London, svarat att han ej ägde kännedom derom. En korrespondens hade ägt rum emellan kabinetten .i London och Washington med afseende på detta ämne, och det sistnämnda hade yttrat den förhoppning, att engelska regeringen ej skulle tillåta utdelningen af dylika kaparebref i England. Härpå hade lord Palizerston varat att, såvidt landets lagar tillåta, reyeringen skall vidtaga de åtgärder omständigheterna kunna erfordra. — Man måste medgifva att denna fras är ganska diplomatisk och försigtig, och icke lofvar något, som kan falla sig svårt att hålla. Man har anmärkt att hvarken österrikiske, ryske eller preussiske sändebuden voro närvarande vid parlamentets öppnande. Engelska banken har Höjt diskonten på vexlar, som lyda på längre tid än 93 dagar, till 4 procent. TYSKLAND. Konungen i Preussen har den 44 December utfärdat en kabinettsordre, som nu nyss blifvit offentliggjord, och är af stor märkvärdighet, såsom bevis buru yttranderätten behandlas i Preussen och huru man tror sig kunna äfven för framtiden binda historiens tunga. Den 30 Juni 1845 utkom en kunglig förordning, som stadgar att underrättelser om provincialständernas förhandlingar under ständernas sammanvaro endast få i tidningarne upptagas sådana, som de af ständerna sjeliva redigerasför offentligheten eller 3 enliguet med de af regeringen offentligg orda stficiella berättelser., Nu har genom den ofvannämnde kabinettsordern detta stadgande blitvit utsträckt ända derhän, att inga böcker och skrifber, som utkomma under landtdagarne eller sedan dessa slutats få meddela något annat om ständernas tillgöranden, än sådana der officiella berättelser från ständerna sjelfva eller regeringen. Hvar och en skrift, som bryter häremot, skall konfiskeras, antingen den är underkastad censur eller ej. Ändamålet med kabinettsordern är tydligt. Såvidt på preussiska regeringen beror, skulle det nemligen göras omöjligt att hädanefter, hvarken under det ständerna äro samlade eller i framtiden, kunna underrätta allmänheten om annat och mera af hvad hos dem förefaller, än regeringen vill låta blifva kunnigt, ty hvad ständerna sjelfva få låta publicera om sina förhandlingar, öfverskrider naturligtvis icke denna gräns. SCHWEIZ. I Geneve spridde sig den 46 Januari ryktet om nya tropprörelser i Frankrike mot gränsen af Schweiz och af betydligt mera styrka än förut; de ansågos föranledda af upproret i Freiburg och farhågan att kantonerna Geneve och Waadt kunde sluta sig till de upproriska mot Freiburgs regering. ITALIEN. Påven har ändtligen hållit den predikan, hvarmed ryktet alltifrån hans thronbestigning så länge vait sysselsatt, och så f.fängt, att man slutligen trodde ingen predikan komma i fråga. Vid närmsre eftersinnande ansåg man också detta oratoriska företag al Hans Helighet för omöjligt; ty hvar och en begrep, att hvilken kyrka han än målte välja, så skulle den snart blifva så öfverfylld, att menniskolf sannolikt skulla spillas genom trängseln; i fall nämligen allmänheten förut visste tid och ställe. Delta är likväl just hvad Pius IX förstått att undvika. Den 43 Januari, då talrika åhörare hade samlats i kyrkan Sant Andrea della valle, der man efter vanligheten väntade få höra en för sina blomsterrika tal mycket ryktbar predikant, pater Ventura, uppträdde i hans ställe. alldeles .oförmodadt, påfven sjelf. Han yttrade under sin predikan bland annat, att han er gång måste gifva ett offentligt uttryck åt der glädje och tacksamhet, som lågo honom på bjertat. Han ville tacka för det deltagande, mar betygat honom vid det nya årets ingång; föl honom vore det outsägligt intagande att omkring sig se sitt folk så kärleksful t församladt men i synnerhet hade han funnit sig rörd nDäj folket med ett enhälligt amen hade besvara hans apostoliska nyårslof. Härvid tillade han med vältalig enkelhet, den anmärkningen, at man icke borde onödigtvis föra Guds namn p tungan, och förklarade sedan den sanna oci högre meningen med fastlagspåbuden, nemlige: s— TSE RATES SIE