Nibelius. Rektorn vid skolsn, hr Westerlund,
har också i noter ,krofiigt, ehuru modereradt,
gendrifvit sofismerna och utställt högvördige
Consistoriales till åskådning. Vi skulle: gerna,
öm ej så många insända artiklar förut väntade,
egna några spalter i Aftonbladet åt denna pole-
mik, men hoppas imedlertid att den först ock-
Niäg, som visar sig i ofvannämnde utlåtande,
måtte fullkomligt öppna ögonen på hr chefen
för ecklesiastikärenderna och öfrige vederbö-
rände Consistorium bar nemligen, enligt vårt
omdöme, hjelpt reformon tt godt stycke på
vägen just genom ett argumentationssäitt, som
måste bevisa, att ett system, som kan föda af
sig så pedantiska och förlegade idter, som dem
konsistorium uttryckt och hvari det tycks vilja
envist petrificera sig, då det till och med tagit
humör öfver och vill bindra en begärd partie!
förbättring af skolan, icke kan lingre bibehaäl-
las för landets ungdom, som behöfver en hand-
ledning för det praktiska lifvet;
— En Insändare i Fabhlu tidning fortsätter
den humoristiska revy af 1846 års händelser,
hvarur vi förut meddelat ett utdrag. Vi re-
produccra äfven följande såsom ett rätt roligt:
Inom den litterära verlden var ock mycken lif-
lighet rådande ibland oss. De af grefve Suzor in-
förda litterära föreläsningarna återupptogos af pro-
fessorerna Selander och Wahlberg med mycken fram-
gång och fingo tonen för. sig, samt egde äfven rum
inom Litteratursällskapet i Stockholm. Den af pro-
fessor Fryxell i en olycklig stund väckta striden om
Aristokratfördömandet fortsattes med mycken bitter-
het, och mot det Bergfalkska dråpslaget invände
Fryxell hufvudsakligast, att nämnde professor är en
icke i egenskaper och förtjenster högt stående me-
- delmåtta, och det fick han för sitt sekreteriat i
4840 års konstitutionsutskott. Kammarrådet Theo-
rell ritade ock ut i en broschyr mot hrr Richert
och Geijer, hvilkas vetenskaplighet han fann vara
ytterst miserabel, under det herr doktor Fahlcrantz
fortsatte sitt bevisande om Törnrosförfattarens abso-
luta brist på snille och förstånd. Den allmänna opi-
nionen tycktes dock icke instämma i den Fryxell-
Theorell-Fahlerantziska koren, hvilken sålunda torde
till det. mesta hafva varit i anläggningen förfelad.
I samma vefva som professor Lundell ner i Lund
tager i sin skrift om Handtverksskrån m. m. de
friare samhällsåsigterna i snillrikt försvar, angriper
professor Palmblad i Upsala desamma desto värre i
sin bok om Norge, - hvars förhållanden han enligt
sin partiåsigt framställer och förvrider, hvarföre han
ock blifvit kraftigt nog tillrättavisad.
Fjufnadskonsten vann en synnerlig utbildning un-
der 46 års lopp; så stal man ur sjelfva poliskam-
marens eget förvaringsrum af tillvaratagna saker,
och knep sina 8000 rdr bko ur Ystads. privatbank.
Ombudsmannen Stenberg gaf riksbankens angelägen-
heter i Götheborg på båten och drog sig hasteliga
ur riket, och den utomordentlige valsören grosshand-
laren Österman tog benen på ryggen och dansade
öfver till Kontinenten, då det stora beslaget i Stock-
holms skärgård på 50,000 rdr oförhappandes gjordes.
Genom de nya cellfängelsernas galler kröp en och
annan fånge sin kos och madam Sehman gjorde en
vättenkur i stort, när hon på 2 7, månad roade sig
med att afsitta 63 dygns vatten och bröd, allt för
den kära flaskans skull. Och millionären Carnegie
sålde till. sockerpatronerna i hufvudstaden för 48,000
rdr hela räckan sockerköpare, som sig befinna ut-
med Östersjön, hvilket icke var mindre fiffigt gjordt
af säljaren än köparena.
Tvänne stora möten egde rum i hufvudstaden.
Kring midsommarstiden :det .stora Nykterhetsmötet,
hvars förväntade stora resultater i det närmaste upp-
gingo i rök, till följd af den schism, som- mellan de
samlade nykterhetsvännerna var: rådande. Förgäfves
varnade: och besvor hela nykterhetsväsendets snill-
rike upphofsman de ifrige nykterhetskämparne att
draga ens, men då förklarade den norrske prosten
Bruun, att Wieselgren var nykterhetssakens sann-
skyldige Judas Iskarioth, och så blef den sista villan
värre än den första. Den egentliga vinsten blef be-
slutet om nykterhetsmissionärers utsändande i lan-
dena, och en flink talare egaf sig ut. i medlersta
Sverige och ryckte fram i mål dermed, att det var
Guds Anda som, under sista folkrörelsen i Polen,
kom de förvildade bönderna i Galizien att mörda
magnaterna, hvilken kristligt-politiska åsigt föreföll
åtskilligt godt folk temligen paradox och originell.
Samme talare vidrörde ock om tigerhjertat, som
från Afrikas öknar flyttat in i en man i Westman-
land, hvilket naturligtvis bestyrktes af den kända
omständigheten, att den åsyftade personen under
samma vår anskaffat 8 å 900 personer daglig arbets-
förtjenst vid sin egendom, och således mera än nå-
gon annan -enskild--person bidragit till den svåra
nödens afhjelpande. Tusende sinom tusende välsig-
nelser från de i nödens tid ädelt bisprungnes tack-
samma hjertan torde trösta honom för förlusten af
den talares erkännande, söm offentligen yttrade, att
om nöden blef aldrig. så stor i Westmanland,: skulle
han dock ihärdigt och allvarligt besvärja sina lands-
män Westgötarne att icke skicka dem så mycket
som en enda sädesknopp. — Det andra mötet var
Landtbruksmötet, till hvilket.en ansenlig mängd åker-
män och icke-åkermän sig infunnit, hvilka efter väl-
diga diskussioner togo sig en sup på fisken och åto
middag i allsköns samdrägtighet. Prosten Holm ta-
lade. mot Magerska spinnrockarne och hemmansklyf-
ningen, men lyckades ej få många med sig. Stäng-
selförordningen drogs i skarpt skärskådande och be-
fanns dum nog; men Hr Filipsons tjur, som vägde
siha mödiga 125 lispund, stod bocken, som :man sä-
ger. Detta mötet var till sina resultater och äfven
under sin fortgång vida lyckligare än föregående, ty
man fann sig så nöjd dermed, att ett nytt dito be-
ramades för kommande år.
esset — RE — rr
(Insändt och betaldt.)
Sedån numera Wexiö rådhusrätt: fått en ordina-
rie ordförande, skulle man tro, det dom vore att
förvänta i det emellan f. fångknekten Petersson och
fångvaktmästaren Janzon -handlagde fyra-åriga mål,
rörande väckt åtal mot Janzon, för det denne obe- I
höämsnan nAÄfömst branan Annh otatan kactnadar vid fång
rm rr DS
ma rr DT