furstendömena händels r, som sägas blifva ,högst vigtiga för den europeiska politiken. I Bucharest sades att ryske generalkonsuln Daschkow skulle vara återkallad till Petersburg, der man var eller ville synas missnöjd med hans sednaste åtgärder. — Serbiska styrelsn påstods vara i besitlning af dokumenter, enligt hvilka en rysk agent i Adrianopel Waszenko, skulle arbetat på tillställandet af ett uppror i Bulgariet. Från Jassy berättas den 44 Januari om ohyggliga örföljelser mot judarne i Gallacz, under de grekiska helgdagarne, och hvartill närmaste anledningen skall ha gifvits genom de då i Meoldau vanliga maskeradtågen, som föreställa scener ur bibliska historien. Judarne blefvo icke blott hånade och misshandlade utom hus, utan på 2:a helgedagen anfölls synagogan af en pöbelhop om 2000 man; huset nedbröts, och de sönderrifna bladen af skolböcker och sjelfva Thoran (hebreiska bibelmånuskriptet) buros i triumf omkring på krogarne. Tredje helgedagen var oväsendet häftigast; ingen ude kunde utan lifsfara visa sig; den ursinniga hopen trängde in i flera judehus; hos en preussisk undersåte sönderslog man fönster och dörrar, plundrade honom på hans egendom, ryckte hans lilla barn ur hans hustrus armar, och krossade det mot stengatan. Slutligen lyckades det, huvudsakligen genom engelska och ryska konsulernas bemedling, att återställa lugnet och allmänna säkerheten, som sedan ej blifvit störda, och ransakning ö:ver de rysliga uppträdena, af hvilka man fruktar bedröfliga följder ör handelskrediten, hade redan begynt. Preussicke generalkonsuln i Jassy, baron vonRichthofen, hade i anledning af underrättelserna från Galacz genast rest dit. TURKIET. Turkiska statstidningen för d. 7 Januari vederlägger officiellt de af åtskilliga tidningar kringspridda ryktena om kolerans utbrott i Damaskus och Aleppo; dessa rykten förklaras för alldeles ogrundade, och derjemte tillkännagifves alt så väl Mecka, som Medina och Bagdad nu mera voro befriade från farsoten, samt att en skrifvelse från Mossul af den 44 December berättar den nu endast ha visat få spår, äfven der. Andra. underrättelser säga deremot, att kole-. ran utbrutit ibland ryska tropparne i karantänen vid Kaspiska hafvet och derifrin spridt sig åt nordvest till Salian och Lenkeran. Det är samma väg, på hvilken den emellan 4830 och 4834 inträngde i Europa. Förre storvisiren Isset Mehemed Pascha, som leivat förvisad i Rodosto.i Adrianopels paschalikat, hade fått tillstånd att återvända till Konstantinopel och anländt d. 28 December. PERSIEN. Från Tebris har man underrättelser till den 3 December, enligt hvilka nya tvistigheter visat sig emellan Ryssland och Persien. Enligt freden i Turkmanschai fingo persiska krigsfartyg ej fara på Kaspiska hafvet; hvaremot flera persiska hamnar öppnades för ryska krigsskepp. Bland dessa befanns icke viken vid Asterabad, men Kejsaren har redan länge påstått att äfven d.nna hamn borde öppnas för hans flotta. Schacken har ifrigt satt sig deremot, men i början af November kom en kurir ifrån Petersburg och ryske ministern i Teheran Furst Teheran framställde nu såsom ult matum: viken vid Asterabad eller krig! samt lemnade Schacken blott några dagar till svar. Schack n nödgades gifva efter. — Den i koleran aflidne ministern för utrikes ärenderna M rza Abdul Hassan Kan har efterlemnat 4 million Tomaner (6 millioner rdr bko); hans ende son, Mehdi Kan, är arfving till denna stora rikedom, men så inskränkt till sina själsförmögenheter, att Schacken icke kunnat efter persiska bruke, låta honom äfven ärfva fadrens embete; detta har i stället blifvit anförtrodt åt brorsonen, Mirza Mehemed Ali. Den lilla (i Motala förfärdigade) ångbiten, som Kejsaren skänkt åt Schacken, hade kommit i gång. Vid anblcken deraf greps Sehacker af beundran, och naturligtvis äfvenså hela hans hofstat. Furst Galizin, som ombesörjt ! den svåra transporten. öfver vatten och land, helönadas Mad nan La sal ah Jagan andan V