öfverse med den grofve smädaren af våra foster-
ländska bemödanden.
Hr W.F. Balman har, också för detta kapitel,
en angelägen, förklaring att göra — om ärlig-
hetenn!
Red. af Dagl. Alleh. säger sig tro, att, efter de
många och kolossala expeditions- och upptäckts-resor
till Egypten, som i sednare tider skett med osparda
kostnader af Fransyska, Toscanska och Preussiska
regeringarne, och hvarvid konstnärer och vcten-
skapsmän af helt annan metall än hr B. C. varit
använda, den sednares arbete kommer att falla sig
något blekt. Läsaren behagar jemföra detta snyg-
ga andragande med ofvan intagne, underdåniga
skrifvelse, och derjemte besinna hvilken hög patrio-
tism det råder i Dagl. Alleh:s oförställda förnöjelse
deröfver att, efter hennes mening, det skulle vara
omöjligt för en arm svensk att med sitt, utan nå-
got publikt understöd verkställda arbete i förtjenst
nå, långt mindre öfverträffa något af det,som med
osparda kostnader af Fransyska och Toscanska re-
geringarne blifvit utfördt. Efter Vitterhets-, Histo-
rie- och Antiquitets-akademiens här företedda vitt-
nesbörd lärer dock detta nu vara skedt, och af B.
C., icke allenast efter akademiens eget omdöme;
men ock, såsom hon säger, efter det af utländska
kännare som haft tillälle att häröfver anställa jem-
förelsern. Gråt då floder Dagl. Alleh., att vattnet i
spalterna må blifva strida forsar. Det skall kanske
läska det qvalda hjertat.
Jag för min del skyndar Red. till mötes med den
försäkran, att hon gör sig ett alldeles onödigt be-
kymmer, då hon vidare yttrar sig: denna del af
frågan torde förtjena att noga belysas, förr än nå-
got ytterligare i anslagsväg kommer herr B. C. till
goda. Redaktionens vackra afsigt kan hon således
använda på annat håll, der något för fäderneslan-
dets heder kan vara på väg att utbetalas.
Här synes emedlertid vara påkalladt ännu ett ord
.Jom denna sak.
I Paris: Första häftet af parsiska monumenter af
I för utgifvandet.
Jall föreställning, och de kunna, kanske till på kö-
tonritningarne han gjort äro af mig. Dels äro der-
I tidningen DPagl. Allehanda för d. 20 Dec. 1845
finnes, under titel Litterära notiser, följande från
Coste och Flandin har utkommit. . . . Staten har
betalat resan ) och ger 240,000 fr. ) i subskription
Allehanda tillägger troligen nu: ja, men de fran-
ska ritningarne hafva icke tillkommit på ett be-
synnerligt sätt, och äroicke bestämde genom mått,
hvilka blifvit tagna till en mängd som öfvyerstiga
pet, icke vittna om en ovanlig ihärdighet och
noggrannhetxa.
Jag skall blott nämna, att jag icke klagar öfver
den olika lotten med mina ritningar; utan att jag
tackar, samt innerligen och högt skattar den he-
der mig vederfarits genom Rikets Ständers afsigt,
att något understödja mig.
Men hvad svara derpå, att Dagl. Allehanda i sin
anletes svett, och midt i sitt arbete med händerne fulla
af smädelse, förkunnar: Det är möjligt, att vi häri
misstaga oss; men om så är, kan ingen lättare än
Hr B. C. ådagalägga det, och vi skole med nöje
erkänna vårt fel den dag, som hr B. C. framvisar
åtminstone en aktningsvärd begynnelse till det ar-
bete, han åtagit sig och till hvars fullbordande han
erhållit understöd.
Der är då den, som i nationens namn bjuder för-
barmelse! Och, märk, o fädernesland! detta: Vi
skola med nöje erkänna vårt fel; är en spor-
re till vetenskapliga eröfringar och är — icke
sannt Dagl. Allehanda? — en nationalbelöning!.
Som emedlertid Redaktionen af Dagl. Allehanda, på
sin äras ban, ännu sitter fast i bestyret all fjällar,
så kan Hr B. C. nog hinna säga några ord innan
hennes slutliga apotkeos. Han försöker det såle-
des nu.
Redaktionen har behagat slutligen förklara, att
jag illa utfört det nådiga uppdrag jag erhållit för
pontonvetenskapen, och att nyttan deraf ätmin-e
stone torde kunna anses problematisk. Således äf-
ven detta slag af senorna,. Förlåt mig! jag glöm-
de den der gången att nämna, det också förstånd
erfordras för myndigheten; och med förstånd hade
Red. kunnat här bjelpa sig ett godt stycke undan.
Redaktionen säger ju, att hr löjtnant Boman va-
rit sysselsatt i 48 månader att rita öfver det jag
hemförskaffat. Vittnar då detta icke, att någon li-
ten smula kan vara af mig uträttadt?
Att Kongl. Maj:t icke mnåtte hafva ansett nyttan
problematisk torde tillräckligt bevisas dermed, att
traktamente, såsom Red. omförmäler, blifvit af all-
männa medel utbetalade till herr löjtnanten; ochlg
Kongl. Maj:ts nådiga välbehag synes vara säkert,
åtminstone för hr löjtnant Boman, samt således yt-
terligare tala för nyltan af arbetet, derigenom, att
han äfven erhållit en gratifikation af 400 rdr bko
för sin möda.
Hvad mig beträffar i denna sak, så försäkrar Re-
daktionen, att jag icke gjort dessa ritningar. Der-
uti äro vi nu åter ej fullt ense.
Jag har redan ofta, så väl i tjensten anmält, som
annars gifvit tillkänna min tanka om, och min höga
uppskattning af hr löjtnant Bomans ovanliga skick-
lighet i konstruktionsritning, hans vackra hand der-
vid och alla kunskaper derför. Jag har ännu all-
deles samma omdöme derom, och egnar honom der-
jemte särdeles mycken aktning och vänskap; men
här är jag tillika skyldig mig sjelf, och sanningen
om en uppfylld tjenstepligt, den förklaring, att pon-
ibland trogna kopior efter min hand, dels reduktio-
ner efter mina ritningar; men utan undantag är
all material till dem gifven af mig. Det finnes ej
en punkt eller ett streck af dessa ritningar, som
jag ej följt eller genomgått: icke för att leda den
mathematiska konstruktionen, ty hr löjtnant Poman!a
är den i allt vuxen; men för att städse afgöra om
uppställningen och sammansättningen, som är Ny,
och är af mig. . ja
Dagl. Allehanda har skattat upp ända till ät-
skilliga, dessa ritningar.
De redogöra ock för icke mindre än Sjulfon sär-
skilta systemer al krigsbryggor. Bryggornas hela
sammansättning och allra mirs:a diatalj äro der
visade, med så stor noggrannhet att exsamt efterla
ritnögarne allt det materiella af broslagningen kan
till kela sin beskaffenhet och alla sina mått finnas.
Flere hundrade ritningars innehåll äro på sin plats
infördt i de nu lemnade, som hafva i samma rit-
A Tala DNastl All Landa UNfan nun dan avanecta rant a