herre af Tibell, hvars förtjenster framställdes ij
elt sakrikt äreminne. — Akademien hade låtit
försäkra sina dyrbara samlingar i Brandförsäk-
ringsbolaget för lösegendom. — Akademiens
teknolog, professor Pasch, har, till återställande
af en länge vacklande helsa, rest utrikes; hans
tjenstbefattning är uppdragen åt akademie-ad-
junkten m:r Siljeström. — Akademiens beröm-
de ritare, hr v. Wright, har genom en ögon-
sjukdom blifvit hindrad att biträda akademien,
som dock lyckats få bistånd af en annan talang-
full konstnär. — Under det förflutna året för-
lorade akademien: åtskilliga utmärkta ledamöter,
så väl inländska som utländska. Bland de in-
hemska uppräknades Esaias Tegner, och på
sjelfva högtidsdagen hade underrättelse ingått
om förlusten af landshöfdingen Hans Järta. De
utländske voro Bessel, den namnkunnige astro-
nomen i Königsberg, öfver hvilken ordföranden
meddelade en kort, men intressant nekrolog,
samt ryske vice amiralen von Krusenstern, be-
kant genom sina uppläcktsresor. — Till inländsk
ledamot hade akademien invalt notarien Lars
Johan Wallmark, i klassen för fysik, och astro-
nomen i Bonn, Årgelander, i den mathematiska
klassen.
Den af friherre Berzelius afgifna årsberätte!-
sen öfver framstegen i kemi upplästes af ordfö-
randen, emedan författaren, till följd af vack-
lande helsa, icke kunde bevista sammanträdet.
En omständlig undersökning af Regniaud, öf-
ver gasers förhållanZe under sammantryckning,
hade bragt till visshet hvad föregående rön af
Örsted och Svanberg gifvit anledning att miss-
tänka, nemligen att den af Mariotte på egna
rön grundade och efter honom så kallade cma-
riottiska lagen om tillvexten af gasers spän-
stighet i förhållande till sammantryckningen,
icke är någon allmänt gällande naturlag. Reg-
niaud fann att gaser, likasom fasta kroppar,
äga en viss elasticitetsgräns, och att om denna
öfverskrides, så aftager deras spänstighet i stäl-
let för att ökas; hvaraf åter den slutsats blif-
vit härledd, att alla gaser skulle kunna sam-
manpressas till vätskor, med vilkor att det der-
till erforderliga trycket kan åstadkommas. Från
denna nya erfarenhet gör likväl vätgas ett sär-
deles märkvärdigt undantag; dess spänstighet
ökas vid ett visst betydligt tryck, och i ett
högre förhållande än trycket.
Öfver vattnets egentliga kokpunkt har Mag-
nus i Berlin anställt en undersökning, som är
af praktisk vigt för bruket af ångmachiner; en
kemist i Brässel har sedan utsträckt denna
granskning till andra vätskor och funnit dem
följa samma lag som vattnet. Det är bekant,
alt vattnets kokpunkt antages till 400 grader,
vid vanligt atmosfertryck; men enligt den nyss-
nämnda undersökningen gäller detta antagande
blott när vattnet, efter vanliga förhållandet, in-
nehåller luft i sina mellanrum. Ar det dere-
mot luftfritt, så kan det upphettas till 130 gra-
der, utan att- komma i kokning. Men ökas
hettan ännu 3, eller till 4339, så kokar äfven
luftfritt vatten, och uppsjudningen sker då så
häftigt, att större delen af vattnets massa för-
vandlas på en gång till ånga, med en i förbål-
lande till hettan stegråd spänstighet. Under den
af åtskilliga naturforskare sistl. sommar före-
tagna resa till Island, i anledning af Heklas ut-
brott, anställde Bunsen flera rön vid Islands
heta källsprång (Gejser m. fl.) och fann i det
nyssnämnda förhållandet en förklaring på före-
teelserna vid deras periodiska vattensprutnin-.
gar. . ;
De i sednare åren anställda undersökningarne :
öfver bränsleåtgången vid masugnar hade blif-
vit fullföljda af Bunsen, som dervid gjort åt-!
skilliga nya upptäckter, af hvilka en del synas!
kunna leda till ytterst vigtiga praktiska slut-
följder. Han har bland annat utrönt, att icke:
mer än 48 procent af den hetta, som bränslet :
utvecklar, begagnas till hyttedriften, och att 84 :
procent gå förlorade med de bortströmmande l:
gaserna. Genom beräkning af den outvecklade l:
värmemängd, som dessa gaser innehålla, har
han ådagalagt, att om de kunde på tjenligt sätt
uppfångas och tillgodogöras såsom bränsle, så
shulle de utveckla 1700 9 hetta, eller mer än
som erfordras till de flesta metallurgiska behof.
Bland nya sammansättningar, hvarmed ke-
mien blifvit riktad, omförmäldes en klass 0os-
miumsyrade salter, hvilka alla äro särdeles ex-
plosiva.
En ny vextsyra har af Payen blifvit funnen
i papper och äfven i kaffe. Det synes vara l.
hos den, som man egentligen har att söka l
grundämnet till den ägta gröna färg, hvilket :
man förut lärt att ur kaffe frambringa.
Ett tämligen fullständigt sammandrag medde-l
lades öfver upptäckten af bomullskrutet. Skill-
nadsmärkena emellan detta slag och den förut
upptäckta xyloidinen uppgåfvos; den hufvudsak-
liga är, att den nya explosiva sammansättnin-
gen har vextved eller vexternes trådämne till
sin egentliga organiska beståndsdel, i följd hvaraf :
den kan fås lika väl af blånor som af bomull,
och att den under förbränningen förvandlas
helt och hållet till gas, så att den icke efter-
lemnar någon aska eller annat fast ämne. Till
sprängning och för jagtbehof kan den anses öt-
verträffa vanligt krut; det enda hinder, soml
ännu möter mot dess bruk, är den större dyr-
heten. Men innan någon tillverkning i stort
hunnit komma i gång, kan vigten af detta hin-