varit behöflig, men omständigheter kunna in-
träffa, som göra att det kan blifva af högsta!
vigt för regeringen att kunna disponera en så-
dan. Dere ter omalar presidenten, att kaparce-
och naturalisations-bre, undertecknade af tjenst-
förrättande presidenten i Mexiko, general Salas,!
blifvit skickade till Cuba, i afsigt att begagnasl:
emot Förenta Staternas handel, men att span-
ska autoriteterna låtit försäkra regeringen i Was-
bington, att Spanien skall nozgrannt uppfylla
stadganderna i 47935 års traktat emellan de båda
länderna, i kraft hvaraf spanska undersåtare,
som utgå på kaperi emot Förenta Staternas han-
delsfartyg, skola behandlas såsom sjöröfvare.
För öfrigt har presidenten ingenting att invän-
da emot kaparebref i och för sig, utan tadlar;
blott, att da blifvit ut ärdade in blanco, och
lemnade åt personer, som icke äro Mexikaner.
Han uppmanar tvärtom kongressen att autori-;
sera regeringen till utfärdande af kaparebref för
nordamerikanska medborgare emot mexikansk.
ezendom.
I atseende på handels- och finansförhållan-.
derna uppgifves, att importen under det sedna-!
ste finans-året, som slöts med den 45 sistl. Juni,
steg till ett värde af 121,6914,770 dollars; deraf
åter utfördes för 14,546,623 dollars, så att för
konsumtionen inom landet qvarstadnade: varor
för ett värde al 140,343,147 dollars. Expor-
fen under samma tidrymd uppgick till ett vär-
de af 1153,488,546 dollars, hvaraf 102,141,893
beräknas för inhemska produkter, och 11,346,623
för utländska.
Statsinkomsterna uppgingo under den förut-
nämnda tidrymden till 29,500,247 dollars, af
hvilken summa tullarne inbringat 26,712,667,
försäljningen al statsjord 2,695,452, och resten
92,126 dollars härflutit från diverse inkomst-
källor. Utgifterna stego ull 28,034,114 dollars;
och öfverskoltet i skatikammaren den 4 Juli
utgjorde 9,126,439 dollars. Statsskulden, skatt-
kammar-obligationerna derunder inbegripna, ut-
gjorde den 4 December 4846 24,256,494 doll.,
af hvilken summa 6,467,694 blivit kontrahe-
rade sedan den 6 Mars sistlidet år. För. att
med kraft kunna föra kriget mot Mexiko, blir
elt nylt lån af nöden, såväl för det löpande
finans-året, som för det nästkommande, och
detta lån måste upptagas till ett belopp af 23
millioner dollars, i fall det skulle bliva nöd-
vändigt att fortsätta - kriget ända till den 50
Juni 4848, d. v. s. till slutet af nästa finans-ör.
Genom tullafgifters läggande på de hufvudsak-
ligaste af de import-artiklar, hvilka nu ingå
tulliritt (dessa artiklar bestämmas ej närmare),
skulle statsinkomsterna till den 530 Juni 41848
kunna ökas med 4 millioner, och linceti sådant
fall minskas med den motsvarande summan.
Afvenledes kunde kongressen, genom nedsätt-
ning af försäljningspriset för de sedan länge ut-
bjudna statsländerierna, tillvägabringa en inkomst
af 4 å 1, millioner årligen. Det erforderliga
lånet föreslås att upptagas på en återbetalnings-
tid af 20 år, emedan lån, som kontraheras på
längre terminer, alltid kunna negocieras till för-
delaktigare vilkor, än då återbetalningstiden be-
stämmes kortare. Som detta lån endast och
allensst sker för kriget med Mexiko, så lo:var
presidenten, att vid fredslutet. med denna stat
fullständigt upptaga det i den räkning, som då
kommer att med densamma uppgöras.
Hvad tariff-frågan angår, så yttrar sig presi-
denten öppet för bibehållandet af den sednast
införda tariffen, hvilken trädde i verksamhet
den 4 sistl. December. Han väntar såsom re-
sultat af densamma större statsinkomst än 1842
års tariff gaf, och tager ytterligare i försvar den
grundsats på hvilken den hKvilar, nemligen all
tullafgifterna endast åläggas för tillvägabringan-
ide af statsinkomst och beräknas efter varornas
värden. Med hänvisande på de genomgripande
tull- och handelsreformerna i England, utveck-
lar presidenten olägenheterna och skadligheten
af skyddstullsystemet, med särskildt afseende
på förhållanderna i Förenta Staterna, och yttrar
Iden förhoppning, att andra europeiska länder
måtte följa Englands exempel, innan den till-
växande pauperismen och den allt mer tillta-
gande be:olkningens behof tvinga dem att slut
ligen återvända till de naturliga förhållanderna
för handel och rörelse. Pre identen döljer icke,
att stora fördelar skola tillflyta Förenta Stater-
na i fall en liberalare handelspolitik gör sig
igällande hos de europeiska makterna, såsom
redan nu erfarenheten visar i afseende på ex-
porten af spannmål, mjöl och mais, hvilken sti-
git till en aldrig hittills-uppnådd--höjd:
