gen af deras egna jordlotter. De allmänna ar-
betstillfällena hade redan yttrat den förderfliga
verkan, att de bästa arbetarne strömmat dit,
och att Irlands bästa jord var just nu lemnad
utan odling. De: allmänna arbetena borde ej
på sådant sätt monopolisera landets bästa ar-
betskrafter. Ett annat sält måste alltså använ-
das, hvilket med mera säkerhet kunde be-
främja Irlands förkofran. Ingen är bättre i
tillfälle att bedöma lämpligheten af ett arbete,
än den som sjelf skall begagna det derigenom
frambragta. Den enskilde odlaren utser alltid
sjelf bäst både hvad som bör företagas och de
säkraste medlen att få det verkstäldt; han är
äfven den tjenligaste uppsyningsmannen vid ut-
förandet. I mån derföre, som man kunde lyc-
kas att genom Irlands. jordegare skaffa betyd-
lig, arbetsförtjenst: i samma mån skulle man
gagna landet i det hela. För detta ändamål
föreslås nu att lemna odlingslån på 22 år,
mot 53!, procents renta, och under nödig sä-
kerhet för deras användande till godsens var-
aktiga förbättring. Återbetalningen skulle under
lånetiden ske i bestämda - poster, efter hand;
men om låntagaren ville betala 6, procent,
skulle amorteringen inbegripas derunder, och
någon särskild betalning af kapitalet icke for-
dras. Tillika skulle jordegarne berältigas
alt åt kronan afyttra en del af sin fastig-
het, såsom betalning för odlingslånen. Och då
åtskilliga odlingsföretag, hvaribland vattensänk-
ningar, af hvilka flera jordegare vänta gemen-
sam nytta, kunna bättre utföras under The
Board of Works, ledning, så föreslås att i denna
afsigt bevilja odlingslån mot 4 procet renta.
Den allmänna följden af dessa åtgärder skulle
blifva, att hvar irländsk jordegare, icke blott
den rike, utan äfven den jemförelsevis faltige,
komme i tillfälle att lemna vidsträckt arbets-
förtjenst:
Under mellantiden, då tillfällena till arbets-
förtjenst upphöra, och innan några nya erbjuda
sig hos med odlingslån understödda jordägare
— ensamme eller i förening med The Board
of Works — måste naturligtvis en mängd ar-
betare komma att för sitt lifsuppehälle bero af
allmänna barmhertigheten, men hvilken under
närvarande omständigheter omöjligen kan för-
slå. Ett förslag kommer derföre att fram-
ställas om utdelning, för en bestämd tid, af
sfödoämnen, till alldeles utblottade, som icke på
sannat sätt kunde berga lifvet.
Jemte detta bistånd, hvars speciella och 1o-
kala vilkor talarem antydde, skulle lån af ett
annat slag än de förut omnämnda tillhandahål;
las, nemligen för grundläggningen af nästa skörd;
lånen skulle beviljas mot 3!, proc., att betala
vid årets slut, när skörden vore inhöstad, och
säkerhetsmått vidtagas att i skörden äga pant
för lånens återgäldande?
Från dessa tillfällga och blott för det när-
varande föreslagna nödhjelpsanstalter, öfvergick
talaren till dem som afsågo Irlands framtida för-
kofran. En åtgärd, som redan varit föremål
för talrika undersöknings-kommitteer och tal i
begge parlamentshusen, utan att hittills hafva
ledt till något praktiskt resultat, är reklama-
tionen för kronans räkning af öde jord. Det
har ofta försäkrats att sådan finnes till ansenlig
vidd uti Irland, och att en stor del deraf är od-
lingsbar. Fastän detta, efter talarens föreställnin-
gar derom, borde i viss mån kunna anses öfver-
rifvet, vore alsigten likväl att föresla en lag,
hvarigenom kronan komme i tillfälle att kunna
inlösa sådan öde jord, som vore underkastad
reklamation. Bästa sättet för dess användning
synes sedan blifva att fördela den i större far-
mer, och öfverlåta dem åt enskilda på sådana
vilkor och i sådana underafdelningar, att arbets-
förtjenst derstädes öppnades för de samhälls-
klasser, som styrelsen och samhället borde upp-
muntra till verksamhet på detta sätt.
En annan fråga, ofta afhandlad men behäftad
med stora svårigheter, är understöd åt utvan-
drare till kolonierna. Att biträda med flytt-
ningsbjelp hemma i landet, skulle vara omöj-
ligt; lystnaden att utvandra behöfver dessutom
icke stegras genom sådana medel. BDBeremot.
har styrelsen funnit stora och välgörande verk-
ningar uppkomma genom utdelningen af ett
ringa understöd åt utvandrare vid deras an-