blifvit van att från Sverige erhålla; eller huru-
vida icke norska fabriksindustrien, utan det så-
lunda för densamma åsyftade skydd, snart tor-
de vakna, och, utan fruktan för svensk med-
täiflan, sjelfständigt utveckla sig i en eller an-
nan rigtning, såsom äfven nu synes vilja in-
träffa, enligt hvad från norska sidan medgifvits:
— men deremot kunna de svenske kommitte-
rade ej undgå att protestera emot den åsigt, att,
sedan cn öfverenskommelse blifvit mellan Sveri-
ge och Norge ingången, hvarigenom ömsesidiga
fördelar och rättigheter beviljats, samt det ena
rikets handel, sjöfart och öfriga industri i följd
häraf fått under mer än 20 års tid fritt täfla
med samma industrigrenar i det andra riket,
så skulle, detta oaktadt, en tillräcklig grund för
rubbning af de förhållanden, som sålunda bil-
dat sig, kunna ensidigt få hemtas från den brist
på uppblomstring, man i det ena landet tror
sig varseblifva i en eller annan af de inhemska
näringarne, eller från en derstädes rådande ön-
skan att, om möjligt, i alla grenar af industri-
en äga öfvervigt eller åtminstone blifva fullt
oberoende af det andra landet.
De svenske kommitterade befara högligen, att
om å någondera sidan den mening vinner in-
steg, alt en fullkomlig tullförening emellan
Sverige och Norge icke vore önsklig förr, än
begg2 ländernas industri befunne sig på lika
höjd, på det intetdera landets interesse målte i
något vigtigare afseende skadas, så skall den
efterlängtade tidpunkten aldrig inträffa. Lika
sannolikt blir det äfven, att den mellan begge
rikena redan tillvägabragte handelsförening icke
skall kunna äga bestånd, i fall någotdera landet
hyllar den grundsats, att de olika framsteg beg-
ge länderna göra i en eller annan industrigren,
och i afseende hvarå förhållandet lätteligen kan
inom få år jemnas eller förändras i motsatt
riktning, skola utgöra ett tillräckligt skäl för
rubbning af en handels- och sjöfarts-förening,
som elest erkänts vara i sina väsentligaste de-
lar af största fördel för begge länderna, och
som ingåtts under förutsättning deraf, att alla
framtida ändringar i dess bestämmelser borde
afse en ökad lättnad, men ingalunda någon in-
skränkning i bandelsförhållandena emellan beg-
ge länderna. Skulle man imedlertid, med un-
derkännande af den allmänna grundsats, att na-
turen åt hvarje land anvisat vissa hufvudföre-
mål för dess industriella verksamhet, och att
svårligen ett och samma folk kan med verklig
fördel sjelf omfatta alla näringsgrenar, i afsigt
att så mycket som möjligt bli oberoende af
andra nationer, å någondera sidan vilja omfatta
ofvannämnde, till unionens befästande visserli-
gen icke ledande åsigter i frågan om regleran-
de af handelsförhållandena emellan begge fol-
ken, vore det åtminstone för Sverge, såsom det
större, fruktbarare och folkrikare landet, föga
skäl, att åt Norge, som endast kan erbjuda en
inskröinktare marknad för svenska industrien,
öppna sitt område såsom elt fritt fält för täflan
Hvad slutligen angår den förlust, norska
statskassan gör i följd af den för svenska pro-
dukter medgifna tullfrihet eller tull-lindring,
torde de svenska kommitterade endast få fästa
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet der-
på, att svenska statskassan, å sin sida, vidkän-
nes en förlust af mellan 80 och 90,000 rdr
bko årligen genom den för norska produkter,
som sjövägen till Sverge införas, beviljade tull-
nedsättning, oberäknad förlusten af tullinkomst
för nästan alla landvägen införda partier af så
väl norska, som utländska varor; att Norges
förlust genom den för vissa svenska fabrikater
beviljade tullfrihet eller tull-lindring ingalunda
bör anses såsom ovilkorligt fortfarande, eller
tilltagande i samma mån som hittills, utan att
denna förlust tvertom skall i hög grad minskas
på samma gång som fabriker af sådana slag,
hvilkas tillverkningar i betydligare mån ingå i
handelsrörelsen, blifva i Norge anlagde och än-
damålsenligt drifna; samt att för öfrigt denna
minskning i tullintrader synes för begge stats-
verken vara af underordnad vigt, jemförd med
den fördel, som tillskyndas de förenade rikena
dels genom den närmare handelsgemenskap som
uppkommer emellan begge folken, i följd af de
ömsesidigt beviljade förmånerne, och dels ge-
nom båda rikenas politiska förening, hvarige-
nom åtskilliga statsutgifter blifvit gemensamma,
och dessutom, i kommercielt hänseende, den
förmån för de förenade folken uppstått, att det
ena rikets fartyg, utan hinder af fremmande
staters navigationslagar, kunna till utrikes ort
utföra det andra rikets alster och tillverknin-
gar lika obehindradt, som produkterne från
det rike, der fartygen äro hemma.
Af dessa skäl kunna de svenske kommittc-
rade, hvilka fålt sig i nåder uppdraget att fö-
reslå åtgårder till underlättande af handelsrö-
uAlan ArmAllan bo ma Jalla La 68 FF Jaa