komst till Canada, och meningen vore nu att
öka detta belopp derhän, att hvar utvandrare
skulle vid landstigningen finna utvägar till ar-
bete för sig och sin familj. Såsom prof på att
äfven detta slags understöd redan hade ökat
utflyttningarne, kunde nämnas att 32,000 ut-
vandrare hade anländt till Quebec och 92900
till S:t John förlidet år, och deribland två tre-
djedelar Irländare, ett antal, som med 29 proc.
öfversköt det nästföregående årets utflyttnings-
belopp,
Ett annat föremål för förbättringar Vore
fiskerierna. Under de sistförflutna fem måna-
derna hade styrelsen låtit i Mayo och andra
nordliga kusttrakter af Irland anlägga salterier,
hvarest fattiga fiskare kunde få sin fisk förva-
Irad och försänd till de bästa saluplatserna.
Förslag vore å bane att äfven bispringa denna
näringsgren med små lån mot 31 proc. renta,
till inköp af redskap, båtar och tackling, mot
pantförskrifning af det inköpta.
Slutligen vore fråga om att berättiga jord-
ägare till jordafsöndringar för att dermed be-
fria sig från inteckningar och andra skuldbör-
dor, hvilka så djupt betunga Irlands fastighe-
ter och hindrade jordens innehafvare att för-
bättra sin egendom och bistå sina mer eller
mindre nödställda grannar. Vid allt hvad som
Iskedde i afseende på jordbrukets förkofran, på-
Jräknades ägarnes medverkan; styrelsen kunde
icke vilja göra sig sjelf till odlare, utan blott
bistå jordägarnes egna bemödanden. —
Denna markis Landsdownes framställning gil-
lades i det hela äfven af oppositionen. Irlands
nöd är så trängande, att den för ögonblicket
tystar allt partiskrik; och flera ganska nyttiga
upplysningar lemnades beredvilligt af alla frak-
tioner, för att göra de förväntade lagförslagen
så ändamålsenliga och verksamma som möjligt.
I underhuset begynte lord Russel sin fram-
ställning med en kort antydan af de ämnen
han ärnade behandla, nemligen först tillståndet
i den del af landet, der olyckan vore för han-
den; vidare hvad som inträffat under parlamen-
tets ferier — hvad som blifvit gjordt till utfö-
randet af de under sista sessionen fattade be-
slut, samt i hvad mån dessa åtgärder lyckats;
och siutligen hvilka åtgärder som ytterligare
ansågos nödiga; hvaribland äfven sådana, som
åsyftade grundläggandet af varaktig förkofran för
Irland. — Man ser häraf att lord Russels tal,
både till innehållet och ordningen, öfverens-
stämde med markis Landsdownes i öfverhuset.
För att ej upprepa hvad som redan förekommit
1 detta, må utdragen af lord Russels tal der-
före inskränkas till skiljaktigheterna, hvaribland
flera voro af mycken vigt. Sålunda föredrog
han, vid beskrifningen om tillståndet, åtskilliga
.upplysningar, som samlats af den stora nöd-
hj.-lpskommitteen och hvaraf det väsendtliga
följer.
Största delen af den Irlands befolkning,
hvarom här egentligen är fråga, har alltid sväf-
vat emellan tiggeri- och tillfällig arbetsförtjenst
I bela orter träffar man knappast någon, som
tillhör den i England välbehållna klassen af
farmer. De mindre jordegare, som vistas på
sina gods, äro få; välmående köpmän träffas ej,
som i England, öfver allt inom två eller tre
(engelska) mils omkrets; ty blott få städer ega
rörelse nog, för att dana en sådan klass. De
särskilda trosbekännelsernas presterskap och de
stora godsegarne, när de vistas i landet, befinna
sig oftast i sådan söndring sinsemellan, eller
med den arbetande klassen, till följd af poli-
tiska partiskiljaktigheter, att äfven kommitteen
har måst använda stor varsamhet, i afseende
på sättet och vidden af det biträde, som den
önskat få påräkna hos dem. Enahanda svårig-
heter hafva mött i afseende på ordningsmän-
nen (constables), till följd af den spänning,
hvari de råkat med folket. Sockenmyndighe-
ter kunna knappast sägas vara till.
I Storbritannien (England och Skottland) ut-
gör jordbrukareklassen något mer än en fjer-
dedel af folkmängden, hvaremot den i Irland
utgör två tredjedelar. Storbritanniens jord-
bruksarbetare vid- folkräkningen 4831, utgjor-
des af 4,055,982 persorer, och i Irland af
4,134,715, under det att Englands odlade ord
går till omkring 34,2350,000 acres, men Irlands