— KÄRLEKEN OCH GALVANISMEN. Uti Ara-
osken af en bekant författare, Karl v. Oberlan-
er, förekommer följande lärda sammanställning:
Kärleken är galvanismen. Läpparna äro känslo-
trömmens ledtrådar; om man sålunda sätter tvenne
jertan i förbindelse, har man en galvanisk appa-!
at, hvarmed man kan förgylla det värdelösaste.
)vinnohjertat bildar vanligtvis den negativa, man-
ens den positiva polen; men om två negativa kom-
na tillsammans. är all förening omöjlig, likasom
vå positiva neutralisera hvarandra. Vänskapen är
nultiplikatorn, som förstärker känsloströmmen och
ör den varaktig. Söndersliter tvedrägten den le-
lande förbindelsen mellan hjertats elementer, så
ipphör den galvaniska strömmen. Likasom g
vismen sönderdelar vattnet i väte och syre, si
lerdelar kärleken tårarne i smärtans och sällhetens.
sällhetens är syrgasen, som förhöjer allt lif; smär-
an är sentimentala själars väte. År ett hjerta en
sång oxideradt af passionerna, så upphör dess in-
lytande på det andra; kärlekens galvaniska ström
är afbruten.
— PENINSULAR AND ORIENTAL STEAM-NAVIGA-
TION COMPANY I LONDON eger 24 ångbåtar med till--
sammans 7340 hästars kraft (3 om 520, 4 om 35C0,
1. om 420, 4 om 300, 2 om 280, ett om 260, 250,
240, 240, 200 och 460 hvardera), samt 21,850 tons
drägtighet. Derförutom låter kompaniet för närva-
rande bygga 2 ångbåtar om 300 hästars kraft och
1200 tons samt 4 om 4007 hästkrafter och 4090
tons hvardera.
— TicErnor PÅ Java. En resande, grefve G.,
omnämner i ett af sina sednare bref från Java, att
i Solo finnes en tigerbur, ungefär 20 fot lång och
43 fot bred, hvaruti för tillfället förvarades elfyva
stora kungs-tigrar. En storartad anblick! säger
den resande. Det är väl bekant i Solo, att ingen, till
och med icke den modigaste utan att bäfva tillbaka,
för första gången kan höra dessa vilddjurs rytande.
Då jag uti fullkomlig säkerhet för första gången be-
traktade denna scen, gjorde den på mig samma in-
tryck, som anblicken af en ofantligt stor ångmachin.
Denna oerhörda kraft tämjd, kufvad, gnisslar och
tjuter emot oket. För att göra jemförelsen fullstän-
dig, så liknar det korta och häftiga rytandet mer
dånet från en stor ångmachin, än någon lefvande
varelses röst. . Tigern ryter äfven då han anfalles,
och mången god skytt har vid dylikt tiilfälle tap-
pat geväret af förskräckelse. Och hvilka tigrar äro
icke dessa! . Sådana ser man icke i några europci-
ska menagerier. En af dem som låg så, att jag
utanför kunde mäta dess längd, var mer än 3 al-
nar, utom svansen. Dessa djur lefva i ständig ofrid
både sinsemellan och med andra. Hvar och en,
som besöker detta ställe, gör sig ett nöje-att reta
djuren, för att höra deras rytande och betrakta de-
ras ilskna åtbörder. Anblicken af denna tigerkuls
är ensamt värd en resa till Solo. i