samlade hela sin styrka och skyndade uppför
trapporna till klockstapeln. När hon kom till
dörren, ringde abbedissan sin kammare-klocka
på eit våldsamt sätt. Inom ett ögonblick kläm-
tade den stora klosterklockan; en så ovanlig
händelse: församlade snart: hela staden kring
Santa Chiaras gråa murar. Det är likväl tro-
ligt, att tjufvarne.sluppo ur trädgården, innan
hjelp. hann komma, och den föregifna bäraren
bade sskert, helt omisstänkt; blandat sig i folk-
hopen. La zitella och nunnorna skyndade till
abbedissans rumvoch fanno henne ligga afdå-
nad. När hon återfick sansen, berättade hon,
att hon hade blifvit uppväckt af en-man, som
hölls sin skalla hand på hennes strupe, och när
ban för ett ögonblick släppte sitt tag, för att
förmå henne underrätta honom hvar jernkistan
stod, h:de hon hastigt fattat tag i klocksnöret.
Detta ver allt hvad hon påminde sig, ty hon
hade svimmat efteråt.
När polisen skulle gå, sedan den hade, som
den sjelf trodde, återställt luga och: säkerhet i
klostret, blefvo nunnorna ånyo oroade genom
ett bull:r inuli den stora trapp-pelaren; de kal-
lade genast tillbaka stadens verkställande makt,
hvilken skyndade till det ställe, hvarifrån ljuden
utgingo. När man kommit till kolonnen, i hvil-
ken vår hjelte var inspärrad, funderades myc-
ket huru han: hade kunn:t komma än der. Den
delen af pelaren, som var närmast trappan, var
sirad med uthugget-trä; men någon dörr kun-
de ingenstädes upptäckas; Nunnorna kallades;
men de voro i: lika stort bryderi... Munkar från
den närgränsande byggningen. efterskickades;
men de kunde icke heller upplösa det svåra