kasfe och mest Oblyga korruption, hvilka deri
förekomma, och måste revoltera hederskänslan
hos hvar och en, för hvilken ära och samvete
icke blott äro toma ord. En rik bankir, hr
Drouillard, direktör i ett jernvägsbolag, och
ägare af betydliga jernverk vid Alais, uppträdde
wid valen sistlidne höst såsom kandidat till de-
.puteradeplatsen för arrondissementet Quimperlå,
i opposition emot förre representanten för detta
arrondissement, hr Guilhem, hvilken, efter hvad
många uppgifter af vittnen i rättegången emot
Drouillard intyga, hufvudsakligen lärer haft att
tacka regeringens agenter och deras inflytande
för sit val. Drouillard bosegrade sin medtäf-
lare, och inträdde i följd deraf iden nu sednast
församlade deputeradekammaren. Men på sam-
ma gång inkom till kammaren en protest emot
-hans val, undertecknad af en mängd valmän,
ochi hvilken uppgafs att mutor af flere slag
blifvit använde för att besticka :valmännen, i
följd hvaraf Drouillards val vore olagligt. Sa-
ken förvisades till undersökning och afdömande
vid assisdomstolen i Angers, och det är ur de
der förda vidlyftiga -förbandlingarne, intagna i
en fransysk tidning, som vi hemte hvad här
nedanföre skall meddelas.
I arrondissementet Quimperlt hafva landt-
männen svårighet, att skaffa sig penningeförlag
mot billig ränta till bedrifvande af sin rörelse.
Det är der ganska vanligt, att åkerbrukaren får
betala 7 å 8 procent för de penningar, han
nödgas upplåna. Detta onda kännes allmänt
ech tungt bland landtmännen, och de hafva
länge önskat, att se någon bankinrättning i or-
ten uppstå, som kunde nedsätta räntan till en
billigare procent. Detta förhållande begagnades
af den rike kapitalisten Drouillard för att ställa
sig in-hos valmännen. Han lät utsprida i or-
ten, alt han ämnade stifta en bank för åker-!
bruket och handeln, och man trodde allmänt
att detta var hans afsigt. Imedlertid afhördes
ingen bankoktroy; men en viss Peyron, köp-
man i Quimperle, mottog af Drouillard stora
summor, af hvilka han gaf lån åt landtbrukare,
som i voro: valmän, emot 4 procent: I Peyrons
böcker: funnos: antecknade 453 personer, hvilka
af honom erhållit större och mindre penninge-
lån, och af dessa 43 voro 39 valmän i distrik-
tet Quimperle! Peyron hade tvenne under-
agenter, Jossin och Carre, hvilka öppet bödol
penningar och andra fördelar åt valmän, emot
vilkor alt de skulle rösta på Drouillard till de-
puterad. Protokollen hvimla af vittnesattester
öfver detta förhållande. Man såg — säger all-
männa åklagaren i.-sitt tal — agenter från alla
våningar, ifrån bäraren till slagtaren, från slag-
taren till bagaren, från bagaren till juristen,
från juristen till notarien; springa kors och
tvärs efter valmännen, köpa dem, draga dem
med sig, frivilligt eller med våld. Det var,
såsom ett vittne uttryckte sig, alldeles som på
en boskapsmarknad. Man köpslagade om hvarje
valmän. Man sade till den ene: Duhar icke
nog af 4300 francs; du skall få 2000; till den
andre: Du skall ha 4200 franes. — Vi skola
taga ett par exempel ur den ohyggligt stora
högen.
En valman, vid namn Leduc, hade talat om
för postmästaren i Quimperl, hr Allard, att
Peyrons agenter, Jossin och Carr, en dag kom-
mit: till-honom med tvenne: penningpåsar, hvar-
dera inaehållande 600 franc:, hvilka de erbödo
honom, om han ville rösta på Drouillard. Le-
duc vägrade; men det oaktadt lemnade de pen-
ningpåsarne . qvar, och gingo sin väg. ILeduc
skickade sedermera penningarne tillbaka till
Jossin, ?
En annan valman, Gilbert, hade äfven varit
ute för Jossins frestelser. Denne hade sagt till
:honom: Du har haft nybyggnad för dig; din
son är i konskriptionsåren; du behöfver pen-
ningar. Vill du hafva 2 eller. 3000 francs?
Dä skall få hvilkendera summan du vill; om
du röstar på Drouillard. Gilbert vägrade.
Föreståndaren för en undervisningsanstalt i
Quimperle, hr Dufleit, vittnade att han, som
icke är valman, valdagen om morgonen stod i
sin dörr, och såg en valman, Lepoix, gå förbi.
Han vinkade åt honom; och bad honom stiga
in. Då de nu kommo i samtal om dagens an-
gelägenhet; frågade Dufleit -Lepoix hvem han
trodde skulle få de flesta rösterna till depute-
rad? Dit får Drouillard — svarade denne —
.detta afgjordes förliden; natt; trenne valmän
Jofvade då-att gifva honom sina röster, men
också kosta de 7000 franes — det är vältem-
ligen dyrt; men utan denna sista uppoffring
hade alla de föregående tjenat till ingenting.
En af:de der valmännen fick 3000 francs.
Ett vittne berättade, att dagen efter Drouil-
Järds val hade en af valmännen, vid namn Da-
görn, kommit till honom och sagt: Vi segrade
— Drouillard är vald; men det kostade mycket
arbete; jag blyges i sanning att vara valman.
Då har du väl — svarade vittnet — gjort som
de andre? Ja, min sann har jag så; jag fick
tre penningpåsar (1,800 francs).
Ett vackert svar af en mnire, Portier, till en
af Drouillards agenter, som kom för att bjuda
honom mutor, -förtjenar att anföras. Jag kan
skaffa dig 1500 francs — sade den utskickade
— om du vill rösta på Drouillard Bevara
mig Gud — sade Portier — skulle jag ge min
sact för nennmndar. jag som är maire, Och bör