2929) så att de klassiska språkens studium i
förberedelsesko!orna till universitetet utgör hul-
vudsaken och tillika spelar hufvudrollen vid
oxamen artiwm, det är den första examen, som
hv.r och en, hvilken vill inskrifvas såsom aka-
demisk medborgare, måste underkasta sig, så
är det klart, att tillspärrningen af den genväg
till embetsexam n, som hittills genom prelimi-
nörexamen varit öppnad för dem, hvilka icke:
gått den så kallad2 lärda vägen, i betydlig grad
förökat viglen af de klåssiska språkens stud um,
emedan ingen för framtiden kan lå genomgå
embetsexamen, som icke absolverat examen ar-
tium, till hvilken fordringarne, såväl 1 afseen-
de på kunskap i latin som grekiska, äro temli-
gen betydliga. För att blifva ecklesiastik em-
beteman — det må nu vara biskop eller per-
sonel kapelan, måste man hos oss nödvändigt
vara fheologie kandidat, och likaså kan i fram-
tiden ingen blifva juridisk embetsman — deri
inberäknadt såväl amtmans- som fogde-embe-.
tena, som d2 högre departemental-tjensterna —
utan alt vara juris utrius candidatus; ingen
medicinsk embetsman eller praktiserande läkare,
utan att vara medicine candidatus och ingen
ständig lirare vid de lärda skolorna utan att
hafva absolverat den filologiska embetsexamen,
hvilken närmast kan liknas vid den filosofiska
kandidatexamen, som vid Upsala universitet är
anbefalld för magistergraden. I alla fack kom-
mer man alltså att i framtiden fordra en full-
ständig och af till redsställande kunskapsprof i
Latinet och Grekiskan förutgången embetsexa-
men och icke längre låta sig nöjas med surro-
gater i detta afseende. (Forts. er 5)
i