hj finner att saken dock är god, och strider få
-Iden med sitt berömda namn.
Således också den berömda d:r Fulton i En;
land, för vår mening och emot hr Th:s.
Här, hos oss finnes ju de:sutom hvarken ir
triger eller artisthögfård: här måtte såled
inga hinder möta den goda saken.
D:r Fulton nämner vidare, anför hr Th., o1
en täflan der Ritningen såg på papperet bätti
ut än någon af de andran . . . Då det sade
vederbörande, att ritnngen aldrig skulle i
en fastare grund än papperet, hvarpå hon va
Itecknad blefvo de svåra förtörnade; och lik
väl bevisade utgången att spådomen var rik
tig, ty ritningen kastades i kakelugnen. Såde
ne val hafva sitt eget straff med sigp..
Kan det väl vara af förseelse som hr Ti
Igjort denna citation: rilningen såg på pappe
ret bättre ut än någon annan;
I Han var väl då mycket, mycket vällaverad
kanske var der till och imed en fana ofvan
på, att göra figur på papperet? Jal Ja!
Hr Th, säger: Ett exempel till af de hun
drade andra sowm kunde anföras: Chorist-skola
vid Magdalen College i Oxford skulle ombyg
gas; täflan annoncerades; de täflande skulle var
inne med sina ritningar före d. 4 Oktober. E
i Oxford boende byggmästare, Derrick, kom i
med sin ett par veckor derefter, men fick än
Idock byggnaden. Saken var påtagligen upp
Igjord förut, och D. hade till sin bjelpreda
fjorton dagar haft tillträde till alla de öfrig:
(inkomne ritningarne.,
Men hvad bevisar hr Th. dermed? En in
itrig, och derjemte, att den byggmästarn, hvar
ritning blef antagen, hade phaft tillträde till all:
de öfriga inkomna ritningarne,, samt dera
drog fördel. Om alla de öfrigx inkomna rit
ningarne icke hade funnits; hade då ej bygg
naden blifvit sämre? Ar det till detta sednare
mål vi skola sträfva?
Rörande det under byggnad varande parla-
mentshuset 1 London, som Barry fick genon
täflan, säger hr Th. ytterligare: Med ritnin-
gen och byggnadsplanen, ja snart sagdt byggnads-
arten hafva oupphörliga förändringar förelupit
för hvilka Barry stått skarpt till rätta, inför en
kommitte af lordermas hus, men försvarat sig
manligen.
Det synes då som om denna Barry vore en
person, hvilken förstod att försvara sig och
sin ritning; och att man i England bygger på
skäl och theori, men icke på Winterblads-
tyeken eller andras, hvilka icke våga fram i
dagen till undersökning.
Hr Th, talar om ,vårt arbetsfolks upptuk-
telse. Men hvad vill han? Om våra archi-
tekter sjelfva icke skola veta något om arbe-
fet; när kan han då fordra något af parbets-
folket?
Hr Tb. vill göra troligt att uti England de
,verkliga mästarne skulle försmå att befatta
sig med vårt National-museum, derföre att de
kunde påräkna så ringa betalning för sin möda.
Möjligt synes dock, att någon af-dem skulle
kunna vara angelägen alt hafva sitt namn fä-
stadt vid den yppersta byggnad, som Sverge
kanske har att på ett sekel uppföra, och vid
hedern att, uti striden för ritning till ett kon-
tens tempel, hafva varit den segrande blånd
byggmästare från hvarje annat land.
Hr Tb. fortfar: Kanske hade några mindre
Irifna försökare, som ingenting få att göra
hemma, kommit att täfla; och icke blott från
England, utan från hvarje annat land, der kon-
ten står någorlunda högt och eger många id-
kare, hade vi möjligen fått några (i ordets rätta
bemärkelse) anbud, men säkert icke från några
byggmästare af första ordningen, utan från ob-
scura personer och artistiska skojare.
Om fallet äfven så vore, attsäkert icke från
ågon byggmästare af första ordningen täflings-
itning till oss inkommit; men från några min-
Ire drifna försökare som ingenting få att göra
remman ... der konsten står någorlunda högt
och eger många idkare: månne då dessa, i
tt land der konsten står någorlunda — lågt,
cke skulle kunna, äfven de, förbättra vår ställ-
Ning -
Säg oss då Winterblad! hvilka skulle kunna
vara Mera obscura personer i byggnadskon- ,
ten, än de som aldrig byggt?
— Nerikes Allehanda innehåller en temligen
nörklig observation i afseende på den mycket
mtalta potatessjukan, nemligen att någon så-
lan, af den egenskap som man uppgifvit, icke
isat sig på de potäter, som der i provinsen
pjudits ut under vintern, utan att den skada,
n del potäter funnits hafva, egentligen härrört
f solbränna under den heta sommaren på de!
otiter endast, som legat närmast i jordbrynet,
vilka deraf fålt fläckar och sedan tagit oLada
Vv OT MM Be I