IV.
61. Har den verkställda delningen af allmännin-
garne medfört nytta eller skada?
62. Bör äganderätten kunna anses så vidsträckt,
att en skogsägare kan till skada för orten, för lan-
det och för efterkommande få förstöra -sin skog och
anlita den mer än i mån af den årliga tillväxten?
63. Då det är en känd sak, att svenska skogarne
i allmänhet gifva mindre afkastning vid lika ålder
än de tyska och danska skogarne, och orsaken här-
till ligger icke i jordens oförmåga att alstra skog,
utan i trädens glesa stånd och ojemnhet i storlek;
så frågas: hvilka medel äro lämpligast att bringa
svenska skogarne till högre afkastning?
64. Åt hvilket afverkningssätt bör i Sverige gif-
vas företrädet, antingen blädning eller trakthuggning?
65. Hvilken method kan anses för den mest till-
förlitliga att uppskatta svenska skogars bördighet,
der marken är ojemn och skogen består af träd af
olika åider och olika slag?
66. Hvilket sätt att uppdraga skogar bör äga före-
träde, antingen genom naturlig sådd, genom sådd
af samlade frön, eller genom plantering från förut
anlagda plantskolor?
67. Hvad verkan kunna de i sednare tider upp-
komna uppköpen af yngre träd till jernvägsanlägg-
ningar i en framtid hafva på tillståndet af våra sko-
gar i allmänhet; och bör denna hushållning att
skörda icke fullmogen skog anses som skadlig eller
nyttig?
68. Ager lärkträdet verkligen de företräden fram-
för våra inbemska trädslag, att det bör uppdragas
framför dem, eller tillika med dem; eller bör det
uteslutas från större skogsanläggningar?
69. Hvilket värde vid fällningstiden bör ett tunn-
land skog hifva, om sådd ur hand eller plantering
skall kunna befinnas lönande, och den på skogan-
läggningen nedlagda kostnaden blifva ersatt?
70. Hvilket kuberingssätt är det tillförlitligaste
och minst tidsödande att begagna vid uppskattning
af på rot stående skog?
74. Hvilka fördelar och olägenheter åtfölja skogs-
sågens begagnande till träds fällning och aftrumning,
i jemförelse med yxans bruk till dessa ändamål?
792. Hvilket är det ändamålsenligaste sättet för
beredande af stärkelse och mjöl af potates? Och till
hvad pris kån en tunna potates godtgöras genom
beredning af dessa produkter?
73. Har man lyckats i Sverige att af potates be-
reda sirup, som kunnat anses jemförlig med vanlig
sockersirup? Och till hvad pris skulle en tunna po-
tates genom denna fabrikation möjligen kunna rea-
liseras?,
74. Är någon vidare erfarenhet vunnen angående
potäters användande till öl eller dricka?
75. Har grönt malt företräde framför vanligt malt
i alla de fall, då användning af malt kommer i
fråga?
76. Kunna goda och drickbara jästa drycker be-
redas af svenska bärsorter? Och till hvad pris kunna
då dessa drycker produceras?
77. Skulle genom insamlande af Mjölonris (Arbu-
tus Uva Ursi) och beredande deraf till svensk Su-
march, en ny lönande exportartikel kunna tillväga-
bringas?
s————— 2