tonska methoden, medföljer för de tio första
fablerna. Derefter komma tio andra med öf-
versättningen vid sidan. Denna öfvergång från
lättare till svårare är ganska ändamålsenlig. De
följande. skriföfningarne, gå i motsatt ordning,
nemligen från svenska till fransyska, och äro
till innehållet lämpade efter de grammatikaliska
Tabeller, som finnas i boken och utgjort före-
mål för öfverläsning, samt med åsatt nummer-
anvisning, åtföljd af behöfliga franska vokabler.
Slutligen finner man Utdrag ur franska förfat-
tare, till återöfversättning,, såsom: ur Blomster-
handlerskan af Mclan:e Valdor, Frenologen al
Eugene Barest, den idylliska beskrifningen på
byn Bouqueval ur Eugene Sues Parisermyste-
rier, Balen i Sceaux af Balzac, m. m.
Ehuru visserligen en eller annan anmärkning
skulle kunna göras emot redaktionssättet, hvar-
vid några inadvertenser insmugit sig, har dock
ref. på det hela allt skäl att rekommendera
denna lärobok, såsom en ganska tjenlig anvis-
ning till ett vida lättare undervisningssätt än
det vanliga, i en lärogren af så omfattande prak-
tisk nytta, som franska språkets inhemtande.
Såsom anmärkningar anföra vi här några stäl-
len, hvarvid, efter vår tanke, större utförlighet
eller noggrannhet kunnat ega rum. De gram-
matikaliska definitionerna äro i allmänhet ej
nog skarpa. Således definicraås t. ex. verbet
(sid. 146): le verbe est un mot qui exprime
Paffirma ion; mais on peut encore dire: que le
verbe est un mot qui exprime Yaction que fait
un sujet. Ingendera af dessa beskrifningar ut-
tömma dock verbe!s begrepp. Reglorna för
adjektivernas feminin-formation kunde hafva
förts under mera allmänna bestämningar; hvar-
igenom mera säkerhet och lätthet vunni!s för
nybörjaren. Att genomgå exemplen skulle här
föra oss för långt. För att likväl påpeka hvad
vi mena, må vi anföra: oaktadt den sid. 141
gifna allmänna regeln ,tout adjectif masculin
prend un e muet au feminin, anföres likväl
sedan under 9:0: supårieure, såsom fem. åt su-
perieur; hvilket tydligen följer af 1:0 och såle-
des ej behöft upptagas i 9:0.
Hvad som särskildt förtjenar beröm, är utan
tvifvel den omsorg som blifvit använd på de
irreguliera verberna; och hvad man härom lä-
ser Del. 4, sid. 81 rörande nyttan af deras in-
skärpand: medelst paradigmatisk alskrifning, må-
ste man obetingadt gilla.
Hvad man genast tycker sig finna är, alt om
allt skall fullständigt läras som finnes i denna
ganska digra och innehållsrika bok, så blir sex
veckors tid dertill alldeles otillräcklig. Men
för den enskilda undervisningen i synnerhet
skall utan tvifvel detta arbete blifva af en sär-
deles stor Jlättnad genom den serskilda och
noggranna anvisning det gifver åt de guvernan-
ter eller yngre lärare, hvilka icke hunnit sjelf-
ve bilda sig något bestämdt system för under-
visningsmetoden, och den rikhiltiga och väl an-!
ordnade samling af exempel, som boken inne-
båller. Vi anföra till närmare kännedom för
dem, som kunna vara intresserade deraf, och
innu ej haft tillfille se sjelfva arbetet, ett ut-
drag af hvad förf. yttrar i förordet: j
Som den vigtigaste hufvudsak, ingå språk, sär-
ieles det fransyska, uti unga personers, i synnerhet
lickors uppfostran. Första vilkoret, då en guver-
ant skall antagas, är, att hon skall kunna fransy-
ska; bästa rekommendation för en pensionsinrätt-
ning, att franska språket der läres väl. På detta
pråks lärande användas många år af den unga flic-
kans bästa lärotid; reglorna för detsamma: skola in
hemtas, ofta innan någon enda af dem som tillhöra
vårt eget språk blifvit kända, och likväl ligger I
dessa sednare den bästa förberedelsen för ett lätt
uppfattande af främmande språks grammatik; ty har
tanken en gång klart begripit hvad ett substantiv,
ett adjcktiv, ett verb är, så behöfver man blott
höra ordet för att förstå saken, och det blir endast
böjningarne, egenheterna i det främmande språket,
som behöfva läras. Att dock ofta motsatsen inträf-
far, att det är sjelfya de språkets delar, hvilka äro
desamma i alla språk, som mången gång, genom
elevers fullkomliga obekantskap med dem, äro svå-
rast att tydliggöra, hvarigenom de upptaga för sig
ensamt en stor del af den tid, som för andra delar
af det främmande språket kunde nyttigare använ-
das, är en sak, som kanske de flesta lärare skola
besanna; men då ej detta genast kan afhjelpas, då
kanske ännu länge inom vårt fädernesland ofta större
vigt kommer att fästas vid fransyska språkets grund-
liga kännedom, än vid vårt eget språks, så öfver-
lemnas härmed åt allmänheten en praktisk anvis-
ning, för att på vida kortare tid, än den som van-
ligtvis dertill användes, kunna lära fransyska språket.
Komme erfarenheten att bevisa sanningen häraf
ech blefve denna metod allmännare känd, då skulle
kanske till de uppväxandes bästa ej så mycken vigt
fästas vid fransyskans lärande i barndoms- och de
första ungdomsåren, hvarigenom mera tid lemnades:
öfrig för vigtigare läroämnen, och språkkunskapen,
i stället för att behandlas som vore den en sjelf-
ständig vetenskap, blefve måhända mera ansedd förl
hvad den egentligen är, nemligen ett ökadt medell!
för inhemtandet af de kunskapsskatter, andra språk !t