tonska methoden, medföljer för de tio första fablerna. Derefter komma tio andra med öfversättningen vid sidan. Denna öfvergång från lättare till svårare är ganska ändamålsenlig. De följande. skriföfningarne, gå i motsatt ordning, nemligen från svenska till fransyska, och äro till innehållet lämpade efter de grammatikaliska Tabeller, som finnas i boken och utgjort föremål för öfverläsning, samt med åsatt nummeranvisning, åtföljd af behöfliga franska vokabler. Slutligen finner man Utdrag ur franska författare, till återöfversättning,, såsom: ur Blomsterhandlerskan af Mclan:e Valdor, Frenologen al Eugene Barest, den idylliska beskrifningen på byn Bouqueval ur Eugene Sues Parisermysterier, Balen i Sceaux af Balzac, m. m. Ehuru visserligen en eller annan anmärkning skulle kunna göras emot redaktionssättet, hvarvid några inadvertenser insmugit sig, har dock ref. på det hela allt skäl att rekommendera denna lärobok, såsom en ganska tjenlig anvisning till ett vida lättare undervisningssätt än det vanliga, i en lärogren af så omfattande praktisk nytta, som franska språkets inhemtande. Såsom anmärkningar anföra vi här några ställen, hvarvid, efter vår tanke, större utförlighet eller noggrannhet kunnat ega rum. De grammatikaliska definitionerna äro i allmänhet ej nog skarpa. Således definicraås t. ex. verbet (sid. 146): le verbe est un mot qui exprime Paffirma ion; mais on peut encore dire: que le verbe est un mot qui exprime Yaction que fait un sujet. Ingendera af dessa beskrifningar uttömma dock verbe!s begrepp. Reglorna för adjektivernas feminin-formation kunde hafva förts under mera allmänna bestämningar; hvarigenom mera säkerhet och lätthet vunni!s för nybörjaren. Att genomgå exemplen skulle här föra oss för långt. För att likväl påpeka hvad vi mena, må vi anföra: oaktadt den sid. 141 gifna allmänna regeln ,tout adjectif masculin prend un e muet au feminin, anföres likväl sedan under 9:0: supårieure, såsom fem. åt superieur; hvilket tydligen följer af 1:0 och således ej behöft upptagas i 9:0. Hvad som särskildt förtjenar beröm, är utan tvifvel den omsorg som blifvit använd på de irreguliera verberna; och hvad man härom läser Del. 4, sid. 81 rörande nyttan af deras inskärpand: medelst paradigmatisk alskrifning, måste man obetingadt gilla. Hvad man genast tycker sig finna är, alt om allt skall fullständigt läras som finnes i denna ganska digra och innehållsrika bok, så blir sex veckors tid dertill alldeles otillräcklig. Men för den enskilda undervisningen i synnerhet skall utan tvifvel detta arbete blifva af en särdeles stor Jlättnad genom den serskilda och noggranna anvisning det gifver åt de guvernanter eller yngre lärare, hvilka icke hunnit sjelfve bilda sig något bestämdt system för undervisningsmetoden, och den rikhiltiga och väl an-! ordnade samling af exempel, som boken innebåller. Vi anföra till närmare kännedom för dem, som kunna vara intresserade deraf, och innu ej haft tillfille se sjelfva arbetet, ett utdrag af hvad förf. yttrar i förordet: j Som den vigtigaste hufvudsak, ingå språk, särieles det fransyska, uti unga personers, i synnerhet lickors uppfostran. Första vilkoret, då en guverant skall antagas, är, att hon skall kunna fransyska; bästa rekommendation för en pensionsinrättning, att franska språket der läres väl. På detta pråks lärande användas många år af den unga flickans bästa lärotid; reglorna för detsamma: skola in hemtas, ofta innan någon enda af dem som tillhöra vårt eget språk blifvit kända, och likväl ligger I dessa sednare den bästa förberedelsen för ett lätt uppfattande af främmande språks grammatik; ty har tanken en gång klart begripit hvad ett substantiv, ett adjcktiv, ett verb är, så behöfver man blott höra ordet för att förstå saken, och det blir endast böjningarne, egenheterna i det främmande språket, som behöfva läras. Att dock ofta motsatsen inträffar, att det är sjelfya de språkets delar, hvilka äro desamma i alla språk, som mången gång, genom elevers fullkomliga obekantskap med dem, äro svårast att tydliggöra, hvarigenom de upptaga för sig ensamt en stor del af den tid, som för andra delar af det främmande språket kunde nyttigare användas, är en sak, som kanske de flesta lärare skola besanna; men då ej detta genast kan afhjelpas, då kanske ännu länge inom vårt fädernesland ofta större vigt kommer att fästas vid fransyska språkets grundliga kännedom, än vid vårt eget språks, så öfverlemnas härmed åt allmänheten en praktisk anvisning, för att på vida kortare tid, än den som vanligtvis dertill användes, kunna lära fransyska språket. Komme erfarenheten att bevisa sanningen häraf ech blefve denna metod allmännare känd, då skulle kanske till de uppväxandes bästa ej så mycken vigt fästas vid fransyskans lärande i barndomsoch de första ungdomsåren, hvarigenom mera tid lemnades: öfrig för vigtigare läroämnen, och språkkunskapen, i stället för att behandlas som vore den en sjelfständig vetenskap, blefve måhända mera ansedd förl hvad den egentligen är, nemligen ett ökadt medell! för inhemtandet af de kunskapsskatter, andra språk !t