FÖRENTA STATERNA. Underrättelserne härifrån gå till d. 3 Januari. Representanternas hus hade, med 143 röster emot 48, afslagit en ifrågasatt förhöjningi tullafgifterne för tbe och kaffe. General. Taylor skulle d. 42 Dec. med en division och en del afen brigad uppbryta emot Tampico. I Mexiko hade nya oroligheter utbrustit. Tabasco hade förklarat sig oafhängig, Yucatan var i full resning, och Campeche hade förklarat sig emot återföreningen med central-regeringen. CENTRALAMERIKA. Enligt berät else. från Honduras af den 2 December hade ett uppror utbrustit i San Salvador, hvilket :hotade hela Centralamerika; det tycktes vara tillstäldt af presterskapet, i synnerhet biskop Viteri i San Salvador. Verkställaren var den i orten beryktade Malespin, som någon tid vistats fördold i Honduras och nu oförmodadt uppträdde i San Salvador, för att störta regeringen och ställa sig sjelf i spetsen för statsärenderna. Han mötte Kikväl från regeringens sida lifligt motstånd och det kom till en triffning, i hvilken han, efter en ursinnig strid, blef slagen. — Frin Berlin berättas med dagens post, att dervarande Svenske och Norske ministern friherre dOhsson :å Konung Oscars vägnar till H. K. H. Prinsen af Preussen öfverlemnat dekoratonerna af serafimer-orden. — Danska posten medför den underrättelsen, att Bält, i föl d af sydliga vindar, varit besväradt af drif-is, så att isbitarna ännu voro i fart mellan Knuts hufvud och Halskogs-refvet; men alt den siste Januari var det åter så fritt, att farten icke mer hindrades, och att ångfartyget skulle afgå, om vinden (0. N. 0.) då forifor. — Begrafningen efter Carl Michael Bellmans enka försiggick i går eftermiddag uti Clara kyrka med mycken högtidlighet. Samlingen skedde uti De la Croixs lokal vid Brunkebergs torg, derifrån processionen, bestaende af omkring 200 personer, ledamöter af sällskapet P. B. kl. Y, 3 afgick till kyrkan. Af sällskapets talrika sångkör utfördes en hymn eller sorgmessa, och jordfästningen förrättades af hr d:r Wallin. För tillfället författade verser, af hr Mellin utdelades före processionens afgång. Atskilliga af sällskapets ledamöter beledsagade e:ter begrafningsaktens slut, liket till grafven på nya kyrkogården. I — Den förut omnämnda tillernade högtidligheten i Gefle i anledning af de nya näringsförfattningarne, egde rum förliden fredag den 29 Januari. Den var så talrikt besökt som utrymmet medgaf, och skulle ännu hafva varit det i vida högre grad, om utrymmet. tillåtit deltagande deri åt alla, som det önskat. I den talrika samlingen, hvari man fann ej endast Handelsfrihets-föreningens ledamöter, utan äfven ett stort antal personer derutom, äfven af Handtverkssocieteten, rådde en trefnad och belåtenhet, som nogsamt vittnade om glädjen öfver handelns och näringarnes frigifvande. Glädjen och tillfredsställelsen, så uttryckta af ett industri-idkande samhälles olika klasser öfver de pya:näringsförfattningarna, skulle vi tro äga vida mer att betyda, än de mer eller mindre ogillande omdömen, sommöjligen här oeh der förspörjas.-— SKålar föreslogos: af hr landshöfding Lagerheim med vackra tal för H. M. Konungen; af Frihandelsföreningens ordförande, hr konsul Grape, till betygande af underdånig tacksamhet för Kongl. Maj:ts nyssberörde nådiga lagstiftningsåtgärder. : Samme talare föreslog sedermera en skål för hr statsrådet Fåhreus, hvilken kontrasignerat författningarne, som föranledt dagens högtidlighet, och statsrådets öfriga ledamöter, med uttryckande af förhoppningen, att äfven de lika verksamt skola understödja H. M. Konungens landsfaderliga bemödanden i de ärender, som på dem ankomma. Af hr borgmästaren Wahrenberg föreslogs derefter en skål för fäderneslandet. En af ledamöterna i Handelsfrihetsföreningens direktion, hr grosshandlaren P, Muren, egnade derefter en skål åt de medborgare i England, hvilka för 8 å 9 år sedan uppträdde och med en förvånande kraft och framgång, utan samhällsstörande oordningar, endast genom proklamerande af de oemotståndligt sanna statsekonomiska läror, hvilka efter outtröttliga bemödanden och 7 års strider ändtligen gjorde sig gällande i den engelska lagstiftningen, och hvarigenom handelsfriheten vunnit den seger, som nu i den handlande verlden be