fråga en förutseende beräkning af sina interessen Och det är Frankrike, som erinrar makterna om troget uppfyllande af dessa fördrag, af hvilka de skördat hufvudfördelarne. Det är Frankrike, som föreivädesvis yrkar på handhafvandet af sta ternes -förvärfvade rättigheter och på aktninger för deras oafhängighet. Jag uppdrager eder, att ela furst Metternich denna depeche, och ait af densamma lemna honom en afskrift. Jag har den äran 8c. Guizot. Depeche från furst Metternich till österrikiske ambassadören i Paris, grefve Appony, dat. Wien d. 4 Januari 18417. Hr grefve Flahault har bragt till min kunskap en depeche, som hr Guizot aflåtit till honom den 3 December förlidet år, med befallning att af densamma tillställa mig afskrift. Vi hafve sedermera erfarit, att skrifvelser af lika innehåll afgått hr utrikesministern till fransyska beskicknini Berlin och S:t Petersburg. Sedan jag lagt depeche under kejsarens, vår allernådigste herres ögon, och inhemtat dess befallning i afseende på det svar, som borde gifvas på detta meddelande, har jag af H. Kejserl. Maj;t blifvit bemyndigad, att kommunicera eder följande förklaringar, hvilka tjena till grundval och oföränderligt rättesnöre för kejsarens politik. De innehålla dess tankar, och öfverensstämma helt och hållet med Deras Preussiska och Ryska Majestäters. H. K. Maj:t fäster vid traktaterne det värde, som helgden af ett gifvet ord förtjenar. H. Maj:t respekterar sjelf och tror sig berättigad förvänta, att de kontrahenter, som undertecknat en öfverenskommelse, äfven å deras sida respektera hvad denna öfverenskommelse inne! r. Vi medgifva icke, att ett fördrag blott kan zgifva rättigheter och icke ålägga pligter. Å andra sidan medgifva vi lika litet, att de rättigheter eller de bördor, som ett fördrag medför för de kontra herande delarne, kunna öfverskrida de gränser, som äro utstakade genom den åtagna förpligtelsen. Vi respektera hvarje lagligt beståndande oafhängighet, och tillerkänna oss äfven derföre rättigheten att fordra, att vår oafhängighet, liksom alla staters, äfvenledes respekteras. Den åtgärd, som 11. M. Kejsaren, i öfverensstämmelse med DD. MM. Kejsaren af Ryssland och Konungen i Preussen, vidtagit i afseende på Krakau, har blifvit vidtagen i känslan af de rättigheter, som tillkomma H. Maj:t och af de pligter, som åligga högstdensamme. Rättigheter — emedan kejsaren, då han lät inrycka traktaten af den 3 Maj 4843 i kongressens alimänna slutakt, icke hade för afsigt, att till alla dundertecknarne af denna akt afträda en rättighet, som uteslutande tillkommer de kontrahenter, hvilka slöto fördraget af den 3 Maj. Pligter — emedan de, som H. Maj:t har att uppfylla emot de folk, som Försynen anförtrott åt dess vård, icke skulle. hafva tillåtit honom, att återställa en puli sk kropp, hvilken, sedan den under en lång följd af år handlat i strid mot de vilkor, på hyilkas uppfyllande dess oafhängighet var grundad, till slut uppoffrat den densamma förlänade politiska tillvarels2 för insurrektionsplaner, hvilka voro fiendtliga emot hvarje allmän och social ordning. Under kejsaren lifligt beklagar, att i afseende på rättspnnkien i denna fråga en olikhet i åsigter äget rum emellan fransyska kabinettet och de trenne hofven, smickrar han sig icke desto mindre, at deras afsigter sammanträffa i det för alla hof gemensarama beslutet: — att iakttaga traktaterna : den sanna betydelsen af deras bokstaf och anda och ait samvetsgrant hålla på deras uppfyllande. — Eders Exceilens behagade bringa denna depeche till br Guizots kännedom och tillställa honom en afskrift af densamma. Mottag c. a Metternich. Då öfverlägg ningen i pärskammaren började rörande den punkt af adressförslaget, som handlade om Krakauska affären, var grefve Monta: lembert den förste, som tog ordet, och yttradc sig på följande sält: Mina herrar! Då kammaren nu går att fäst sin uppmärksamhet på Krakauska affären, före ställer den sig kanhända, att jag ånyo ämnai uppträda med en anklagelsepunkt emot de mak ter, som styckat Polen, och deri finna ett ämnt till opposition emot ministrarne. Jag skall ickt göra hvarken det ena eiler det andra. Jag skall icke uppställa någon anklagelseak emot de ifrågavarande makterna, emedan ställ ningen är helt och hållet förändrad. Förlidet år ålåg det mig, att draga fram ljuset händelserna i Krakau, att visa det in surrektionen var framkallad med afsigt, att de var understucket spel; i afseende på Galizier hade jag att upplysa om beskaffenheten af d mord, som blifvit begångna, att hämn s minne af de offer, man nedsvärtat, sedan man låti döda dem.