NERE
starens duk. Hans nymf, ända ned till lifvet Yr
noga tecknad efter modellens blottade former, O
ändades i en fiskstiert. Träd:ns klufna grenar 4
utsträckte sig, hemska och spökaktiga, som i
händerna på ett benrangel. Polyfem, som glod- !s
de öfver klipporna, hade en afgrundsandes blick;
och i hans grofva drag skönjdes en viss för-t
vrängd, karikerad likhet med Olivier Dalibards
allvarsamma och symmetriska lineamenter. I
Allt, hvad som fanns i rummet, var osnyggt, !
snuskigt och vittnade om fattigdom: sneda, ut-!
nötta rörstolar; oförsålda, ofulländade målnin-:
gar, liggande huller om buller i vråarna och
betäckta med dam; sönderslagna gipsbilder;
en mannekin, hvars korgverksarmar voro kros-
sade och hvars docklika ansigte öfverallt var:
smutsadt och nedsmordt; en mugg porter och
ett mått gin på ett nedflickadt bord af furu,
jemte ett par, tre sönderbrutna, af rök svärta-
de pipor, några sönderrifna vishöcker och gamla
numror af Covent-garden Magazin-, förrådde
konstnärens smak och gåfvo förklaring öfver
handens darrning och ansigtets pussighet. En,
lefnadslustig, oordentlg utsväfvande målare var
Tom Varney! — naturligtvis ungkarl — skämt-
sam och tokrolig — en god kamrat, men o-
dräglig gäldenär: skicklig nog i sitt yrke; med
arbete och någon metod skulle han kunnat haf-
va god förtjenst och förskaffat sig ett namn;
men han brukade ett knep. som snart tillintet-
gjorde hans kredit i affirsviz, hvad utöningen
af hans konst beträffade. Han uppbar fjerde-
delen af priset för ett bestäldt arbete i för-
skott, och, hade han väl en gång fått pengarna
i handen, brydde han sig litet om kunden och