kasfe och mest Oblyga korruption, hvilka deri förekomma, och måste revoltera hederskänslan hos hvar och en, för hvilken ära och samvete icke blott äro toma ord. En rik bankir, hr Drouillard, direktör i ett jernvägsbolag, och ägare af betydliga jernverk vid Alais, uppträdde wid valen sistlidne höst såsom kandidat till de.puteradeplatsen för arrondissementet Quimperlå, i opposition emot förre representanten för detta arrondissement, hr Guilhem, hvilken, efter hvad många uppgifter af vittnen i rättegången emot Drouillard intyga, hufvudsakligen lärer haft att tacka regeringens agenter och deras inflytande för sit val. Drouillard bosegrade sin medtäflare, och inträdde i följd deraf iden nu sednast församlade deputeradekammaren. Men på samma gång inkom till kammaren en protest emot -hans val, undertecknad af en mängd valmän, ochi hvilken uppgafs att mutor af flere slag blifvit använde för att besticka :valmännen, i följd hvaraf Drouillards val vore olagligt. Saken förvisades till undersökning och afdömande vid assisdomstolen i Angers, och det är ur de der förda vidlyftiga -förbandlingarne, intagna i en fransysk tidning, som vi hemte hvad här nedanföre skall meddelas. I arrondissementet Quimperlt hafva landtmännen svårighet, att skaffa sig penningeförlag mot billig ränta till bedrifvande af sin rörelse. Det är der ganska vanligt, att åkerbrukaren får betala 7 å 8 procent för de penningar, han nödgas upplåna. Detta onda kännes allmänt ech tungt bland landtmännen, och de hafva länge önskat, att se någon bankinrättning i orten uppstå, som kunde nedsätta räntan till en billigare procent. Detta förhållande begagnades af den rike kapitalisten Drouillard för att ställa sig in-hos valmännen. Han lät utsprida i orten, alt han ämnade stifta en bank för åker-! bruket och handeln, och man trodde allmänt att detta var hans afsigt. Imedlertid afhördes ingen bankoktroy; men en viss Peyron, köpman i Quimperle, mottog af Drouillard stora summor, af hvilka han gaf lån åt landtbrukare, som i voro: valmän, emot 4 procent: I Peyrons böcker: funnos: antecknade 453 personer, hvilka af honom erhållit större och mindre penningelån, och af dessa 43 voro 39 valmän i distriktet Quimperle! Peyron hade tvenne underagenter, Jossin och Carre, hvilka öppet bödol penningar och andra fördelar åt valmän, emot vilkor alt de skulle rösta på Drouillard till deputerad. Protokollen hvimla af vittnesattester öfver detta förhållande. Man såg — säger allmänna åklagaren i.-sitt tal — agenter från alla våningar, ifrån bäraren till slagtaren, från slagtaren till bagaren, från bagaren till juristen, från juristen till notarien; springa kors och tvärs efter valmännen, köpa dem, draga dem med sig, frivilligt eller med våld. Det var, såsom ett vittne uttryckte sig, alldeles som på en boskapsmarknad. Man köpslagade om hvarje valmän. Man sade till den ene: Duhar icke nog af 4300 francs; du skall få 2000; till den andre: Du skall ha 4200 franes. — Vi skola taga ett par exempel ur den ohyggligt stora högen. En valman, vid namn Leduc, hade talat om för postmästaren i Quimperl, hr Allard, att Peyrons agenter, Jossin och Carr, en dag kommit: till-honom med tvenne: penningpåsar, hvardera inaehållande 600 franc:, hvilka de erbödo honom, om han ville rösta på Drouillard. Leduc vägrade; men det oaktadt lemnade de penningpåsarne . qvar, och gingo sin väg. ILeduc skickade sedermera penningarne tillbaka till Jossin, ? En annan valman, Gilbert, hade äfven varit ute för Jossins frestelser. Denne hade sagt till :honom: Du har haft nybyggnad för dig; din son är i konskriptionsåren; du behöfver penningar. Vill du hafva 2 eller. 3000 francs? Dä skall få hvilkendera summan du vill; om du röstar på Drouillard. Gilbert vägrade. Föreståndaren för en undervisningsanstalt i Quimperle, hr Dufleit, vittnade att han, som icke är valman, valdagen om morgonen stod i sin dörr, och såg en valman, Lepoix, gå förbi. Han vinkade åt honom; och bad honom stiga in. Då de nu kommo i samtal om dagens angelägenhet; frågade Dufleit -Lepoix hvem han trodde skulle få de flesta rösterna till deputerad? Dit får Drouillard — svarade denne — .detta afgjordes förliden; natt; trenne valmän Jofvade då-att gifva honom sina röster, men också kosta de 7000 franes — det är vältemligen dyrt; men utan denna sista uppoffring hade alla de föregående tjenat till ingenting. En af:de der valmännen fick 3000 francs. Ett vittne berättade, att dagen efter DrouilJärds val hade en af valmännen, vid namn Dagörn, kommit till honom och sagt: Vi segrade — Drouillard är vald; men det kostade mycket arbete; jag blyges i sanning att vara valman. Då har du väl — svarade vittnet — gjort som de andre? Ja, min sann har jag så; jag fick tre penningpåsar (1,800 francs). Ett vackert svar af en mnire, Portier, till en af Drouillards agenter, som kom för att bjuda honom mutor, -förtjenar att anföras. Jag kan skaffa dig 1500 francs — sade den utskickade — om du vill rösta på Drouillard Bevara mig Gud — sade Portier — skulle jag ge min sact för nennmndar. jag som är maire, Och bör