hj finner att saken dock är god, och strider få -Iden med sitt berömda namn. Således också den berömda d:r Fulton i En; land, för vår mening och emot hr Th:s. Här, hos oss finnes ju de:sutom hvarken ir triger eller artisthögfård: här måtte såled inga hinder möta den goda saken. D:r Fulton nämner vidare, anför hr Th., o1 en täflan der Ritningen såg på papperet bätti ut än någon af de andran . . . Då det sade vederbörande, att ritnngen aldrig skulle i en fastare grund än papperet, hvarpå hon va Itecknad blefvo de svåra förtörnade; och lik väl bevisade utgången att spådomen var rik tig, ty ritningen kastades i kakelugnen. Såde ne val hafva sitt eget straff med sigp.. Kan det väl vara af förseelse som hr Ti Igjort denna citation: rilningen såg på pappe ret bättre ut än någon annan; I Han var väl då mycket, mycket vällaverad kanske var der till och imed en fana ofvan på, att göra figur på papperet? Jal Ja! Hr Th, säger: Ett exempel till af de hun drade andra sowm kunde anföras: Chorist-skola vid Magdalen College i Oxford skulle ombyg gas; täflan annoncerades; de täflande skulle var inne med sina ritningar före d. 4 Oktober. E i Oxford boende byggmästare, Derrick, kom i med sin ett par veckor derefter, men fick än Idock byggnaden. Saken var påtagligen upp Igjord förut, och D. hade till sin bjelpreda fjorton dagar haft tillträde till alla de öfrig: (inkomne ritningarne., Men hvad bevisar hr Th. dermed? En in itrig, och derjemte, att den byggmästarn, hvar ritning blef antagen, hade phaft tillträde till all: de öfriga inkomna ritningarne,, samt dera drog fördel. Om alla de öfrigx inkomna rit ningarne icke hade funnits; hade då ej bygg naden blifvit sämre? Ar det till detta sednare mål vi skola sträfva? Rörande det under byggnad varande parlamentshuset 1 London, som Barry fick genon täflan, säger hr Th. ytterligare: Med ritningen och byggnadsplanen, ja snart sagdt byggnadsarten hafva oupphörliga förändringar förelupit för hvilka Barry stått skarpt till rätta, inför en kommitte af lordermas hus, men försvarat sig manligen. Det synes då som om denna Barry vore en person, hvilken förstod att försvara sig och sin ritning; och att man i England bygger på skäl och theori, men icke på Winterbladstyeken eller andras, hvilka icke våga fram i dagen till undersökning. Hr Th, talar om ,vårt arbetsfolks upptuktelse. Men hvad vill han? Om våra architekter sjelfva icke skola veta något om arbefet; när kan han då fordra något af parbetsfolket? Hr Tb. vill göra troligt att uti England de ,verkliga mästarne skulle försmå att befatta sig med vårt National-museum, derföre att de kunde påräkna så ringa betalning för sin möda. Möjligt synes dock, att någon af-dem skulle kunna vara angelägen alt hafva sitt namn fästadt vid den yppersta byggnad, som Sverge kanske har att på ett sekel uppföra, och vid hedern att, uti striden för ritning till ett kontens tempel, hafva varit den segrande blånd byggmästare från hvarje annat land. Hr Tb. fortfar: Kanske hade några mindre Irifna försökare, som ingenting få att göra hemma, kommit att täfla; och icke blott från England, utan från hvarje annat land, der konten står någorlunda högt och eger många idkare, hade vi möjligen fått några (i ordets rätta bemärkelse) anbud, men säkert icke från några byggmästare af första ordningen, utan från obscura personer och artistiska skojare. Om fallet äfven så vore, attsäkert icke från ågon byggmästare af första ordningen täflingsitning till oss inkommit; men från några minIre drifna försökare som ingenting få att göra remman ... der konsten står någorlunda högt och eger många idkare: månne då dessa, i tt land der konsten står någorlunda — lågt, cke skulle kunna, äfven de, förbättra vår ställNing Säg oss då Winterblad! hvilka skulle kunna vara Mera obscura personer i byggnadskon, ten, än de som aldrig byggt? — Nerikes Allehanda innehåller en temligen nörklig observation i afseende på den mycket mtalta potatessjukan, nemligen att någon sålan, af den egenskap som man uppgifvit, icke isat sig på de potäter, som der i provinsen pjudits ut under vintern, utan att den skada, n del potäter funnits hafva, egentligen härrört f solbränna under den heta sommaren på de! otiter endast, som legat närmast i jordbrynet, vilka deraf fålt fläckar och sedan tagit oLada Vv OT MM Be I