stan otänkbart att Sverge skulle följa ett annat
system i afseende till Norge, med hvilket det
andra afseenden är så nära förenadt. . Sådant
Tore mot dess eget intresse.
De norske kommitterade medgifva, att nor-
ska handelsflottan, efter 1823, funnit en be-
tydlig sysselsättning genom utförsel af svenska
produkter, synnerligen trävaror; men de anse att
af det stora antal norska fartyg, som ankomma
till svenska hamnar (4844 hade det varit 839
fartyg af 38.070 kommers-lästers, och 4845
1039 af 83,370 lästers drägtighet), man icke
kan sluta, att den inbördes medgifna likhet i
andra rikets hamnar med inländska flaggan har
varit till förlust för Sverge; ty utom det att
de svenska fartygen hafva begagnat sig af sam-
ma rätt i Norge (1844, 542 fartyg om 18,400
läster; 18435, 434 af 14,400 läster), så hafva de
svenske skeppsredarne sålt sina utslitna fartyg till
norske min, för att begagna till trälast-transpor-
ter, under det de sjelfve byggt nya och dyrbara
fartyg till aflägsen sjöfart, som i Sverge på sednare
tider ansenligt utvidgats. Detta har bidragit
till svenska skeppsbyggeriernas betydliga till-
växt, och slutligen har Sverges export af trä-
varor och jern aldrig varit så stor, som sedan
äfven med norska fartyg transporten kunnat
ske, i följd af dessas billigare fraktpriser. De
norske kommitterade hafva deraf slutat, att för-
delen är å begge sidor af det värde, att en för-
ändring skulle vara till gem-nsam skada, och
de anmärka, att i allmänhet förenade rikena ji
sednare åren aldrig vägrat att, med hvilken
främmande makt som helst, afsluta handels- och
sjöfartstraktater grundade på fullständig reci-
procitet, hvarföre det skulle vara orimligt, om
de sins emellan skulle följa en annan princip.
De norsk: kommitterade fullfölja denna bevis-
ning ända derhän, att de söka visa huru Sverge,
på upphäfvandet af norska fartygens nu egande
frakträtt 1 svenska hamnar, skulle förlora mera
än Norge.
. I öfrigt hafva deras åsigter om det önsk-
värda i begge rikenas samhandel varit lika med
de svenskes, undantagandes angående Drawbacks-
systemet, som i Sverge varit gällande och som
består deri, att vid utförseln sjövägen af raffine-
radt socker, tillverkad tobak, snus, segelduk, pack-
väf och bomullstyg af finare garnsorter, en ut-
förselpremie utbetalas, lika med ungefär tullen
å räämnet, Det är dock icke egentligen mot
systemet, som de invända, ty de yttra att det
måhända äfven borde införas i Norge, om ni-
gon dylik industri der hunne till betydenhet,
utan blott emot dess användande i afseende
till utförseln landvägen ifrån det ena riket till
det andra; ty då en vara kan gå tullfritt ur
det ena ia i det andra landet, upphörer det
sednare, i det afseendet, att vara utland. De
hafva alltså föreslagit, att vid landtransport
öfver gränsen, hvarken utförsel-pr.mie eller
drawback bör ega rum; och de svenske kom-
mitterade, som ansett, att detta stadgande är
lämpligt för de fall, då full tullfrihet finnes
medgifven, har d-remot ansett att dylik pre-
mie eller drawback borde bibehållas för varor,
för hvilka half tull vid gränsen erlägges, helst
som dessa varor, utom tullafgift, ofta draga tunga.
transportkostnader.
Slutligen förklara de norske kommitterade,
att hvad de framställt, i allmänhet stödjer sig
på de framställningar, som de sjelfve emottagzit
ifrån börs- och handels-kommissionerna, tull-
kamrar, civil-öfverhet och förmanskap i de trak-
ter, der samhandeln med Sverge är af beskaf-
fenhet, att intressena kunna anses vara ut-
tryckte, och att om de inhemtat meningarne i
orter, der samhandeln icke ännu ifrågakommer,
man skulle fått röna åsigt-r, som ännu star-
kare uttalat sig emot det bestående.
Då det måste vara af stort intresse, så väl
för våra svenska skeppsredare och handlande,
som äfven för fabriks- och slöjd-idkare, att
känna huru de svenske kommitterade betraktat
förhållandena, och äfven för desse det måste!
vara önskvärdt, att se deras inom kommitteen
gjorda framställningar fullständigare motivera-;
de, än hvad i ett sammandrag kunnat ske,
med de vidlyftiga motiverna för de norske.
kommitterades utlåtande, meddela vi här denna:
del af utlåtandet i sin helhet. Den är af föl-!
jande lydelse:
