sentationssystemet är grundadt på fria och allmänna val Hos oss finner man detta så långt ifrån att vara ett lyte, att man snarare antag:r det för en fullkomlighet, hvilken uppväger flera af de brister, hvilka vidlåda vårt samhällsskick, samt) såsom någonting som svårligen kunde vara annorlunda. Sedan 4824, alltså öfver 20 år, har; också ingen hos oss på allvar tänkt uppå, att få nigon förändring deri. Enhet och enighet gifver kraft; och förhållandena i och för sig medföra spliltring nog mellan de sorskilda intressena, om man äfven icke skulle sörja för splittringens legala sanktion, derigenom att man gaf hvart och ett af dessa intressen serskild m-dborgarerätt. — Förf. har icke heller förmåt alt framvisa någon förderflig följd af systemels användande hos oss, med mindre det skulle vara uppgiten att Böndernas antal på våra S:orthing i den sednare tiden tilltagit. Mn utom det att detta, såsom redan ovanför blivit anmärkt, i och för sig icke är någon olycka, så är det äfven så långt ifrån att förf. har kunnat lyckas i bevisning att Böndernas antal på Storthingen tillväxer i någon serdel:s 0roande grad, att det till och med af den ta-; bell, som för!. pag. 360 och 361 meddelat ) öfver förhållandet emellan antalet af Bönder och icke Bönder på samtliga Storthing-n, snarare framstår att antalet af Bönder, äfven da dertill räknas Länsmin och Klockare, i förhållande till det hela antalet af Storthings-medlemmar, är mindre nu än det var vid Storthingen 4833 och 1836. Genom ctt sådant b:räknivgssätt som förf. begagnar pag. 561, der han till bönderna hänför, utom Länsmän och Klockare, äfven samtlige prester, kan man visserligen komma till ett motsatt resultat; men det tår stå för författarens egen räkning. Väll har det hos oss ofta sina stora svårigheter att bestämma gränserna lör benämning Bonde, i detta ords allmänna betydelse nu för tiden, då det emellan våra så kallade Bönder ofta finnes män, hvilka i följd af deras yitre lenadsvilkor snarare kunna benämnas godsegare, possessionater, 0. s. v., och det är isynnerhet ibland sådana som allmogen söker sina representanter; men huru Presterna, hvilka dock väl måste isynzerhet anscs representera de andliga interessena, kunna komma att figurera såsom bönder, då det är fråga om en klassifikation af Storthingets ledamöter efter stånd och vil-! kor, det är sannerligen svårt att fatta. FörmMmodligen är förattaren dertill förledd af den omständigheten, att pluraliteten af presterna på det sista Storthing.t syntes hylla samma politiska maximer som de fl-sta af bönderna. Men detta är en helt annan sak, och ingenting kan tydligare än denna bekräftelse visa otilliäckligheten af det utaf förf. påpekade expedient, hvarigenom det stora lytet i vår konstitution skulle kunna afbjelpas, nemligen införandet af en stadga, som bestämmer proportionen af representanter ur samhällets serskilda klasser,. I val örsamlingarna på landet måste ju bönderna, hvilka med undantag af de iå dorvarande embetsmän äro de flesta röstberättigade, alltid kunna göra utslaget, och om det således äfven vore bestämdt att ifrån hvarje Amt t. ex. blott finge väljas en eller två bönder, så skulle naturligtvis de öfrige 2 representanter blifva valda ibland de embetsmän, som hyllade politiska åsigter, öfverensstämmande med pluraiitetens a! de väljande; och jag skulle tro, alt Bond-intressena eller de demokratiska prineiperna derigenom blott skulle få en förökad fart, under det att en sådan valmethod, i andra aseenden skulle, på sätt redan förut blifvit visad!, verka demorahserande. Förf. måste under sådana omständigheter se till, att han kan uppfinna en valstadga, som bestämmer proportionerna af representanter för de olika rigtningarna af politiska åsigter, liherala, konservativa och medelvägsfarare, m. fl., men huru allt detta skall låta sig göra, då för!. sjelf, pag. 361, måste erkänna, att tänkesätten icke all) Denna tabell har förf. hemtat af Aftonbladet för: den 5 Maj 1846, och då jag sjelf utdragit den utur de tryckta officiella Storthingsförhandlingarna, är jag öfvertygad om dess rigtighet, hvilket