räcklig att komma en fullkomligt frisk menniska att qväfvas af hosta.n i Ja, jan, log Simmons, då jag först kom hit, fann jag det äfvenså och min hustru fick aldrig låta detta mischmasch synas på bordet; men nu har jag vant mig dervid, och jag kam fördraga den röda pepparn som socker. Här går det vil an, inföll en ung man, com såg blek och förstörd ut och föregående aftonen kommit drucken ombord; men något längre upp, i Waterloo, der jag ett år uppehålli! mig, hacka de tillsamman allt möjligt kött, som de kunna skrapa ihop; jag bar sjelf sett huru man dertill använder ugglor, hökar, skator och kråkor. En alltför aptitlig komposition,, invände mr Gray. Nå ja, ugglor och kråkor,, sade Simmons, leende, har jag ätit så många, att jag med dem i magen visst ej kunde simma utan ginge till botten som en sten, om i dag med båten mötte o3s något menskligt — och förundra mig skulle det alldeles icke, ty vi löpa ju såsom ville vi ränna i kapp med vinden, och der borta går redan det tredje ångfartyget, som vi upphunnit. Tror ni, min herre, att någon fara är med vårt fartyg? frågade med ängslig ton och på bruten engelska, men mycket höfligt, den ålderstigne herrn, som nyss före middagen kommit ombord med de begge damerna. Har ingenting att betyda, 1og Simmons. Om pannorna krevera, märka vi det alldeles icke; ty vi sitta midt öfver dem och komma så hastigt ur denna verlden, alt vi säkert i den andra icke kunna omtala förloppet. Faran är alltså så stor, som man i Frankrike sagt mig, frågade den gamle herrn, bleknande. pIcke så särdeles,, afbröt mr Gray, vänligt. Visserligen händer stundom, genom kaptenernas och machinisternas lättsinne och oförsigtigbet, mången olycka, men jag fruktar ej detwva