god frukost alt 3 a 4 personer, kunna fas fö summa 4 skilling 1, rst., således omkring runstycken koppen — sannerligen ett sjungand pris. Mea hurudant är kaffet frågar läsare: väl? -— jo hr Ekeblad kokar 6 koppar på 4 (säger ett) lod bränd råg ceh består till dem! Juvgfrur mjölk, litet honung (som fås för intet då vaxet betalar kistnaden för bien) eller brist deraf enbärssyrup, samt bröd för inalle G runstyckes. Detta skall mätta 3 å 4 per soner. Rec. fruktar, att hr E. kommer att ett följande hälte upplysa, det de som nog: följt denna regime ejvilja lägga på hullet. — Från väl förrättad servering af svenskt kaffe ö!vergår hr E. till Atlige Svampar,. Här råkar han i ecstas; i svamparne ser han med djupaste grämelse ett outtömligt matförråd till mensklighetens stora förlust årligen bortruttna; här finner han svenska bondens egentliga visthusbod. I sin ifver har förf. också varit bra nära, att tugga på sjelfva fnösksvampen, men att den förekom nog seg, må ej förundra. Närvarande uppsatsatalar blott i allmänhet om Svamparne, men i ett snart utkommande häfte lofvar hr E. den nyfikna och lärgiriga allmogen en liten strängt vetenskaplig uppsats om de i Sverige allmännast förekommande svamp-arter,. Det skall blifva rätt intressant att se huru hr E. kommer att se ut, då han vill visa sig strängt vetenskaplig,. För fäderneslandets Mycologer (hvilka i förtroende sagdt äro bra få, ty flere än några få af prof. Fries elever finnas ej) blifver det rätt fignesamt, att ibland sin inskränkta krets få räkna ea så uttenskapen har säkerligen mycket att vänta man skrifver ej strängt vetenskapliga afhandlingar i de praktiska Naturvetenskaperna värfvat i kammaren. Hr E. uppmanar våra bättre husmödrars fördomsfrihet (hrE. har mycket hopp till kjortelvägen, tyekes det), att det första ätliga svampar börja framkomma nu i vår, allmänt börja använda dem som födoämne,. Detta yttrande upplyser beklagligtI vis, att det måtte vara något löst med hr E:s Istränga vetenskaplighet. För att få svampätandet allmännare infördt, måste man först fästa allmänhetens uppmärksamhet vid de allmännaste, köttigaste och lättast igenkända arterne af de ätliga svamparne. Med undantag af Murklorna och Champignonen, som likväl i allminhet äro temligen sällsynta i Sverge, finnes knappt före sommarens slut någon så stor tillgång på ätliga svampar, att det kan löna mödan försöka göra en insamling deraf. Det är först sedan i slutet af sommaren regn infunnit sig, som Chantarellen, Kosvamparae, Riskan, Clavarierne m. fl. framkomma i mängd. Likväl börjar den egentliga svampskörden först med äro egentligen de, under hvilka någon lönande svampskörd kan ske. När denna inträffar, är således Olsmess-kroken redan förbi och allmogen har tillfälle att njuta af de från äldre tider den bekanta frukterne, hvarföre den ock troligen svårligen kan öfvertalas, att njuta en föda, hvilken den från hedenhös hört vara lifsfarlig. Ingen kan mera än rec. intressera sig för spridandet ibland allmänheten af nyltiga kunskaper, men det går åtminstone ej burdus, att besegra genom många menniskoåldrar inrotade fördomar. Vi torde återkomma till detta ämne när hr E:s utlofvade strängt velenskapliga uppsats, utkommer; vi kunna då fördjupa oss litet mera i det vetenskapliga af detta ämne. — Förf. hav intagit en beskrifning på ett i Frankrike brukligt sätt att baka bröd med tillsats af potatis. Denna artikel är undertecknad G. M. Schwartz. En anmärkning måste rec härvid göra: till en deg af 4 lisp. potäter och 2 lisp. rågmjöl skall man taga 2 kanoor god vanlig jäst. Rec. fruktar, att prestfruarne, till hv:lkas ömma bjerta ff. så bevekande talat i denna skrift, icke få särdeles förtroende för hr ekonomen, när han meddelar dylika uppgifter. — Härefter följa uppsatser om Sockerdricka; Sirapsdricka; Gagn af Göds:långar (efier en i Götheborg 4855 tryckt brochyr), Granris, till biträde i utfodring för nötkreatur, af Arosenius. Häre ter kommer Ett ord till läsaren, hvari ff. söker tugga om hvad han förut elt par gånger digererat. Ibland många andra exklamationer utropar ff. p. 40 med verklig pathos: Om våra i denna LHa bok uppgifne råd tagas till efterföljd, så kan den fattige utam penningar skaffa sig gröt och välling af lafvar, samt flera smakliga mål af svampar. Men i rec:s tycke blifver man ickeld nycket klok i den vägen; ty för att kunna! öra sig ett mål af svampar, måste man väl örst böra igenkänna de ätliga, för atticke görå sig elt mål för sista gången. Förf. borde såedes hafva låtit sina råd åtföljas af så nogsranna beskrifningar på de ätliga svamparne, att inga misstag genom oful:komlighet i beskrifningen kunde ske, De svenska skifsyamparnes untal uppgår minst till 1000 olika arter, hvaröre strängt vetenskaplig, undersökning verkigen behöfves för att kunna säkert diagnostis sera dessa växter, med hvilka de flesta botanister krusat att formera em närmare bekantkap. Men förmodligen få vi snart i ff.s utofvade strängt vetenskapliga uppsats, en nöjIktig lösning af denna fråga. Ir E. har, likom en annan Phaöton, tagit sig ett högt mål märkt vetenskapsman, som hr Ekeblad. Veoch hoppas af honom. Men en sak, hr E., på grund af de kunskaper man blott förhöstregnen; September och Oktober månader Nm ICA NT MLY mum VN sn sn rn ÄV VV HM nn u ve HT SEDDA d sö fu sh öre; bryter han ej af nacken under färden, är — 2 0