sentationssystemet är grundadt på fria och all-
männa val
Hos oss finner man detta så långt ifrån att
vara ett lyte, att man snarare antag:r det för
en fullkomlighet, hvilken uppväger flera af de
brister, hvilka vidlåda vårt samhällsskick, samt)
såsom någonting som svårligen kunde vara an-
norlunda. Sedan 4824, alltså öfver 20 år, har;
också ingen hos oss på allvar tänkt uppå, att
få nigon förändring deri. Enhet och enighet
gifver kraft; och förhållandena i och för sig
medföra spliltring nog mellan de sorskilda in-
tressena, om man äfven icke skulle sörja för
splittringens legala sanktion, derigenom att man
gaf hvart och ett af dessa intressen serskild
m-dborgarerätt. — Förf. har icke heller förmåt
alt framvisa någon förderflig följd af systemels
användande hos oss, med mindre det skulle
vara uppgiten att Böndernas antal på våra
S:orthing i den sednare tiden tilltagit. Mn
utom det att detta, såsom redan ovanför bli-
vit anmärkt, i och för sig icke är någon olyc-
ka, så är det äfven så långt ifrån att förf. har
kunnat lyckas i bevisning att Böndernas antal
på Storthingen tillväxer i någon serdel:s 0-
roande grad, att det till och med af den ta-;
bell, som för!. pag. 360 och 361 meddelat )
öfver förhållandet emellan antalet af Bönder
och icke Bönder på samtliga Storthing-n, sna-
rare framstår att antalet af Bönder, äfven da
dertill räknas Länsmin och Klockare, i förhål-
lande till det hela antalet af Storthings-med-
lemmar, är mindre nu än det var vid Stor-
thingen 4833 och 1836. Genom ctt sådant b:-
räknivgssätt som förf. begagnar pag. 561, der
han till bönderna hänför, utom Länsmän och
Klockare, äfven samtlige prester, kan man vis-
serligen komma till ett motsatt resultat; men
det tår stå för författarens egen räkning. Väll
har det hos oss ofta sina stora svårigheter att
bestämma gränserna lör benämning Bonde, i
detta ords allmänna betydelse nu för tiden, då
det emellan våra så kallade Bönder ofta finnes
män, hvilka i följd af deras yitre lenadsvilkor
snarare kunna benämnas godsegare, possessio-
nater, 0. s. v., och det är isynnerhet ibland
sådana som allmogen söker sina representan-
ter; men huru Presterna, hvilka dock väl må-
ste isynzerhet anscs representera de andliga
interessena, kunna komma att figurera såsom
bönder, då det är fråga om en klassifikation
af Storthingets ledamöter efter stånd och vil-!
kor, det är sannerligen svårt att fatta. För-
mMmodligen är förattaren dertill förledd af den
omständigheten, att pluraliteten af presterna på
det sista Storthing.t syntes hylla samma poli-
tiska maximer som de fl-sta af bönderna. Men
detta är en helt annan sak, och ingenting kan
tydligare än denna bekräftelse visa otilliäck-
ligheten af det utaf förf. påpekade expedient,
hvarigenom det stora lytet i vår konstitution
skulle kunna afbjelpas, nemligen införandet af
en stadga, som bestämmer proportionen af
representanter ur samhällets serskilda klasser,.
I val örsamlingarna på landet måste ju bön-
derna, hvilka med undantag af de iå dorva-
rande embetsmän äro de flesta röstberättigade,
alltid kunna göra utslaget, och om det således
äfven vore bestämdt att ifrån hvarje Amt t.
ex. blott finge väljas en eller två bönder, så
skulle naturligtvis de öfrige 2 representanter
blifva valda ibland de embetsmän, som hyllade
politiska åsigter, öfverensstämmande med plu-
raiitetens a! de väljande; och jag skulle tro,
alt Bond-intressena eller de demokratiska prin-
eiperna derigenom blott skulle få en förökad
fart, under det att en sådan valmethod, i an-
dra aseenden skulle, på sätt redan förut blif-
vit visad!, verka demorahserande. Förf. måste
under sådana omständigheter se till, att han
kan uppfinna en valstadga, som bestämmer
proportionerna af representanter för de olika
rigtningarna af politiska åsigter, liherala, kon-
servativa och medelvägsfarare, m. fl., men huru
allt detta skall låta sig göra, då för!. sjelf, pag.
361, måste erkänna, att tänkesätten icke all-
) Denna tabell har förf. hemtat af Aftonbladet för:
den 5 Maj 1846, och då jag sjelf utdragit den
utur de tryckta officiella Storthingsförhandlingar-
na, är jag öfvertygad om dess rigtighet, hvilket
