åtminstone valde de
mera helsosamma trakterna vid Medelhafvet.
I fall hvad Times berättat skulle bekräfta sig,
så tro vi att de liberale i Portugal, ja Drott-
ningen sjelf, skulle bafva mycket skäl att be-
klaga sig öfver engelska regeringens vacklande
och obegripliga handlingssätt. Om det ända
från början varit virt beslut, att intet motstånd
emot Drottningen: despotiska makt, ingen upp-
resning till förmån för den konstitutionella fri-
heten skulle vinna framgång emot H. Maj:ts
gzudomliga rätt att regera illav — så borde vi
hafva sagt det genast vid insurrektionens början.
En sådan förklaring å vår sida skulle hafva be-
sparat månader af inbördes krig, blodsutgjutelse
och landsförvisning. Om Drottningen i Poriu-
gal är en qvinlig Hospodar, som England, lik-
som Ryssland gör vid Donau, måste understödja
vid hvarje ingrepp, som hon gör i sina under-
såtares frihet, eller garantera henne emot följ-
derna af ett sådant förfarande, då vore det
bättre att säga de konstitutionelle i Portugal ren!
ut, alt vi icke blott ej längre beskydda dem,
utan lemna dem åt sitt öde, och låna våra ma-
rinsoldater för att nedergöra och skicka dem i
landsflykt.
En dykk förklaring ifrån en så stor makt, som
England; skufle sannolikt göra Portugiserne un-
dergifne hvilken grad af slafveri som helst.
Visserligen kunde den bringa dem i förundran
öfver, hvarföre mån gjorde sig besvär att köra
bort Don Miguel. Tyom despotism skall herr-
ska och thronen vara sacro sanct, så kan Don
Miguel vara lika göd att sitta på den, som Donna
Maria. Och dessutom kunna Portugiserne med
skäl fråga hvar öre, om England skall följa en
dsEk politik, man ej började dermed genast, i
stället att låtsa opartiskhet emellan Drottningen
och de liberale, och derigenom bedraga de sed-
nare. Sisom sakerna nu stå, har det stöd, vi
en liten tid synts gifva de liberale i Portugal,
varit för dem en bedräglig snara, som skall:
komma hvar och en, som är den konstitutio-
nella:saken i Portugal tillgifven, att förbanna
Englands namn. sl