op or RVIULTUR BR ERK TESS MIM Sr MYT ND
(Insändt.)
MONTPENSIERSKA GIFTERMÅLET
. OCH KRAKAU.
) Ehuru redaktionen redan en gång yttrat sig
löfver de ämnen, som här nedan afhandlas, skall
läsaren dock säkert med nöje emottaga denna
talang ulla artikel.
Tvänne händelser utom oss hafva i den yttre
politiken väckt särdeles uppmärksamhet, neral.
hertigen af Monpensiers giftermål med en spansk
tinfantinna och tristaten Krakaus besittningsta-
I gande af Österrike. Båda synas, vid första på-
seendet vara a! föga vigt. Hvad betyder väl
Jen äktenskaplig förening emellan furstliga per-
soner, som i sjelfva verket ej kunna anses an-
I norledes än såsom enskilde, cch det lilla Kra-
kaus, i en vrå af verlden, inflytelse på verlds-
bändelserna, såsom sjelfständig magt, måste va-
rit nära ingen. Detta oaktadt kunna dessa till-
dragelser leda till ganska invecklade förhållan-
den och möjligen slutligen upplösas i blodiga
Ifejder. Det vore ej första gången historien i
des pe förtäjer om des grands evenemens par
des petites causes. Framtida vådor kunna må-
Ihända med den mindre kriglystna ande, som
för det närvarande råder, i iredlig väg avän-
Idas, och trolgen blir sådan händelsen, hvad
ifrågavarande 2:ne politiska föremål beträffar.
Om ej, så får man åtminstone då ej tillskrifva
ifolken eller s. k. demagogische umtriebe de
olycksbringande följderna. - Ett dynastiskt in-
teresse tillstäilde det Montpensierska giftermålet,
ioch de 3:ne stora magternas kabinetter, d. v.
is. monarkernas herrskningsbegär, afgjorde den
andra frågan. i
Granskom närmare förhållandena i båda fallen.
Vi vilje först undersöka om det af den elest
skarpsinnige och med fin politisk takt begåtvade
konung Ludvig Filip var statsklokt, alt genom-
Idr.fva den spanska giltermålsplanen för hans
yngste son, på elt sält. som genom dess intri-
ganta uppränning skulle stöta engelska styrelsen
och till det minsta väcka köld emellan magter,
hvilkas innerligt förtroliga samband för dem
sjelfve och det öfriga konstitutionella Europa
under närvarande tidpunkt är af största vigt
ceh nödvändighet. Hvad vinnes för Frankrike
derigenom, hvad för Ludvig Filip eller dess
afkomlingar? Aflägsna, problematiska, mer än
osäkra arfsanspråk för hertigens af Montpensier
arfvingar till spanska thronen, på hvilken drott-
ning Isabella sjelf ej sitter säker under den
anarkiska yra, som i decennier skakat det be-
klagansvärda Spanien. Ar det att eftersträfva
för deseendenter att styra ett folk, som med
vissa lysande undantag, i allmänhet röjer mera
mordlystnad än tapperhe, är maktlöst mot yttre
fiender, under det det söndersliter sig sjelf,
mest bragdrikt på landsvägarne, underdånigt ett
intrigant och bigott presterskap, men uppro-
riskt mot ordnad öiverhet och lagar: ett folk,
hvars natur, stridande mot ett rationelt stals-
skick, röjer sig på samma sätt hos afkomlin-
garne i Amerika. Historien har för öfrigt upp-
tecknat huru föga fördel vunnits af politiska
äktenskapsförbindelser, och att ömsesidig kraft
och vänskap derigenom sällan i längden upp-
kommit. Napoleons exempel är färskt och
ibland de mest bevisande. Inskränke vi oss till
vårt fäderneslands historiska minnen, inom sed-
naste 459 år, att ej gå längre tillbaka, hvad
inhämte vi der i afseende å det svenska hof-l
vets slägtörbindelser med regerande i nabo-
riken? Carl XII anfölls 2:ne.serskilda gånger
af sin nära frände Fredrik V, konung af Dan-
mark; krig uppstod emellan Sverige och dess
drottnings Lovisa Ulrikas bror Fredrik II af!
Preussen; Gustaf? den II bekrigades af cin
svåger Christian d. VII, och kejsar Alexander
inkräktade utan föregången krigsförklaring en
tredjedel af rikot från sin svåger, Gus af den
lille, hvilket krig dessutom kostade honom och
hans dynasti svenska thronen. Lönade det då
bråk, äfventyr och förlusten af förtroende, att
ölverraska med ett intrigeradt giftermål, hvaraf
förmån är så tvifvelaktig och sannnolikt blott
a!sedd i ett fjerran, ty någon giltig anledning
förefinnes ännu icke, att Spaniens unga nyg fal:
drottning skall komma att sakna arfvingar, när-
mast berättigade att e:terträda henne, hälst Sa-
liska -lagen i Spanien är upphäfven. Det vore i
sanning chateau en Espagne om konung Lud-
vig Filip skulle tänka sig möjligheten, att Frank-
rike och Spanien i en framtid under en ochl;
samma spira kunde förenas; en så öfverspänd
ide, i allo stridande mot bägge folkens karak-s
terer ock sympathier, hyste icke ens Napoleon, j
men försöket att styra Spanien genom sin bro-
der, såsom namnkonung, misslyckades äfven för
honom. Svårt är således, att inse hvad Ludvig
Filip och hans land yunnit genom det endast
under förespeglig af dynastiskt interesse åstad-
komne gi.termål, eter hvilket han så ifrigt fi-
kat. Mäånne det ej varit vida mer politisktt
rätt, alt lyssna till den vink, som gafs från
engelska sidan, att förse den spanska infantin-
nan med gemål från Saxen Coburgska huset,
som i sednare tider varit en påpinidre ör furst-
liga gemåler i konstitutionella länder, och hvar-
igenom ett intimare förhållande kunnat möj-j:
ligen ullvägabringas emellan beslägtade hof, i
nemligen i London, Paris, Madrid, Lissabon och
Brässel, i fall man skulle antaga att sådana !t
Pe Fr ra mo dom åk mm 4
mn Ar - mn I jr