3FGOERSBY
De på förmiddagen ankomna utländska poste
medförde tidningar från Paris och London a
den 46 samt från Berlin och Hamburg af de:
20 dennes.
PORTUGAL.
De nu erhillna underrättelser vittna, att ge
neral Sa da Bandeiras expedition icke förs
landat vid Peniche, utan vid Lagos de
34 sistlidne Mars, samt genast satt sig
marche till Evora. Ett af ångfartygen had
gått till Gibraltar, för att afhemta vapen cc!
ammunition; ett annat hade återvändt til
Oporto. Planen skall vara, att Sa da Bandeira
skulle förena sig med insurgenterna i Evor:
och Portalegre, samt med en styrka, som di
kunde stiga till 5 a 6000 man, öfverfalla ge-
neral Schwalbach.
Inom de till Peniche afsände 1000 man al
regeringens trupper, hvilka sedan återkallats,
hade en stark desertion egt rum. Denna trupp
hade den 3 dennes öfvergått Tajo, på vägen till
S:t Ybes.
Citadellet i Viana, hvari Cazal har inlagt en
besättning, belägras af insurgenterna, som i grund
slagit ett detachement af. 300 man, hvilket var
afsändt till citadellets undsättande.
De seqvestrerade fyrå engelska skeppen och
laddningarne hafva blifvit återställda till skep-
parne, sedan de afstått från skadeersättning.
SPANIEN.
Atalet mot Serrano har blifvit på hög befall-
ning nedlagdt. Serrano skulle, såsom det sa-
des, afresa till Mallaga, men man trodde att
han kom att stadna i Aranjuez.
Under det drottningen bivistade tjurfäktnin-
gen den 3 dennes, vid hvilken general Serrano
wisade sig i en den kongl. logen närbelägen
loge, hade konungen en sammankomst i lust-
slottet El Pardo, med ultra-moderados hufvud-
män, Mon, Martinez de la Rosa, Gonzales Bra-
vo, Murillo, m. fl. Härvid var äfven franska
ambassadören, hertigen af Gläcksburg, tillstädes.
Der lärer blifvit ifrågasatt, att konungen skulle
afresa till Frankrike och derifrån afgifva ett
manifest till spanska nationen; men följande
dagen gjorde ministrarne föreställningar der-
emot och förklarade, att följderna af ett sådant
steg miste återfalla på honom sjelf. Konun-
gen afstod då, men yrkade på Serranos aflägs-
nande.
Olozaga väntades den 44 April till Madrid.
FRANKRIKE. -
Deputerade Kammaren hade nu hunnit så
långt med öfverläggningen om bankens sedlar,
att lägsta sedeln bestämts till 200 franes. Man
ansåg utgifvandet af så låga sedlar som 400 francs
kunna skada guld- och silfvermyntets omlopp.
Det uppgifves, att detta i Frankrike utgör 6 till
8 gånger mera än sedelbeloppet. På 63 år har
i Frankrike blifvit fabriceradt penningar för
inalles 3,900,000,000,000 francs.
I Paris trodde man bestämdt på ryska Kej-
sarens ditkomst. Man visste väl icke om han
kommer inkognito; men man kände, att saken
icke hölls hemlig i Petersburg, såsom fallet var
då han besökte London.
General Conchas sändning till Paris, som man
tror varit motiverad af nödvändigheten att af-
styra Maria Christinas återkomst till Madrid,
uppgifves nu hafva till föremål frågan om en
intervention i Portugal.
De tre till lifvet dömde personerna i Buzan-
2ais hade blifvit afrättade. Fyra regementen
andragna då exekutionen skulle ske.
voro samin STORBRITANNIEN.
Parlamentet hade d. 45 börjat sina sessioner
efter Påsken, och Öfverhuset för första gången
i det nya parlamentshuset. Lokalen för Un-
derhuset är ännu ej så i ordning, att det kun-
nat lemna sitt hittillsvarande sessionsrum.
Sultanen har låtit tillställa Engelske chargå-
daffaires i Konstantinopel 1000 sterling, för
de nödlidandes i Irland understöd.
Eno Turkisk generallöjtnant, Halil Pascha,
hade ankommit till Portsmouth, åtföljd af 49
unga Turkar, hvilka på Sultans bekostnad kom
-ma ati uppfostras i England. :
TYSKLAND.
Adresskommissionen i Berlin hade fulländat
sitt arbete, och inlemnat till ständerne:försla-
-get till en adress till konungen, såsom svar på
throntalet. Detta förslag hade till författare
en af representanterne från Rhenprovinsen, hr
von Beckerath. I en värdig men öppen. ton
uttalar det, hvad ständerne anse brista i den
kungliga förordningen af d. 3 Febr., för att
uppfylla hvad ständerna redan blifvit tillförsä-
krade om i gällande lagar, i afseende på deras
rättigheter. Då adressförslaget föredrogs i ple-
num, framställde förre statsministern grefve von
Arnim ett amendement, som gick ut på att ur
förslaget utplåna de egentligen kraftfulla stäl-