2929) så att de klassiska språkens studium i förberedelsesko!orna till universitetet utgör hulvudsaken och tillika spelar hufvudrollen vid oxamen artiwm, det är den första examen, som hv.r och en, hvilken vill inskrifvas såsom akademisk medborgare, måste underkasta sig, så är det klart, att tillspärrningen af den genväg till embetsexam n, som hittills genom preliminörexamen varit öppnad för dem, hvilka icke: gått den så kallad2 lärda vägen, i betydlig grad förökat viglen af de klåssiska språkens stud um, emedan ingen för framtiden kan lå genomgå embetsexamen, som icke absolverat examen artium, till hvilken fordringarne, såväl 1 afseende på kunskap i latin som grekiska, äro temligen betydliga. För att blifva ecklesiastik embeteman — det må nu vara biskop eller personel kapelan, måste man hos oss nödvändigt vara fheologie kandidat, och likaså kan i framtiden ingen blifva juridisk embetsman — deri inberäknadt såväl amtmanssom fogde-embe-. tena, som d2 högre departemental-tjensterna — utan alt vara juris utrius candidatus; ingen medicinsk embetsman eller praktiserande läkare, utan att vara medicine candidatus och ingen ständig lirare vid de lärda skolorna utan att hafva absolverat den filologiska embetsexamen, hvilken närmast kan liknas vid den filosofiska kandidatexamen, som vid Upsala universitet är anbefalld för magistergraden. I alla fack kommer man alltså att i framtiden fordra en fullständig och af till redsställande kunskapsprof i Latinet och Grekiskan förutgången embetsexamen och icke längre låta sig nöjas med surrogater i detta afseende. (Forts. er 5) i