Idiamanter, klädd i en drägt, som bars under
första åren af Ludvig XVI:s regering, och ut-
märkt af denna milda vyekhet i. gestalt och
röst, som var denne monark egen; två vackra
Vierländskor i sina mnationaldrägter; en Page
från Frans I:s hof; några Greker i deras smak-
fulla och dyrbara nationaldrägter — hvilkz
(drägterna nemligen) verkligen voro från Grek-
land; en NeapolitanskiPescatore — äro de jag uu
i hast kan påminna mig. Turkar, Tartarer.
Beduiner, Hedningar, Vildar, Chineser och Do-
minos af alla regnbågens färger, fullbordade
koloriten i denna skiftrika tafla.
REVY AF TIDNINGARNA.
Dagligt Allehanda har i går börjat en
strid, som, om vi ej bedrage oss, kan blifva
vidtutseende, medelst en häftig. attack emot hr
kapten Cronstrand. Anledningen härtill är föl-
jande. Allehanda införde den 50 Januari en
berättelse om ett regeringsbeslut, (äfven tryckt
i ÅA. B.) rörande inhiberad utbetalning tills vi-
dare af en del af det anslag Ständerna beviljat
hr Cronstrand för ordnande och utgifvande af
hans fornegyptiska samlingar och ritningar.
Detta föranlät hr Cronstrand att till Allehanda
insända en utförlig, med bilagor beledsagad för-
klaring i aseende på fullgörandet af den honom
ålagda skyldigheten att redogöra för arbetets
fortgång. Hela denna förklaring upptog endast
sakförhållanden, med undantag af fyra rader på
slutet, der hr Cironstrand hade gjort ett par
uddhvassa drag med sin i sådant hänseende be-
kanta penna, och yttrat, att underrättelsen i
Allehanda till tonen något liknade ett skarp-
rättaredokument, samt önskade Allehanda goda
senor i-armen till sådana förrättningar. Detta
tvifvel om senorna gick Allehanda för nära;
det finner sig derigenom hafva blifvit öfverfal-
let af hr C. med en sällspord ilska,. Alle-
hända har derföre i går försökt, att riktigt taga
hr Cronstrand till upptuktelse, anställt ett slags
mönstring med hans person cch föregående
bana, och söker dervid reducera honom till de
minsta möjliga proportioner. Framför allt sö
ker Allehanda förklara hr Cronstrand inkom-
petent att med en hög ton bedöma andras byg-
nadsföretag, och påstår, att hr Cronstrand
sjell ej skall byggt något annat än en del
af arbetena vid Kungsholms fästning och ett
ridhus på Drottningholm, hvilka båda arbetens
värde nedsättas såsom mer: eller mindre brist-
fälliga och förfelade, hvarjemte kostnaden för
det sednare säges hafva betydligt öfverstigit
förslaget. Sjelfva de fornegyptiska samlingarna
och hr C:s forskningar dermed göras nu på en
gång till saker af föga värde. Hr C:s graphi-
ska teckningar ha blifvit tagna på ctt besyn-
nerligt sätt; arbetet torde komma att falla sig
något blekt bredvid ,andra:konstnärers och
vetenskapsmäns af helt annan metall, 0. s. V.
Artikeln upptåger tre spalter i Allehanda.
Det tillkommer ej oss attinblanda något an-
nat omdöme i denna strid, än att D. A. synes
hafva låtit sitt uppeldade lynne förleda sig alt
yttra elt och annat, som står i temligen skä-
rande motsats till de enthusiastiska loford, sam-:
ma tidning för några ir sedan tilldelade den
man, som det nu söker nedergöra. Men vi
spå, att br Crönstrand icke blir, såsom man sä-
ger, en så lätt fisk att fjellå; utan reder sig.
Hvad det omtalta ridhuset beträff.r, så känne
vi ej den ekonomiska sidan af detta byggnads-
arbete, men hvad husets beskaffenhet beträffar,
så är det otvifvelaktigt en af de märkvärdiga-
ste byggnader, som finnas här i landet; den är
nemligen 70 alnar lång och 40 alnar bred, utan
mellanväggar eller pelare och under ett tak,
rundhvälfdt åt alla fyra sidorna, hvilket i och
för sig utgör ett serdeles vackert bye
— Husbönder och tjenstfolk. Uti sista num-
ret af St. Kopparbergs tidning träffas följande
insända artikel, hvarvid vi ej kunne undgå att
göra ett par anmärkningar:
Ibland tadelvärda dårskaper, som man tid efter
annan förmärker vara bedrifna af annars klokt folk,
torde den icke få räknas bland de minsta, att mån-
oen, som tror sig ega råd, slösar med löner och
presenter åt tjenstfolk, hvilka äro dem till nöjes.
Härutinnan står visserligen hvar och en fritt att
handla efter behag, dock vore det icke ur vägen,
om dessa spendersamma herrskaper något betänkte
följderna. af sin frikostighet. Dessa följder äro:
uppdrifna pretentioner på löneförhöjning i allmän-
het, hvartill mängden af dem, som behöfva tjenste-
folk; saknar utvägar, samt hos den tjenande klassen
yx och grannlåt, som leder till deras eget förderf,
när de en dag skola sätta foten under eget bord.
Hit hör oseden att gifva pigorna kaffe, hvaraf föl-
er att de, en dag blifna egna husmödrar, svårligen
vilja umbära denna vyederqvickelse, som med sin
iggande egenskap tjenar för både mat och dryck,
tan att likväl gifva krafter till tyngre arbeten.
Ivadan kommer annars, att hustrur af den: arbe-
TESTET TTT RETT PAT IBA ENS AS NES rar
Sr nn
sökte. midt i dödens inbrytande skuggor, halft