ägare i sjeliva verket kan hava lika mycket
att säga vid representantvalen, som tvåhundra-
femtiosex ägare af smärre hemmansd-lar inom
samma distrikt; och förmögenhets- eller rike-
domsintresset har sålunda snart sagdt formligen
blifvit, upphöjdt till priheip på bekostnad af
det personliga. Emot detta beslut skola likväl
ledamöterne af bondeståndet, jemte professor
Wingqvist, brukspatron Sahlin och br Schartau,
och ännu en eller två ledamöter reserverat sig,
samt önskat att det måtte stadna vid något
måttligare röstantal för den större förmögen-
heten. :
Detta är således den första knuff, som de
samfälda valens princip erhålllit, i fall: den
nemligen skall innebära någon betydelse för den
medborgerliga jemlikheten. Man bör visserli-
gen uppföra i kommitttens credit, alt den icke
helt och hållet bortglömt majoritetens räit, då
ägare äfven af de minsta hemmansdelar ej
blifvit alldeles uteslutne från valräll; men
om den andel, den mindre förmögenheten så-
lunda erhållit, likväl blir så underordnad, att
den inom sjeliva representations-församlingen
kommer att förqväfvas af en pluralitet med
andra intressen, så är ju ingenting vunnet. I
detta hänseende är likväl anledning till stor
farhåga, när man betrsktar att först och rämst
häl:ten eller mera af den fullväxta manliga be-
folkningen, ehuru ansedd alt bestå af fria medbor-
gare lika med de öfrige, är alldeles utesluten
:rån valrätten, att icke tala om hela qvinno-
könet; sedermera de återstående så indela-
de, att förmögenheten erhåller en ojemförlig
öfvervigt öfver antalet personer, det vill säga
rent ut, att penningen gäller framför Menni-
skan, och slutligen serskilda pretentioner uppstå
på ytterligare eftergifter åt rikedomen eller
privilegieria, när fråga blir om den ö:re kam-
maren,
Vi känne väl, att idgen om en fullt de-
mokratisk representation, grundad på per-
sonlighets-principen eller på erkännandet af
hvarje medborgares befogenhet att deltaga i
representant-val, medelbart eller omedelbart,
ännu har så liten basis i opinionen bland
dem, som äga inflytande på samhällets an-
gelägenheter, att det vore ändamålslöst att
yrka på dess praktiska realiserande, hvar-
före Aftonbladet också aldrig satt sådant i
fråga. Om kommitteen derföre, sedan den nu
gifvit en så stor och, enligt vår tanka, alltför
orimlig öfvervigt åt förmögenheten, stadnade
härvid, och bildade sitt tvåkammar-system a!
de tvenne valkathegorierne, så skulle vi än-
dock ej mycket påminna vid det hittills
skedda. Kommittöcn hade derigenom gjort all-
deles tillräckligt för det konscrvaiva elemen-
tets bevarande i lagstiftningen, och skulle be-
fria sig från alla vidare bekymmer i och för
den konstflickning, som annars ännu återstår,
för att åstadkomma det underliga ting, som
skall utgöra dess öfre kammare.
M:n det ser ut — och give Gud att vi
häruti måtte misstaga oss — som om kommit-
teens pluralitet vore alltförmycket fastväxt i
den tyvärr hos många ännu rådande förblin-
delsen ehHer hallucinationen, såsom mannen på
Kungsör kallar det — att man för sambällets
bestånd, som det kallas, icke kan uppföra nogl
höga skiljemurar i politiskt hänseende tiil för-
mån för de rikare och mera privilegierade,
emot den stora majoriteten och synnerligen mot
den arbetande klassen, som lemmas utanföre.
Och likväl kan i vår öfvertygelse ingen före-
ställning vara falskare, ingenting vådligare för
samhällets bestånd, ingenting mera befordra öf-
verspända ider om kommunism och fiendtlig-
het mot eganderätten än ett sådant uteslutande
från politiska rättigheter.
Det är omöjligt att icke härvid återkomma
11 det vigtiga fenomen, som uppenbarar sig
aväl i Sverige, som i flere andra monarkiska
länder, men i vissa fall mera här än annorstä-
des, och hvarom man aldrig för ofta kan er-
inra, att fattignumerären, proletärerna, nöden
och brotten tilltaga i en förfärande mån, på
samma gång som landets produktion, handel
och statsinkomster tilltaga.
Detta obestridl!iga och officielt bestyrkta fak-
tum visar, att medlen till befolkningens under-
nållande på det hela icke aftagit, utan tvärtom
ökat sig, och att fattigdomen i följd dera! bor-
le minskas, så framt icke sociala och politiska
nissförhållanden utestängde en del af folket
rån deltagande i den tillväxt i välstånd, som
andet på det hela kan förete. Men det är just