Kammaren fått sin plats utsedd. Här, — sade han — har man ofta fört upp komedi-; er; nu har man här en ganska rolig fars att vänta. Hvad, å andra sidan, folket tänker om patentet, förrådde sig omedelbart ef.er kungörelsen, genom många träffande anmärkningar, hvilka till och med trängde sig in i tidningarne. Sålunda fann man i Vossische Zeitung, som dagligen utdelas i 20,000 exemplar, flera häntydningar, på hvilka censuren svårligen kunde lägga beslag utan att just derigenom gifva dem en påtagligare syftning. I en liten berättelse på Berlins folkdialekt förekom t. ex. ett samtal med en viss Vilhelm, som af de öfriga samtalande apostroferades på följande sätt: N2, Vilhelm, om du icke vill någonting annat än ha pengar: hvarföre pratar du då så grannt? Säg så gerna rent ut: Jag vill ha pengar! Hit med kontanternal — Detta, så tror mängden i Berlin, är enda meningen med hela patentet; det är en finansåtgärd och ingenting vidare, och kan få en politisk betydelse blott i det fallet att riksdagen är modig nog att lörkasta det. I sista punkten har mängden i Berlin ofelbart rätt, om den än hyser en alltför inskränkt föreställning i hänseende till patentets åsyftning ensamt på penningeförvärf, med förbiseende af det förut omnämnda syftet, att på samma gång förlama och tysti provincialständerna. Sålunda få vi framför allt afvakta detta mötes utgång, och gifva akt på huru dess följder arta sig. Det officiella bl:det Allgemeine Preussische Zeitung anstränger sig under tiden, för att genom sina artiklar förespegla patentet såsom en för hela verlden betydelsefull uppenbarelse, och den kastar i synnerhet hånfulla sidoblickar på den nuvarande franska konstitutionen samt på Journal des Debats, derföre att den sednare har 1 preussiska patentet blott velat finna en hop förvaltningsåtgärder, till finansernas ordnande. Bättre behaga då, i de högre kretsarne, hvad som säges om patentet i engelska blad, hvilka öfverraska med beundran öfver konungens v:sdom, i stäliet för att de förut, i synnerhet Times, innehöllo bittra uppsatser öfver tillståndet i Preussen, jemte personligheter. Den eftertänksamme kan knappast i denna tonens ändring upptäcka annat än ett trolöst och egennyttigt smicker för ögonblicket. Berlins kabinett har nämliger, omedelbart efter patentets utfärdande, aflåtit den öppna förklaringen till ho:vet i Tuilerierna, att det i den spanska giftermålsfrågan helt och hållet biträder Englands åsigt och betraktar Orleanska husets ättlingar såsom obefogade att bestiga Spaniens tron. Häri tycks anledningen finnas till rökelsen i de engelska bladen för patentet; en dylik kramhandel med bill är fullkomligt i engelska pressens smak; samma press skulle utan alla betänkligheter smickra kejsaren af Ryssland eller China på samma sätt, om den hoppades att dermed vara angenäm för en Englands medhållare mot Frankrike. Deraf kan alltså ingen låta föra sig bakom ljuset. Hvad man i Tyskland och i sjelfva Preussen tänker om Preussens riksständer, det är åter hufvudsaken. Och häröfver nödgas sjelfva Allgemeine Preussische Zeitung bekänna, likasom litet flat, att allt har aflupit ganska tyst. Ty inom hela riket har man blott på två ställen — i Elbing och Halle — gjort ett försök till tacksägelseadress; mn af några högtidligheter märktes ingenstädes minsta spår. Man tiger öfverallt; och denna tystnad under en censurerad tryckpress är alltför vältalig och uttrycker allmänna meningen långt tydligare, än alla tal och artiklar skulle förmå. Hvad som hvar och en känner inom sig, är att vi nu mera oundvikligt stå vid dagningen af den vigtiga tidpunkt, då nationens representanter komma att ådagalägga inför hela Europa, huruvida hon är i besittning af politisk mognad, bildning och fullmyndighet, eller icke; och i förra fallet i hvad mån hon besitter nyssnämda anlag för medborgerlig frihet. Vi böra i denna punkt icke göra oss några illusioner, och jag tillstår upprigtigt, att det ännu är ganska ovisst, om icke oppositionen dukar under alld-les; särdeles som alla möjliga medel ofelbart komma härstädes att anlitas för att proppa riksförsamlingen väl full med förhoppningar och förlitande i ändamål att hindra den ifrån hvarjo afgörande steg. — Sådant allt oaktadt påstås man bär vara ganska ängslig, och frukta att genom sämmanförandet på ett ställe af de förut spridda majoriteterna i Rhenprovinsen, Preussen, Schlesien och Westfalen möjligen hafva föranledt framställningar, som angripa patentet derhän alt det måste omskapas. Innan jag slutar, bör jag äfven nämna, at!