Gobriel steg hastigt upp och afbröt enkans patetiska utgjutelser. nJag gick bara in, för att säga bon jour. Jag måste åter lemna er. Adjö då, kära Gabriel! — icke ett ord om porträttet! ... se der en liten bröstnål, pelit Gabriel, — tu es joli comme un amour. Alltsammans var nu klart för Gabriel — det var nödvändigt att göra sig af med honom, och let iör alitid! Dalibard fruktade kanske hans illgifvenbet för Lucretia — ännu mer hans örirolighet med Bellangers enka, i fall hon skulle gifta om sig och Dalibard, fri liksom hon men genom hvilka medel?) blifva hennes utvalde! I denna, för ett oskyldigt sinne bottenlösa, afgrund af elakhet, fördjupade sig den unge bo:vens blick och mätte dess grund; en fasa b.mäktigade sig honom — en dödlig fasa. Skulle väl Dalibard skona ens sin egen son, om denne son hade makt att skada honom? Denna beskickning, var den blott en förvisning? — blott en återsändning till hans onkels gamla asla atelier? — var det blott fråga om att bortkasta ett obrukbart redskap — eller var let en dödssnara? Så demonisk Dalibard än var, gjorde honom gossen. tvifvelsutan orält genom dessa tankar. Men den brottslige närer alltit misstanka om brottslighet hos andra. (Forts. följer.) —r—RR OR — ENKELT MEDEL EMOT OS. Uti en tysk tidning rekommenderas följande enkla medel, som skall minska faran af kolos, Man hänger en liten korg med väl utglödgade kol bakom kakelugnen eller på något annat ställe i rummet, der den icke är i väsen, ungefär vid halfva rummets höjd; detta enkla örfarande medför den dubbla nyttan, att så väl uften i och för sig sjelf blir renare, emedan de iDgor som finnas i rummet slå ned på kolen, som fven att de kolångor, som, trots all möjlig försignet, likväl kunna strömma ut från en eldstad, samas uti kolen och sålunda blifva mindre iehnliga. Rättelser: I Aftonbladets Följetong för d. 20 ds, sid. 3, r. 7 nedifrån står: papistiskt; läs påapist. I gårdagsbladets Följetong, sid. 3, i. 20 uppifrån. tår: helsade;, täs: helsade på; samma s.. rt. 9 u: inonade Då: I farnade rå. ;