och att herrska bör ej vara annat än högst sättet att utöfva det rätta och goda. Alltfö länge har man hyllat våld och list såsom verl dens herrar; men hvartill skull: de smärt samma hvällningar syfta, som uti idgernas namr omstörta . samhällen, om de icke småningon förskaffade rättvisan öfverväldet öfver häfden om de ej med-tiden banade väg åt filosofier inom statskonsten?, — — Till dessa grundsatser, hufvudsakligen åter upprepanden af Roycr Collards egna läror, fo. gade Remusat slutligen en liten hyllning ål ögonblickets största veterskapliga ryktbarhet Frankrike, Leverrier. Fastän det icke var passande att inblanda hans namn i ett loftal öfver Royer Collard, är syftningen på ho.om omisskännlig i följande slutord: Det faktiska mångdubblas genom ideerna tankens blick når längre än erfarenheten. Sjelfv: den fysiska verlden har sina hemligheter, son icke uppenbara sig utom för intelligensens omedelbara skådning; alla vetenskaper äga sir filosofi. Jag skattar högt don ihärdiga forskningsanda, som med tillbjelp af de underbar: verktyg, dem uppfinningssnillet skapat, uppspårar hvad som döljer sig för mängden; men jag beundrar den, som endast ledd af några strödda iakttagelser, sprider inom det obekanvas natt en skarpsinnig slutförmågas dager: som utan annat redskap, än analysens undransvärda makt, hänvisar på en ny verld i förut ogenomskådade regioner: som upptäcker den, utan att sjelf se den; utpekar den utan att sjelf befatta ig med dess uppsökande; som inom sin tänkas gräns mäter skapelsens verk, och på samna gång vidgar synkretsen utåt verldsrymden, som inåt menniskosniilets djup.