Idiamanter, klädd i en drägt, som bars under första åren af Ludvig XVI:s regering, och utmärkt af denna milda vyekhet i. gestalt och röst, som var denne monark egen; två vackra Vierländskor i sina mnationaldrägter; en Page från Frans I:s hof; några Greker i deras smakfulla och dyrbara nationaldrägter — hvilkz (drägterna nemligen) verkligen voro från Grekland; en NeapolitanskiPescatore — äro de jag uu i hast kan påminna mig. Turkar, Tartarer. Beduiner, Hedningar, Vildar, Chineser och Dominos af alla regnbågens färger, fullbordade koloriten i denna skiftrika tafla. REVY AF TIDNINGARNA. Dagligt Allehanda har i går börjat en strid, som, om vi ej bedrage oss, kan blifva vidtutseende, medelst en häftig. attack emot hr kapten Cronstrand. Anledningen härtill är följande. Allehanda införde den 50 Januari en berättelse om ett regeringsbeslut, (äfven tryckt i ÅA. B.) rörande inhiberad utbetalning tills vidare af en del af det anslag Ständerna beviljat hr Cronstrand för ordnande och utgifvande af hans fornegyptiska samlingar och ritningar. Detta föranlät hr Cronstrand att till Allehanda insända en utförlig, med bilagor beledsagad förklaring i aseende på fullgörandet af den honom ålagda skyldigheten att redogöra för arbetets fortgång. Hela denna förklaring upptog endast sakförhållanden, med undantag af fyra rader på slutet, der hr Cironstrand hade gjort ett par uddhvassa drag med sin i sådant hänseende bekanta penna, och yttrat, att underrättelsen i Allehanda till tonen något liknade ett skarprättaredokument, samt önskade Allehanda goda senor i-armen till sådana förrättningar. Detta tvifvel om senorna gick Allehanda för nära; det finner sig derigenom hafva blifvit öfverfallet af hr C. med en sällspord ilska,. Allehända har derföre i går försökt, att riktigt taga hr Cronstrand till upptuktelse, anställt ett slags mönstring med hans person cch föregående bana, och söker dervid reducera honom till de minsta möjliga proportioner. Framför allt sö ker Allehanda förklara hr Cronstrand inkompetent att med en hög ton bedöma andras bygnadsföretag, och påstår, att hr Cronstrand sjell ej skall byggt något annat än en del af arbetena vid Kungsholms fästning och ett ridhus på Drottningholm, hvilka båda arbetens värde nedsättas såsom mer: eller mindre bristfälliga och förfelade, hvarjemte kostnaden för det sednare säges hafva betydligt öfverstigit förslaget. Sjelfva de fornegyptiska samlingarna och hr C:s forskningar dermed göras nu på en gång till saker af föga värde. Hr C:s graphiska teckningar ha blifvit tagna på ctt besynnerligt sätt; arbetet torde komma att falla sig något blekt bredvid ,andra:konstnärers och vetenskapsmäns af helt annan metall, 0. s. V. Artikeln upptåger tre spalter i Allehanda. Det tillkommer ej oss attinblanda något annat omdöme i denna strid, än att D. A. synes hafva låtit sitt uppeldade lynne förleda sig alt yttra elt och annat, som står i temligen skärande motsats till de enthusiastiska loford, sam-: ma tidning för några ir sedan tilldelade den man, som det nu söker nedergöra. Men vi spå, att br Crönstrand icke blir, såsom man säger, en så lätt fisk att fjellå; utan reder sig. Hvad det omtalta ridhuset beträff.r, så känne vi ej den ekonomiska sidan af detta byggnadsarbete, men hvad husets beskaffenhet beträffar, så är det otvifvelaktigt en af de märkvärdigaste byggnader, som finnas här i landet; den är nemligen 70 alnar lång och 40 alnar bred, utan mellanväggar eller pelare och under ett tak, rundhvälfdt åt alla fyra sidorna, hvilket i och för sig utgör ett serdeles vackert bye — Husbönder och tjenstfolk. Uti sista numret af St. Kopparbergs tidning träffas följande insända artikel, hvarvid vi ej kunne undgå att göra ett par anmärkningar: Ibland tadelvärda dårskaper, som man tid efter annan förmärker vara bedrifna af annars klokt folk, torde den icke få räknas bland de minsta, att månoen, som tror sig ega råd, slösar med löner och presenter åt tjenstfolk, hvilka äro dem till nöjes. Härutinnan står visserligen hvar och en fritt att handla efter behag, dock vore det icke ur vägen, om dessa spendersamma herrskaper något betänkte följderna. af sin frikostighet. Dessa följder äro: uppdrifna pretentioner på löneförhöjning i allmänhet, hvartill mängden af dem, som behöfva tjenstefolk; saknar utvägar, samt hos den tjenande klassen yx och grannlåt, som leder till deras eget förderf, när de en dag skola sätta foten under eget bord. Hit hör oseden att gifva pigorna kaffe, hvaraf föler att de, en dag blifna egna husmödrar, svårligen vilja umbära denna vyederqvickelse, som med sin iggande egenskap tjenar för både mat och dryck, tan att likväl gifva krafter till tyngre arbeten. Ivadan kommer annars, att hustrur af den: arbeTESTET TTT RETT PAT IBA ENS AS NES rar Sr nn sökte. midt i dödens inbrytande skuggor, halft