Rell., såger att.jag kom till Thebe i Egypten och blef på en gång archilektv. Punkten var åtminstone icke illa vald, om jag önskade bygga för efterverlden. Red. menar, att jag der kände mig kallad att börja stutiier och undersökningar, utan att på något sätt hafva förberedt mig,. Red. täcktes anmärka, att jag redan innan jag reste hade utfört icke så :finga, och att jag var kapten vid ingeniörkorpsen. I ofyvannämnde nummer af Aftonbladet finner Red. dessutom intaget ett, till riktigheten lagligen styrkt, bref, af d. 414 Aug. 1835, till mig från d. v. chefen för ingerdörkorpsen, som säger: Att hr kaptenen studerar civil-architekturen är mig kärt; jag anser tit. derföre hafva mycken fallenhet och äfven förut god underbyggnad. Jag önskar lycka och framgång i företagen. Vänskap och högaktning. B. Franc Sparre Detta namns behörighet att här dömma kan icke jäfvas; men Red:s af Dagl. Allehanda påstående, att jag i Thebe började. studier och undersökningar, utan att på något sätt hafva förberedt mig), är, såsom -läsaren tydligen ser, särdeles gement. Resten. af Allehandas utgjutelser om mitt vistande i Thebe finner jag alltför märkvärdig, ja, klassisk i sitt slag, för att icke ord för ord upptaga den. Der heter det om mig: Han tillvägabragte, under en längre tids vistande på stället, ett antal, som han sjelf kallar dem graphiska teckningar på det besynnerliga sätt, att: alla linier äro bestämda genom -mått, hvilka understundom blifvit tagne till en mängd, som öfverstiger all föreställning — och såAedes visserligen vittnande om en ovanlig ihärdigshet och noggrannhet i smått — men också föga om något annat. Nu frågas ödmjukligen, om det finnes i denna glans af. Dagl. Allehanaas vetande, ett enda ord, som låter misstänka, att Redaktionen skulle hafva något slags begrepp om den sak hvari hon talar? Det skulle således icke vara någon förtjenst deri, att alla linier äro bestämda genom mått?! Red. tycker visst att det hade varit nog, ja bällre, att .de tecknats efter ögonmått?! Vet då Red. icke, att ingen: mensklig. förmåga är tillräcklig, för att så göra dem riktiga eller nöjaktiga, hvarken för architekten eller för fornforskaren? Att mäta i architektur är väl en ofullkomlighet, ja, kanske en skam? Slå då upp hvilken heldst af Italiens store archi4ekters, på 15:e ocn 46:e århundraderna, lefvernesbeskrifning, t. ex. i Vasari. och se, att de alla utan andantag, mätte allt hvad de förmådde på de forntida monumenterna, för att få och gifva ett rätt begrepp om dem, och för att göra sina studier. Jag beder läsaren om förlåtelse att jag uppehållit honom vid denna enkla, och efter hvad man borde hoppas, för alla i sig sjelf begripliga sak; men Dagl. Allehanda och hennes professor hafva visat sig stå mycket lågt, och visserligen fordrar allas vårt väl, och vår frid, att vi bjuda till att få dem något upp, i elementerne. Redaktionen säger ytterligare, att jag hvarken före eller efter den tid jag fick ett anslag af Rikets sStänder förmått framvisa ett enda blad af de ritningar som det ålegat mig att utarbetan, och att under så lång tid icke ett streck blifvit produceradt, ingen ting gjordt. sådant påstående? Behöfver man då icke ens anledning till grund för hvad man säger, för att våga sig inför det allmänna vettets dom? Red. fortfar: Detta förhållande kan blott ega en sannolik förklaringsgrund, och denna är, att hr B. C. måste inom sig sjelf vyeta och erkänna, att han. saknar förmåga att sjelf producera något dugligt i teckningsväg. På detta tillmäle kan det passa att Red. nu sjelf svarar medelst införande af följande: Utdrag af Kongl. Vitterhets-, Historieoch Antixqvitets-Akademiens underdåniga skrifvelse af den 22 Nov. 1842 ). Akademien har för sådant ändamål tagit kännedom om kapiten Cronstrands på stället gjorda samlingar och kandteckningar, hvilia sednrare synas med bersmlig trohet, äfven i de minsta detaljer, återgifra u:see det af de kolossala byggnader, som ander den äldre eller så kallade Pharaonska tidsperioden blifvit uppförda och ännu i denna stund ajvarstå i mer eller mindre fullständigt skick. Såsom borgen för dessa ritningars fullkomliga 4rohet har sökanden bifogat uppgift på de derå tecknade föremålens alla dimensioner, dem han i de minsta omständigheter afmätt med så sträng geometrisk noggrannhet, att hans arbete härigenom utmärker siy framför alla hiuills utkomna. akademien bekanta, planehwrerk och beskrifningar öfver det gamia Ejyptens underbara monumenter, hvi ket omdöme äfven blifvit utialadt af utlärdska känvare, som haft tillfälle att häröfver anställa jemföre!ser. Jemte denna utomordentliga noggrannhet i afseende på figurernas form, har kapten Cronstrand icke mindre omsorgsfullt egnat sin upgmärksamhet åt de olika delarnes färg på de monumenter han aftecknat. Derigenom att han på stället uppdragit dessa färger, hafva de ock kunnat med fullkomlig trohet återgifvas, hvilket deremot irke alltid synes vara förhållandet med de kolorerade planchverk, som hittills öfver samma eller dylika föremål blifvit publicerade. Det behöfves således ej anmärkas, att utgifningen af kapten Cronstrands arbete, hvartill han äfven utomlands, både i lärda journaler och på enskild väg crhållit uppmaningar, skulle blifva en stor vinst för kunskapen om Egyptens urgamla kultur, som genom sill inflytande på de följande tidehvarfvens bildning och konstutveckling egt ett särdeles vigtigt inflytande, och på samma gång blifva en heder för vårt fädernesland, ibland hvars vetenskapliga eröfringar det fält ännu saknades, som kapten Cronstrand nu på ett förtjenstfullt sätt, Kan Red. utan blygd göra ett. utan anlitande af allmänna medel, underlagt oss. Stormäktigste Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste -m0 jel ee d